Överträningens #)A praktiken - CIF · 2017. 2. 13. · åtgärder, JSK (jämförelseskattnmg av...
Transcript of Överträningens #)A praktiken - CIF · 2017. 2. 13. · åtgärder, JSK (jämförelseskattnmg av...
Svensk Idrottsforskning nr 1 * 1999
- t e *
Ax%n i de indiindweffa idroffema ar man beroende au txzrandra. f gr aff kw%Ma Wna optima/f A- def syriMfrWggn udfrdgfWZf aff tunna korfldgga dwgrWMmgssyMdmm. Sasanw Rosenzpisf ocA maria Hagfwnd pd odg mof gnfd i K" Aanof-VM, 40 bn. Fofo; Gunnar Se%/5ofd.
Överträningens 5)§W #)A praktiken Artikeln syftar till att ge tränare, aktiva och övriga intresserade en inblick i ett projekt med hårt tränande simmare, skidåkare och kanotister. Dessutom behandlas frågor som: Vad är negativ övertråning, hur vanligt förekommande är det, hur ser sambandet orsak och verkan ut, hur kan vi träna båttre och smartare? Avslutningsvis diskuteras långsiktiga effekter.
• • • Dagens idrottare springer, paddlar, simmar och åker skidor fortare än någonsin. Bara inom friidrottens 10.000 meter har världsrekordet slagits åtta gånger under den senaste femårsperioden av sex olika herrar. Det är många faktorer som bidrar till resultatutvecklingen, bland annat ökad kunskap om idrottsvetenskap, förbättrade utrustningar och anläggningar. Ökad trä-ningsvolym och förbättrad träningsmetoder anses trots allt vara de vik-Ögaste faktorerna för resultaöitvecklingen (American College of Sports Medicines hemsida, 1998).
Det önns dock en gräns för hur mycket träning en idrottare kan tillgodogöra sig. När denna gräns har passerats kommer prestaöonsförmå-gan successivt att försämras. I denna arökel används begreppen "överträningssyndrom" samt "negaövt över-tränad" synonymt för att beskriva detta tillstånd. Dagens förutsätt-
Göran Kenttä
Doktorand, Psykologiska institutionen Stockholms universitet
ningar att träna på helöd samt en stenhård konkurrens har bidragit öll att flera idrottsmän och kvinnor passerar gränsen för vad kroppen och psyket tål. Äldre studier har rapporterat att 10-20% av dom som tränar hårt blir negaövt övertränade (Morgan eL al, 1987; Raglin 1993). Färska svenska studier visar att avsevärt öer idrottare idag blir negaövt över-tränade: 48 % bland individuella idroöer på idroösgymnasier, 30 % bland lagidrotter på idrottsgymnasier (Kenttä & Hassmén, 1998).
Vad är orsaken
Varför blir man negaövt övertränad? En snabb ökning av träningsvolym/intensitet kan relaövt snabbt leda öll ett lättare överträningssyndrom. Dålig återhämtning ökar risken for att bli negaövt övertränad. Den absolut vanligaste orsaken är därför helt enkelt eö dåligt utformat n-äningsprogram. Men en varning bör utfärdas: sätt inte en alltför stor öllö"o öll det "perfekta träningsprogrammet". Det har nämligen visat sig aö fysiskt lika starka individer reagerar olika på samma träningsprogram. En förklaring kan vara en variaöon i den icke-h-äningsrelatera-de stress som påverkar förutsäö-ningen aö tillgodogöra sig den fysiska träningen.
övriga faktorer som anses bidra öll eö överträningssyndrom är: mycket tävlingar, ensidig träning, brister i kosten (framför allt kolhydrater),
Svensk Idrot tsforskning nr 1 • 1999
- t e *
brister i vätskeintag, för lite sömn, mycket resor, psykosocial stress, medicinska orsaker (allergier, astma, små förkylningar), samt miljöfaktorer (hög höjd, värme, luftfuköghet). En övergripande förklaring öll varför man blir negaövt övertränad är en obalans mellan stress och åter-hämtning i relation till den individu-ella kapaciteten (stresstoleransen). Obalansen kan även beskrivas som en negaöv överträningsprocess som leder öll ett resultat: eö överträningssyndrom.
Vad är resultatet
Hur känner man igen eö överträningssyndrom? Det primära kännetecknet är en nedgång i prestaöonsförmåga (formsvacka) som ej beror på sjukdom eller skada. Andra symptom är förändringar i humör
(depression, irritaöon, oro), allmän trööhet, träningen upplevs tyngre än normalt, känslor av stelhet och ömhet. Dessutom förekommer ofta störningar av både sömn och apöt. Samöiga konsekvenser av negaöv överträning är aö betrakta som negaöva for idrottsutövaren. Därför bör överträningssyndrom förebyggas i största utsöäckning. För aö klara av detta bör ledare, tränare, och aköva lära sig mer om överträning. Aköva bör även utveckla en hög kroppsmedvetenhet genom aö akövt lyssna på sin kropp. Om ödiga varningssignaler idenööeras kan allvarligare fall av överträningssyndrom undvikas. Detta är önskvärt då den primära behandlingen av överträningssyndrom är vila (icke önskvärt ö"äningsuppehåll/reduce-ring). Allvarligare fall av överträningssyndrom kan kräva allt från
två veckor upp öH sex månaders vila eller mer (Knipers & Keizer, 1988; Fry, Morton, & Keast, 1991).
Mot denna bakgrund sjösattes eö utvecklingsprojekt med deltagare från juniorlandslaget i skidor, juniorlandslaget i simning samt utveck-lingslandslaget i kanot. Huvudsyftet var aö opömera balansen mellan träning och återhämtning med avseende på en optimal prestaöonsut-veckling. Projektets delsyften var att: (1) lära sig aö träna smartare, dvs hitta balansen mellan ö-äning och återhämtning, (2) lära sig aö lyssna öll och förstå kroppens signaler, (3) lära sig betydelsen av total kvalitet på återhämtningen, samt (4) hitta en prakösk metod - eö system for aö balansera träning och återhämtning.
Genomförande, metod
Till en början deltog 15 simmare, 16 skidåkare, samt 17 kanoöster i projektgruppen. Av dessa rapporterade 10 simmare, 11 kanoöster, samt 10 skidåkare in data i tillräcklig omfaö-ning. Av dessa 31 deltagare var 18 damer och 13 herrar med en medelålder på 18.5 år (sphdning 16-24 år). Samtliga hade en god träningsbakgrund och hade i medeltal tränat seriöst på eliöxivå 4.3 år.
Datainsamlingen pågick parallellt i de olika grupperna xmder 12 månader och var öll stor del individbase-rad. Deltagarna öck själva välja mellan: telefon, fax, brev, e-post, samt i vissa fall personlig överlämning vid inrapporteringen. Rapporteringen har genomförts med eö skaönings-formxilär, en Proöle of Mood States-blankeö (POMS), pulsklocka samt träningsdagböcker.
Skaöningsformiiläret var centralt för både simmarna och kanotisterna. Skidåkarna valde aö främst arbeta med POMS och träningsrapporter.
Den atffoe mdsfe fyssna fiff oc& &#nna sin tropp. Ofika skaffningsskafor kan wfgdfnz oztfzga verkfyg /Ör aff nndznka ouerfr#ning. fre ap fio simmare i undersökningen swzrade aff de &a/f /brmsixzekor beroende pd /Ör myc&ef oc/z /Ör fzdrd fr#ning. fbfo: Roger
Svensk Idrot tsforskning nr 1 * 1999
Simgruppen genomförde POMS ca en gång per månaden, skatbiingsfor-muläret rapporterades in två gånger per månad. Simmarna öck löpande feedback på delar av det inrapporterade materialet, samt två mer omfattande skriftliga utvärderingar (halv-öds- och slutrapport). Kanotisterna genomförde POMS nästan en gång per vecka. Feedback öl l deltagarna lämnades ofta i samband med rapporteringen altemaövt i nära anslutning. Skaöningsformxiläret rapporterades in två gånger per månad. Mer omfattande genomgång av inrapporterade skaöningar genomfördes som personliga samtal i samband med läger. Skidåkarna genomförde POMS i samma omfattning som kanotisterna.
Skattningsformuläret utformades specifikt för deöa projekt. Samöiga variabler skulle vara relaterade öll träningsprocessens nedbryöxingsfas eller återhämöxingsfas. Detta för aö kunna utvärdera balansen i träning och återhämtning.
Nedbrytningsfasen
Tidigare forskning har funnit en rad kännetecken som förekommer i samband med alltför omfattande nedbrytning, sk negaöv överträning: försämrad sömn, försämrad apöt, stela och ömma muskler, kroppen känns tung, tekniken stämmer inte, träningen upplevs tyngre än normalt, samt negaöva sinnesstämningar. Samtliga kännetecken skattades enligt givna förutsättningar. Även träningspxils och vilopuls inkluderades vilka visat sig reagera på omfattande nedträning.
Återhämtningsfasen
Centrala åtgärder för återhämöiing-en poängberäknades enligt en lathund (Total Quality Recovery-åtgär-der). Den upplevda känslan av återhämtning skattades enligt skalan för Total Quality Recovery (TQR-käns-la: Kenttä & Hassmén, 1998b).
Eö överträningsyndrom diagnosö-seras ofta som en uteslutningsdiagnos, dvs när sjukdom, skada och allt annat utesluöts återstår endast diagnosen - negaövt övertränad. Därför är det mycket viktigt aö utesluta sjukdom (Mackinnon, 1998). Även en lättare förkylning har en inverkan på öera av de olika skattningarna. Därför inkluderades även en skaö-
- t e *
M
SS Samtliga
Medel
:
4.3
DELTAGARNAS UPPFATTNING
Medel
s 4.5
Medel
s 4.5
TabeZZ I; Deifagamas npp/affning om Aar «M de ofika mdfen wppndffs wnder pro-yekfef.
TABELL 2 - DELTAGARNAS BETYG
självskattning
TQR.åtgårder
SÖMN TQR.kansla
självskattning
TQR.kansla Puls.fart3
TabeZZ 2. Deffagamas befyg (1-5) pd defama i skaffnings/brmwZdref.
TABELL 3 - DELTAGARNAS SKATTNINGAR
Skattning
Sömn (6-20)
TQR.kansla (6-20) TQR.åtgärder (6-20) Aptit (6-20)
Stelhet (1-7) Tunghet (1-7)
Känsla nedtränad Sim Kanot
«
! :
4.5
,44.2
!S 4 0
Känsla t opp fo rm Sim Kanot
]7,s
E u
:8,-°
K 1;0
TabeZZ 3. Deffagamas skaffningar ind Wfnsfan ax? aff oara "nedfnfnad ocn sfifen" samf k/msfan au aff oanz "pigg ocn /rasen (fopp/brm)".
ning av hälsan. Självskattningsverktyget (MSI)
Det slutliga skattningsformuläret innehöll psykologiska, fysiologiska och psykofysiologiska markörer och var aö betrakta som eö mät- och styrinstTxunent (MSI). Skaöningsfor-muläret i sig var även eö vikögt pedagogiskt verktyg. Konönuerliga självskattnmgar innebär aö man ständigt lyssnar öll sin kropps signaler. Totalt innehöll skaöningsformu-läret 12 variabler. Tre av dessa: vilopuls, skattning av sömnkvalitet, samt POMS skulle noteras på morgonen. Tre andra variabler: en jämfö-relseskaöning av upplevd ansträngning fJSK), högsta puls i fart 4, samt
medelpuls i fart 3 skulle noteras i samband med träningspasset. De sex återstående skattningarna skulle noteras på kvällen: TQR-känsla, TQR-åtgärder, upplevd apöt, muskelstelhet och ömhet, ömg teknik och klximpig koordinaöon, samt sjukdomssymptom.
Resultat
Utvecklingsprojektet har inneburit en läroprocess för samtliga inblandade parter (aköva, tränare, ledare och forskare). Projektets ödigare nämnda delsyften kan delas på två: (1) aö genomföra en läroprocess med unga eliödrottare, samt (2) aö testa och utvärdera eö självskaö-
Svensk Idrot tsforskning nr 1 * 1999 -y^r* ningsverktyg (MSI). Vid utvärderingen av läroprocessen var därför huvudfrågan öll deltagarna, "Vad har Ni lärt Er under året i utvecklingsprojektet?" Deltagarna öck ta ställning öll en rad olika påståenden på en sju-gradig skala. Frågorna syftade i första hand öll aö fånga deltagamas upplevelse av utvecklingsprojektet. I tabell 1 redovisas deltagamas svar sammanställt för respeköve idroö samt totalt. Resultatet är vidare redovisat i relaöon öll tre av projektets fyra delsyften:
# Syfte No 1: Träna smartare, forbäöra balansen mellan träning och återhämtning.
# Syfte No 2: Lyssna och lära sig förstå kroppens signaler.
# Syfte No 3: Se betydelsen av återhämöxing, dvs "Total Quality Recovery" (TQR).
I genomsniö var upplevelsen av läroprocessen lika stor for respeköve delsyfte (träna smartare 43, förstå kroppen 4.5, betydelsen av återhämöxing 4.5). Söideras de tre delsyftena gemensamt erhålls en "Global total", dvs eö sammantaget medel på 4.4 som motsvarar deltagamas upplevelse av läroprocessen som helhet.
Självskattningsverktyget (MSI)
Det fjärde och sista delsyftet var aö utveckla eö verktyg som underlättar arbetet med aö balansera träning och återhämtning. Deltagarna 6ck därför besvara frågan, "Vilka delar i skaöningsformiiläret anser du har geö dig värdefull informaöon om dagsformen". Varje del i skattnings-formuläret skattades enligt en fem-gradig betygsskala (inte alls värdefull = 1, måttligt värdefull = 3, samt väldigt mycket värdefull = 5).
De fem mest uppskattade delarna (se tabell 2) bland simmarna var: ÖLI (sjukdomssymptom), TQR-åtgärder, JSK (jämförelseskattnmg av upplevd ansträngning), sömn, samt TQR-känsla. Kanotisternas "fem-i-topp-lista" skilde sig något från simmarnas. Mest uppskattat bland kanotisterna var: sjukdomssymptom (ÖLI), jäWörelseskaöning av upplevd ansträngning (JSK), TQR-känsla, puls i tröskelfart (fart3), samt POMS.
POMS-testema som låg på kanotisternas "fem-i-topp-lista" öck ett lågt betyg av simmarna (medel 1.7). En förklaring antas vara aö simledaren valde eö neutralt förhållningssäö under projektet för aö minimera påverkan. Dessutom användes POMS i en begränsad omfattning (en gång per månad). Pulsmätningar vid träning upplevdes värdefulla av kanotisterna, men ej av simmarna. Detta berodde på aö simgruppen hade problem med sina pulsklockor (POLAR Accurex). Killama kunde inte uttora sina frånskjut från bassängkanten utan aö elektrodbältet (pulsbältet) som siöer runt bröstkorgen åkte ned. Därför öck "Puls fart 3" och "Puls fart 4" låga betyg av simmarna (2.3 respeköve 2.4).
Som avslutande kommentar bör tilläggas aö stora individuella variaöo-ner har förekommit vid betygsäö-ningen for varje enskild del. Vilket innebär aö det funnits individer som upplevt eö lågt värde för öll exempel sömnkvalitet medan andra upplevt eö högt värde for samma del Dessa resultat påtalar vikten av aö ej endast leta efter en 8x symptombild. Negaövt övertränade idrottare kan med andra ord uppvisa väldigt olika symptom.
Variabilitet i skattningar
För aö verktyget (MSI) ska kunna spegla förändringar i balansen mellan träning och återhämöxing krävs aö varje del varierar som en effekt av en förändrad balans. Deltagarna öck ange siö typiska skattningsbeteende i relaöon öll känslan "nedträ-nad och sliten" respektive "pigg och fräsch (toppform)". Simmarna och kanotisterna uppvisar som grupp liknande skattningsbeteende både vid eö nedtränat tillstånd och eö utvilat tillstånd (se tabell 3).
Det är tydliga skillnader mellan de olika "träningsöllstånden". Målsäö-ningen bör vara aö idenööera individuella basnivåer (värden) for de olika tillstånden. Basnivån pigg motsvaras av höga värden på: sömnkva-litet, TQR-känsla, TQR-åtgärder, aptit, öllsammans med låga värden på jämförelseskattningar, stelhet och tunghet. Den andra nivån svarar då mot aö individen känner sig sliten och nedtränad (motsatta värden jämfört med basnivå pigg). När träningen pulserar från läö öl l hård och tvärtom bör det sedan vara möj-
ligt aö följa träningens effekt på självskattningarna. Skattningarna blir eö kviöo på aö träningen är så hård eller så läö som planerat.
Målsättningen kan öll exempel vara aö träna ned sig under en längre period. Två tänkbara skeenden skulle kunna inträffa. Skattningarna pekar på aö jag är "hur pigg som helst", altemaövt jag är "extremt sliten". I det första fallet bör träningen bli ännu hårdare, men i det andra fallet kanske lite lättare.
Resultatkonsekvens
Deltagarna öck efter projektets slut besvara frågan, "Hur har N i reagerat/agerat uöfrån alla skattningar?". Resultatet visade aö deltagarna i lika många fall känt aö de kunnat träna hårdare som aö de känt aö det varit läge aö träna lättare. Dessutom har samöiga grupper i samband med hård träning ansträngt sig för aö öka återhämtningen vilket inneburit en bättre möjlighet aö tolerera hård träning. Absolut vanligast var det trots allt aö träna precis som planerat (ca 55% av fallen).
Överträningssyndrom
Deltagarna öck även besvara frågan, "Har du någonsin haft en formsvacka (prestaöonsföraämring) som varat i minst 2 veckor som inte beroö på sjukdom eller skada, utan beroö på for mycket och for hård öäning?"
Tre av öo simmare svarade Ja, varav två individer svarade Ja for det sista året. Fem av elva kanoöster svarade Ja, varav fyra individer svarade Ja för det sista året. Sju av öo skidåkare svarade Ja, varav sex svarade Ja for det sista året. Totalt seö hade 39% varit negaöv övertränade det sista året. Motsvarande siffra var 48% när hela karriären beaktades. En central frågeställning i sammanhanget är med vilken säkerhet dessa aköva (och självfallet även andra) kan diagnostisera sig själva som negaövt överöänade. Därför fick de även besvara frågan, "Kan du idag helt själv (uöfrån kroppens signaler och skaöningsformiiläret) bedöma om en prestaöonsforsämring är tillfällig eller om det kan vara eö tecken på överträningssyndrom?". Svaret skattades på en 7-gradig skala (l=absolut inte, 7=helt säkert). I medeltal var samtliga deltagare öll-
Svensk Idrot tsforskning nr 1 * 1999 ->&r sammans "måttligt säkra" (4.1) i sina bedömningar. Kanoöstemas medel var 4.8, simmamas medel var 3.6, och skidåkarnas medel var 4.0. Individens säkerhet i bedömningen beror fiärnst på den egna kunskapen och förståelsen på området. Men även ledare, tränare och medicinsk personal i den aköves närhet kommer med sina uttalanden aö förstärka eller försvaga individens tilltro öl l sin självdiagnos.
Lärdomar och idéer för framtiden
Dagliga refleköoner ger det bästa underlaget för korrekta beslut om varje enskilt träningspass. Skaö-ningama bildar öllsammans med POMS och pulsmgistreiingarna en karta av mätvärden. Samöiga mätningar innebär aö den aköva måste lyssna öll och känna sin kropp. Det önns många fördelar med metodiken, "mäta (monitor), lyssna och känna". Eö verktyg som tillämpar denna metodik bygger successivt upp både förståelse och kunskap. Verktyget fungerar därför som eö utmärkt hjälpmedel för aö individ-basera uppföljning och planering av träning. Eö träningsprogram t i l l sammans med verktyget bildar dessutom en bred bas för kommuni-kaöon mellan tränare och aköv. Träningsprogrammet blir planen och verktyget blir eö kvitto på hur den aktive tar öll sig träningen.
TQR-begreppet har inneburit ett större fokus på åkrhämningsåtgär-der samt känslan av återhämöxing. En ökad medveten av återhämöxing-ens betydelse har därför varit i det närmaste oundviklig. Förutsäö-ningama för aö återhämta sig variera krafögt även om behovet kan vara det samma. Många upplevde aö åkrhämöxingsåtgärderna blir lidande i samband med tävlingar. På träningsläger finns det däremot goö om öd öll åkrhämtningsåtgärder jämfört med någon typ av "full sysselsättning" på hemmaplan.
Många eliödrottare balanserar siö immurxförsvar på slak lina, dvs öä-nar så hårt aö risken för sjukdomar är överhängande. A ö vara frisk är samödigt A-O. Små förkylningar som är på gång eller på väg bort tvingar fram svåra beslut: kan jag träna idag eller borde jag vila? ÖLI-skaöningama har fungerat som eö stöd i samband med de många svåra träningsbesluten. En skattning på tre
eller högre på ÖLI-skalan har fåö fungera som en "cut-off" nivå/ dvs vila från träning. En skattningsskala på 1-7 har även givit informaöon om hur snabbt sjukdomar kommit och gått. Denna skattning upplevdes dessutom som den värdefullaste skattningen.
Träning bygger ofta på "trial and error". Träningsplaneringen syftar ofta öl l aö bryta ned prestaöonsför-mågan för aö senare uppnå en högre prestaöonsnivå. Hur långa perioder av nedsaö prestaöonsförmåga är acceptabelt? I litteraturen innebär en två veckors nedgång i prestaöon aö individen klassificeras som negaövt övertränad. Innebär denna defini-öon aö det är posiövt eller negaövt aö bli negaövt övertränad? Två svar kan skönjas bland utövare, tränare och teoretiker: (I) längre perioder av nedsaö prestaöonsförmåga är ett måste, (2) längre perioder av nedsaö prestaöonsförmåga är eö misslyckande och innebär aö träning och återhämöxing pulseras felaktigt. Det krävs mer forskning på detta område för aö ge alla svar.
Aö systematiskt (eller oplanerat) träna ned sig så aö prestaöonsför-mågan blir nedsaö innebär dock följande negaöva konsekvenser: pre-staöonsförmågan är nedsaö, toppfartsträning är omöjlig, teknikträning försvåras, det är psykologisk påfrestande, immunsystemet är nedsaö, och tillståndet är ogynnsamt för adapöon (tveksamt om kroppen tillgodogör sig träningen). Vad som händer på lång sikt med moövaöon och eventuell utbrändhet är också oklart.
Avslutande slutsatser
"En hög kroppsmedvetenhet" är kanske den allra vikögaste förutsäö-ningen for optimal balans mellan träning och återhämtning. Det krävs en hög medvetenhet för aö ständigt anpassa träningen öll små förändringar. Detta är i sin tur en förutsättning för långsikög kontinuerlig prestaöonsutveckling.
"Eö ökat medvetande" ger även en bättre förståelse för dagliga fluktua-öoner i prestaöon, vilket bidrar öl l aö skapa lugn, trygghet och harmoni. Risken för aö gripas av panik i samband med en kortvarig nedgång i prestaöon och överge sin träningsplanering minskar. "Ett verktyg"
som kvanööerar den individuella träningsresponsen underlättar utvärderingen av öäningsprocessen. Träningen bör med andra ord utvärderas både utifrån den aköves trä-ningsrespons och utseendet på träningsprogrammet. Verktyget är dessutom eö informaöonsrikt underlag som underlättar samspelet mellan tränare och aköv. Här finns underlag for både kortsiköga och långsiköga beslut om träningen.
Dagens nyheter skrev den 1 november 1998 om svensk skidsports nya jäöelöfte. Per Elofssons framgångar (öllika väntade framgångar) t i l l skrivs en imponerande klokhet i träningen. Elofsson vilar när han känner för det och undviker på så säö eö av skidåkarnas stora problem -"sjukdomar". Budskapet är tydligt -skynda långsamt och utveckla förmågan aö lyssna på kroppen! "Kronprinsen knockade skidkungen" löd rubriken i Dagens nyheter den 29 november 1998. Elofsson har uöfrån svensk standard varit sensaöonellt frisk under öera år och har nu dessutom ordnat med Sveriges första världscup seger sedan 1994.
Referenser
American College of Sports Medicine, 1998 at http://wwwacsm.org/ac8mu80chtn1
Fry, R.W., Morton, AJl, & Keast, D. (1991). Overtraining in Athletes: An Update. Sports Medicine, 12,32-65.
Kenttä, G., & Hassmén, P. (1998). Förekomsten av överträning bland idrottsgymnasister Vad händer sedan? I: G. Patriksson (Red.), SVEBIs årsbok 1998. Lund: Lunds Universitet.
Kenttä, G., & Haasmén, P. (1998b). Overtraining and Recovery: A conceptual modeL Sports Medicine, 26,1-16.
Knipers, H. & Keizer, ILA. (1988). Overtraining in Elite Athletes: Review and Directions för Öie Puture. Sports Medicine, 6,79-92.
Mackmnon, L.T. (1998). The effect of overre-aching and overtraining on immune function. In: Overtraining in Sport, pp.219-241. Human Kinetics: Champaign, IL.
Morgan, W. P., Brown, D.R., RagHn, J.S., O^Connor P.J., & ETlickson K.A (1987). Psychological monitoring of overtraining and staleness. Britösh Journal of Sports Medicine, 21,107-114.
Raglin, J.S. (1993). Overtraining and staleness: Psychometric monitoring of endurance athletes. In Handbook of Reasearch on Sport Psychology. Singer, RB., Murphey M & Tennant, L.K Macmillan: New York.