Året som gick - Vattenfall...Framgången var inte bara produktions-mässig. Vi kände även...

Året som gickForsmarks årsredovisning 2019

2 forsmark årsredovisning 2019

Anläggningen i siffror 3

VD har ordet 4

Elåret i Sverige 6

Driftåret på Forsmark 8

Vår personal 16

Kortfattat 18

Vårt miljöarbete 19

OBH – oberoende härdkylning 20

Kärnkraften satsar på kvinnor 21

Attraktiv arbetsgivare 22

Årsredovisning 23

Forsmarks styrelse 46

Forsmarks ledningsgrupp 49

Innehåll

Redaktör: Erika Lek, Ringhals Grafisk produktion och layout: Samuel Linde, Don’t Blink

Text: Kommunikationsavdelningen Forsmark-Ringhals Foto: Damian Williams, Gabriel Liljewall, Oscar Nord,

Vishal Banik, Kommunikationsavdelningen Forsmark-Ringhals Omslag: Linn Andersson

Om Forsmark

Forsmarks kärnkraftverk är Sveriges yngsta kärnkraftsanläggning och en av de största elproducenterna i Sverige. Kraftverket ligger cirka 15 mil nordost om Stockholm, vid Upplandskusten i norra Roslagen. Forsmarks Kraftgrupp AB ägs av Vattenfall AB (66 procent) och Mellan-svensk Kraftgrupp AB (25,5 procent) och Sydkraft Nuclear Power AB (8,5 procent).

På Forsmark finns tre kokvatten-reaktorer (Forsmark 1, Forsmark 2 och Forsmark 3) som tillsammans producerar

cirka 25 terawattimmar (TWh) el årligen. 2015 var den installerade effekten 3 270 megawatt (MW). Forsmarks elproduktion motsvarar mer än en sjättedel av el-behovet i Sverige. Det motsvarar elför-brukningen i tre städer av Stockholms storlek under ett år. Forsmark 1 togs i kom-mersiell drift år 1980, Forsmark 2 år 1981 och Forsmark 3 år 1985. Antalet anställda är cirka 1 150 och 474 årsarbeten köps in från konsult- och entreprenörsföretag.

Utöver kärnkraftsanläggningen äger

och förvaltar Forsmarks Kraftgrupp AB ett av Sveriges bäst bevarade vallonbruk – Forsmarks bruk – där vi driver gymna-siet Forsmarks skola i samarbete med Östhammars kommun.

I närheten av kärnkraftverket ligger Slut-förvaret för kortlivat radioaktivt avfall (SFR) där allt låg- och medelaktivt avfall tas omhand. Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) driver SFR och planerar nu även att bygga ett förvar för använt kärnbränsle i området vid Forsmarks kärnkraftverk.


F1 F2 F3

Nettoeffekt 990 MW 1 118 MW 1 172 MWReaktortyp Kokvattenreaktor Kokvattenreaktor KokvattenreaktorReaktorleverantör Asea-Atom Asea-Atom Asea-AtomGeneratorer Alstom Alstom AlstomLeverantör av lågtrycksturbin Alstom Alstom SiemensLeverantör av högtrycksturbin Siemens Siemens SiemensKommersiell drift december 1980 juli 1981 augusti 1985

ReaktorTermisk märkeffekt 2 928 MW 3 253 MW 3 300 MWDrifttryck 7 MPa 7 MPa 7 MPaÅngtemperatur 286 °C 286 °C 286 °CÅngflöde 1 467 kg/s 1 654 kg/s 1 785 kg/sAntal bränsleelement 676 676 700Antal styrstavar 161 161 169

GeneratorGeneratorspänning 20,5 kV 20,5 kV 25 kVNätspänning 400 kV 400 kV 400 kV

TurbinAntal turbiner 2 2 1Varvtal 3 000 rpm 3 000 rpm 1 500 rpmKylvattenflöde (havsvatten) 2x24 m3/s 2x24 m3/s 47 m3/s

Anläggningen i siffror


2019 blev ännu ett framgångsrikt år för Forsmarks Kraftgrupp. Forsmark hade sitt näst bästa år någonsin, sett till produktionen av fossilfri el. Vi hade dessutom en hög tillgänglighet

för säkerhetsfunktionerna härdkylning, resteffektkylning och reservkraftmatning.

Att stänga böckerna för 2019 och kunna konstatera att Vattenfalls kärnkraftverk i Forsmark och Ringhals tillsammans levere-rade 53,3 TWh el ger en riktigt bra känsla. Tillsammans med kollegorna i Oskarshamn producerar vi en efterfrågad produkt: nära 40 procent av elproduktionen i Sverige kom-mer från våra anläggningar, vilket gör 2019 till ett av de bästa kärnkraftsåren någonsin.

Framgången var inte bara produktions-mässig. Vi kände även opinionens med-vind i ryggen. Flera undersökningar visade entydigt att stödet för kärnkraften växt sig rekordstort, där allt fler tagit till sig de miljö-mässiga fördelarna.

Robust elEtt kärnkraftverk ska vara säkert på mer än bara ett sätt, bland annat ska vi kunna stå emot yttre störningar på elnätet. Som en del i arbetet att verifiera anläggningarna i Forsmark med avseende på elstörningar har frågor kopplade till ledningsburen blixt han-terats under 2019. Det är ett gediget arbete som gjorts. I projektet har Forsmark även haft nytta av det nära samarbete som finns med Ringhals och även hämtat lärdomar från Oskarshamns kärnkraftverk. Åtgärderna innebär att vi både har kompensatoriska åt-gärder som kan sättas in, och ny utrustning som efter klartecken från Strålsäkerhets-myndigheten kan komma på plats. Samtliga tre block har även verifierat drift med en sub matad från 70kV-nätet.

HavsörnEn viktig och lärorik händelse skedde i oktober på Forsmark genom haveriövningen Havsörn i Uppsala län, där en rad aktörer samverkade under ledning av länsstyrel-sen. Även om det scenario som utspelade sig under två intensiva dygn i oktober var just en övning, innebar det ett test av vår beredskapsorganisation. Det gav kvitto på att vi har ett välsmort maskineri med kom-petent personal som vet hur de ska agera i händelse av en kärnkraftsolycka. Den goda beredskap vi har kan samtidigt alltid stärkas och övningen gav många nyttiga erfarenhet-er som vi tar med oss.

2019 års svåra frågor Men det finns en hel del saker som varit besvärliga och satt oss på prov. Vi har haft flera oönskade stopp och bland annat haft utdragna problem kopplat till en huvudtrans-formator på Forsmark 2. Bränsleskador har funnits på samtliga block under 2019, och brister i kontaktorer har också upptäckts på Forsmark 1 och Forsmark 2.

Det är när svårigheter uppstår som det visar sig hur bra en organisation verkligen fungerar. År 2019 har varit utmanande för oss i Forsmark, men det är glädjande som VD att se hur problem och brister som uppstått har hanterats av vår kompetenta personal.

För Forsmarks medarbetare är kompeten-ta, engagerade och inte minst lojala, det fick

vi bekräftat i årets medarbetarundersökning ”My Opinion”. Vår arbetsplats ska inte bara avspegla samhället i stort, vår önskan är att den är ett föredöme för andra. Jag är extra stolt över att nästan hälften – 40 procent – av de chefsposter som tillsattes under 2019 innehas av en kvinna. En ökad mångfald vinner alla på, såväl företag som individer.

Byggnationen av oberoende härdkylning fortskrider för att möta det nya myndighets-kravet som är nyckeln till framtiden. Våra kärnkraftverk är viktiga resurser som plane-rar för långtidsdrift och att leverera fossilfri el in på 2040-talet. För säker och stabil drift är ett framgångsrecept. Det säkrar elproduktio-nen, bygger omvärldens förtroende och gör oss stolta.

Björn Linde, VD

Framgångsrikt år för Forsmark


Elåret i Sverige


1 kWh räcker till:

Lågenergilampa 11 W 91 timmar Luftkonditionering (AC) 950 W 1 timme 5 min

Handdukstork 80 W 12 timmar 30 min Mikrovågsugn 1 400 W 43 minuter

Hobbymaskin 500 W 2 timmar PC + skärm 100 W 10 timmar

Hårtork 1 500 W 40 minuter Bastu (med termostat) 5 000 W 20 minuter

Infravärme 2 000 W 30 minuter Dammsugare 1 000 W 1 timme

Kaffebryggare 1 000 W 1 timme Elgitarr med förstärkare 300 W 3 timmar

LCD-TV 42” 128 W 7 timmar 48 min Eltandborste 2 W 500 timmar

Plasma-TV 42” 220 W 4 timmar 30 min Spelkonsol 90 W 11 timmar 6 minuter

Hög produktion och låg användning gav rekordstor export

Elpriset på den nordiska elmarknaden Nord Pool var under 2019 i genomsnitt 41 öre/kWh. Jämfört med 2018 minskade snitt-priset med 5 öre/kWh, på grund avlägre bränsle priser, lägre elanvändning och vindkraftens ökade produktion. Det högsta timpriset var 91 öre/kWh den 6 november och som lägst sjönk timpriset till drygt 2 öre/kWh den 8 juni.

Den totala elanvändningen var 138,3 TWh 2019, en minskning med 3 TWh från föregående år. Det var inom industrin och energisektorn som elanvändningen sjönk mest. Industrins elanvändning uppgick till 49 TWh och utgjorde 35 procent av den totala

elanvändningen. Inom sektorn bostäder och service användes 72 TWh under året, vilket var drygt hälften av elanvändningen i landet.

Den totala elproduktionen i Sverige 2019 uppgick till 164,4 TWh, vilket är en ökning med knappt 6 TWh från 2018. Som en jämförelse kan nämnas att tio år tidigare, 2009, producerades producerades knappt 134 TWh. Under 2019 var kärnkraften och vattenkraften våra största elproduktionskäl-lor och stod tillsammans för cirka 78 procent av den totala elproduktionen. Vattenkraften ökade till 64,6 TWh, 39 procent av totalpro-duktionen och kärnkraften minskade till 64,3 TWh, vilket också är 39 procent av total-

produktionen. Vindkraften hade ett rekordår med 19,9 TWh och stod för cirka 12 procent, medan konventionell kraftvärme med margi-nell hjälp av solkraft producerade resterande 10 procent.

För nionde året i rad fortsatte Sverige att exportera el. Nettoexporten uppgick till re-kordhöga 26,2 TWh, motsvarande knappt 16 procent av den totala elproduktionen. Efter-som svensk el till största delen produceras av vatten-, vind- och kärnkraft och därmed är 98 procent fossilfri, har Sverige bidragit till ett lägre klimatavtryck på den europeiska elmarknaden.

Sveriges elproduktion 2019

Kärnkraft 64,3 TWhVattenkraft 64,6 TWhVindkraft 19,9 TWhKraftvärme 15,6 TWh

Källor: Energimyndigheten, Ekonomifakta.se och Energiföretagen

totalt 164,4 TWh


Driftåret på Forsmark


Produktion och revision i sammandrag

Under 2019 producerade Forsmarks tre reaktorer 25,3 terawatt-timmar el, vilket är en tangering av 2014 års produktionsrekord. 2019 blev därmed det näst bästa produktionsåret i Forsmarks historia.

Hög tillgänglighet är ett mått på att produktionsstörningar har minimerats och att planerade avställningar har optimerats. Till de senare räknas revisionerna som genomförs varje år. Planeringen av revisionsavställningarna är lång och ytterst noggrann. Här måste hänsyn tas till det nödvändiga underhåll som behövs för att säkra driftsäsongen, men också att göra det under så kort tid som möjligt. De dagar kärnkraftverket är avställt produceras ingen el.

Under 2019 var revisionerna på Forsmark 2 och 3 ordinära bränsle-bytesrevisioner som genomförs under cirka två veckors avställning. Forsmark 1 ställde av under drygt 40 dygn för en längre underhålls-revision.

Den 16 november till den 15 mars när höglastperioden infaller är elbehovet som störst i Sverige. Under den här tiden 2018–2019 var energitillgängligheten hela 99,1 procent på Forsmark.

Forsmark elproduktion i TWh

0

4

8

12

16

20

24

28

25,324,924,524,0


Forsmark 1


Flera stora underhållsåtgärder

Den 22 april inleddes en underhållsrevision vid Forsmark 1, vars omfattning blev längre än under en normal bränslebytesrevi-sion. Detta berodde på flera större arbeten i anläggningen och några större underhållsåtgärder. Ett av de stora projekten var byten av elgenomföringar i reaktorinneslutningen. En annan utmaning var bytet av magnetiseringsutrustningen på en av generatorerna.

Allt planerat arbete skapade en orderstock på 4 704 enskilda arbetsordrar och ungefär 1 500 personer var involverade i revisionen.

Tack vare ett gediget planeringsarbete och mycket bra sam-arbete avslutades revisionen efter dryg 40 dygns avställning den 2 juni då Forsmark 1 åter fasade mot det svenska kraftnätet.

Forsmark 1 elproduktion i TWh

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

7,48,17,68,2

6,5


Forsmark 2


Ny utrustning i kontrollrummet

Den 28 juli inleddes en bränslebytesrevision på Forsmark 2. Revisionen omfattade, förutom bränslebyte, även förebyggan-de och avhjälpande underhåll samt fem anläggningsändringar. Under revisionen infördes en moderniserad och uppgraderad version av anläggningens produktionsplattform, kallad VAPP. Det betyder att datorsystemen i kontrollrummet som operatö-rerna använder för att styra anläggningen byttes till ny utrust-ning. Motsvarande uppdatering genomfördes på Forsmark 1 under 2018 med bra resultat.

Utöver införandet av VAPP gjordes bland annat en översyn av två huvudcirkulationspumpar och två huvudkylvatten-pumpar.

På grund av tillkommande arbeten i uppgångsfasen blev re-visionen något längre än den ursprungliga planen. Revisionen slutade på 16 dygn och den 13 augusti fasade Forsmark 2 mot det svenska kraftnätet.


0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

8,48,58,17,4

8,9


Forsmark 3


Förmontage till ny härdkylning

På Forsmark 3 inleddes en bränslebytesrevision den 30 juni där cirka en femtedel av härdens totalt 700 bränslepatroner byttes ut. Utöver detta genomfördes ett antal uppgraderingar av komponenter i anläggningen. Uppgraderingen berodde till stor del på att reservdelar inte längre finns att tillgå och därför krävdes nyare versioner av dessa komponenter. Dessutom byt-tes fem sonder i reaktortanken. Sonderna mäter neutronflödet i reaktortanken och kan på det sättet mäta reaktoreffekten.

Under revisionen togs tillfället i akt att göra förmontage för projekt oberoende härdkylning, OBH, i avsikt att underlätta kommande installation vid revisionen 2020.

Revisionen avslutades 17 juli då Forsmark 3 efter 18 dygn åter fasade mot det svenska kraftnätet.


0

1

3

4

5

6

8

9

10

9,48,38,88,4

5,7


Vår personal


Forsmarks personal i siffror

Antal tillsvidareanställda vid Forsmarks kraftgrupp AB 1 154 personer

Inhyrd personal (exklusive revision) 361,5 personår

Nyanställda under året 88 personer

Avgångar (avslutat anställning, i pension etc) 91 st, varav 14 till andra Vattenfallbolag

Pensionsavgångar 19 personer

Personalomsättning totalt 6,2%

Medelålder 44,3 år

Andel kvinnor 25,9%

Andel kvinnliga chefer 25,5%

Sjukfrånvaro 2,7%


Deltagande i stor övningUnder hösten genomfördes den omfattande haveriövningen Havsörn i Uppsala län. Övningen arrangeras omväxlande av länsstyrelserna vartannat år i Uppsala, Halland och Kalmar, samtliga län i Sverige med kärnkraftverk. Under övningen simuleras en kärnkraftsolycka i ett detaljerat samhällsscenario där en mängd deltagare agerar. Forsmarks kärnkraftverk deltog bland annat under två intensiva dygn i slutet av oktober där ett haveri i kärnkraftverket simulerades. För personalens del innebar det hårt arbete dygnets alla timmar för att hantera händelsen och ha kontinuerlig kontakt med myndigheter, press och allmänheten. Syftet med övningen är att de som deltar ska stärkas och utvecklas i sin förmåga att agera i händelse av en kärnkraftsolycka.

Återkommande granskningIntresseorganisationen WANO, The World Association of Nuclear Operators, var på plats i Forsmark mellan den 15 oktober och 1 no-vember för en extern granskning av anläggningen. WANO bildades i slutet av 1980-talet till följd av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl, med syfte att göra kärntekniska anläggningar säkrare genom samarbete och erfarenhetsutbyte. En Peer Review, som granskningen kallas, innebär att WANO bedömer aktuell verksamhet utifrån ett stort antal kriterier. WANO har i och med granskningen identifierat ett antal förbättringsområden där både Forsmark och WANO är överens om vilka åtgärder som behöver genomföras. Det erfarenhetsutbyte med andra kärnkraftverk, som deltagandet i WANO innebär, är viktigt för Forsmarks säkerhetsarbete. WANO granskar Forsmarks kärnkraft-verk vart fjärde år.

Kortfattat

Pris för arbete med dos till ögats lins

Under 2019 mottog medarbetare från Forsmark och Ringhals EPRI:s 2019 års ”Technology Transfer Award”. EPRI, Electric Power Research Institute, är en amerikansk oberoende ideell organisation som be-driver forskning och utveckling kopplat till produk-tion, leverans och användning av elektricitet. Priset får Forsmark och Ringhals för sitt mångåriga arbete med ögondosimetri, både innan och efter den nya dosgränsen trätt i kraft. Priset delades ut i sam-band med NPC, Nuclear Power Council Meeting, den 4 februari i San Antonio, Texas, USA, under en högtidlig ceremoni.


Under 2019 friklassades 88 % av den totala mängden av mycket lågt aktivt avfall som producerades på Forsmarks kärnkraftverk. Antal arbetsolycksfall under året var rekordlågt.

Forsmark har under 2019 fortsatt arbeta med att minska användningen av miljöfarliga ämnen. Under året har vi också arbetat för att säkerställa god hantering av kemiska produkter enligt befintliga rutiner och rekom-mendationer.

Utsläpp av radioaktiva ämnen låg även för 2019 på en mycket låg nivå. Gränsvärdet från Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, under-skreds med god marginal.

Forsmark har arbetat aktivt med att hitta sätt för att minska mängden radioaktivt avfall som måste slutförvaras i markförvar. Under 2019 friklassades 88 procent av den totala mängden av mycket lågt aktivt avfall som producerades på FKA.

Organisatorisk och social arbetsmiljö Forsmark har fortsatt sträva efter att ingen ska skadas i sitt arbete. Under 2019 inträffade endast tre arbetsolyckor med sjukskrivning och antal dagar utan olycks-fallsbaserad frånvaro blev 166 dagar i följd. Olycksfallstrenden är fortsatt låg och stabilt nedåtgående. Även antalet arbetsolycksfall utan sjukskrivning var rekordlågt 2019.

Forsmarks företagsövergripande forum har fortlöpande prioriterat arbetsmiljöåtgär-der med ambitionen att ha bästa möjliga resursfördelning utifrån avsatta medel. Åtgärderna under 2019 har både förbättrat luftmiljön, genom förändring av ventilation på flera platser, och ökat räddningssäkerheten genom modifiering av nöddusch utomhus.

Riskfyllda situationer gällande färd till och från arbetet är en av medarbetarnas största faror. Under 2019 gavs under ett par dagar möjligheten att prova en vilt olyckssimulator i samarbete med Älgskadefondsföreningen.

Omgivningskontroll Sveriges Lantbruksuniversitets, SLU kust-laboratorium gör på uppdrag av Forsmark omfattande kontroller av omgivningen runt anläggningen för att bedöma hur verksam-heten påverkar vatten, djur och växtlighet. För den radiologiska kontrollen tas även dubbelprover som analyseras av SSM.

Den radiologiska omgivningskontrollen ger en uppskattning av halten radionuklider i kraftverkets närområde och är avsedd att komplettera den kontinuerliga utsläppsöver-vakningen. Den uppmätta aktiviteten ligger som tidigare år på en mycket låg nivå.

Miljömål 2019Företagets miljöaspekter värderas regelbun-det, hur de kan påverka ekosystem ur ett livscykelperspektiv och för att kunna rikta insatserna rätt.

Miljömålen delas upp i tre fokusområden:• Minska utsläpp till luft, vatten och mark.• Styrning och hantering av avfall.• Styrning och hantering av kemikalier.

Resultaten av Forsmarks miljömålsarbete redovisas nedan:

Våra certifikat inom miljö och arbetsmiljöForsmark var tidigt ute med att certifiera sitt miljöledningssystem. Som fjärde kärnkraft-verk i världen certifierades Forsmark 1998 enligt standarden för miljöledning ISO14001. För att behålla sitt godkännande måste ett ISO14001-certifierat företag göra ständiga förbättringar, vilket kontrolleras av miljörevi-sorer och certifieringsorganet.

Forsmark certifierade sig 2019 som första Vattenfallbolag i Sverige mot den nya ISO-standarden för arbetsmiljö: ISO45001. Det stärker utvecklingen inom arbetsmil-jöområdet genom bland annat genom att företagsledningen får förutsättningar att värdera förbättringsarbete och avvikelser. ISO45001 är tydlig i att ledarskap är en grundförutsättning för en god arbetsmiljö och att alla ledare ska driva och följa upp arbetsmiljöarbetet i samråd och medverkan med arbetstagarrepresentanter.

Miljö i ständig utveckling

Reducering av plast på kontrollerad sida Reducering allergiframkallande kemikalier

Referens 2016 Utfall 2019 Mål 2019 Utfall 2019

16,4 ton 12,79 ton 201 st 198 st

Reducerad mängd 3,63 ton > målet 3 ton Målet är uppfyllt.Totalt under två år har antal allergiframkallande kemikalier reducerats med 26 st; bättre än plan.


Senast den 31 december 2020 ska oberoende härdkylning, OBH, vara driftsatt på Forsmark. Arbetet fortsatte kontinuerligt under 2019

med en rad åtgärder i syfte att hålla tidplan och budget.

Oberoende härdkylning diskuterades i Sverige redan i samband med arbetet med moderna konstruktionskrav för kärnkraft-reaktorer i början av 2000-talet. Olyckan i Fukushima gav nya lärdomar som ledde till att utredningen kunde uppdateras. 2014 beslutade Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, att ställa krav på införande av system för oberoende härdkylning för samtliga svenska kärnkraftreaktorer senast 2020.

Förberedelserna för oberoende härdkyl-ning på Forsmark påbörjades under 2017 och arbetet med att bygga anläggningar-na har pågått sedan dess. Projektet har under en tid befunnit sig i en situation med glidande tidplaner och ökande kostnader, som under våren 2019 eskalerade. Därför till-sattes resurser för att bedöma om risk fanns för att projektet inte skulle hålla tidplan och budget. Det utmynnade i en rad åtgärder, en av dessa var beslutet att Forsmark ska bygga klart OBH i egen regi. Efter förhand-lingar med byggentreprenören avslutades byggentreprenaden i oktober 2019.

För att klara tidplanen har parallella arbeten skett på OBH vid Forsmark 1 och 2 samt Forsmark 3. En utmaning har varit den blåsiga perioden under hösten 2019 som orsakade omplanering av en hel del lyftar-beten. Under året har stort fokus legat på kulvertborrning och att bygga klart vatten-bassängerna. Process- och elutrustning har installerats.

Funktionsprovning planeras till revisions-avställningarna under sommarhalvåret 2020.

Oberoende härdkylning


Fler och fler kvinnor anställs på Forsmark och Ringhals – men det finns fortfarande en underrepresentation av kvinnor inom kärnkraftsbranschen. Under 2019 arbetade Forsmark och Ringhals aktivt för att försöka ändra på den statistiken med målet att öka antalet kvinnliga chefer. Genom att andelen kvinnliga chefer ökar är förhoppningen att fler kvinnor söker sig till Forsmark och Ring-hals, som traditionellt varit mansdominerade.

Målet för 2019 var att minst 35 procent av antalet rekryterade chefer skulle vara kvinnor. Både i Forsmark och Ringhals lyckades man nå målet och landade på cirka 40 procent kvinnliga rekryterade chefer. Vi har satsat på både interna och externa aktiviteter, där vi bland annat har lyft kvinnor i flera av våra rekryteringskanaler, som filmer, mässor, skolbesök och i annonser. Internt jobbar vi kontinuerligt med mångfald och

inkluderingsfrågor, bland annat genom att utmana rekryterande chefer till att motivera sitt val av slutkandidat.

Både Forsmark och Ringhals arbetar aktivt för att rekrytera baserat på kompetens, med målet att tillsätta vakanta tjänster med personer som bäst kompletterar gruppen. Det finns också en övertygelse att jämställda arbetsplatser förbättrar arbetsmiljön för alla.

Kärnkraften satsar på fler kvinnor


“Tillägget som

sätter guldkant på

föräldraledigheten Erik Karlström

Föräldraledighetstillägg, en av alla förmåner.

Läs mer om dina förmåner på Insidan

“Skönt att ha

träningen gjord när

jag kommer hem”Christina Hedlund

Träning på dagtid, en av alla förmåner.

Läs mer om dina förmåner på Insidan

“Det är tryggt att få grunden till en

god pension”William Davidsson & Göran Jansson

Tjänstepension, en av alla förmåner. Läs mer om dina förmåner på Insidan

Satsningen för att positionera Forsmark och Ringhals som en attraktiv arbetsgivare, bör-jade 2017. Innebörden av att vara en attraktiv arbetsgivare skiljer såklart från person till person, men något som varit viktigt för oss att ha med i arbetet är att det inte är före-taget som bestämmer om man är attraktiv eller inte – utan medarbetarna, kunderna och andra som kommer i kontakt med vårt varumärke. Därför var Forsmarks och Ring-hals första fokus att se över vad vi kan göra internt – hur vi kan underlätta, förbättra och skapa mer engagemang i våra medarbetares vardag. Vi vill se till både medarbetaren likväl som till företaget då vi tror att rätt person på rätt plats innebär att varje individ trivs bättre, är mer positiv, och presterar bättre. Samti-digt tenderar sjukskrivningar och frånvaro att minska när man trivs på sin arbetsplats, likväl som att vi får behålla den personalstyr-ka som finns. Vi vill ha medarbetare som vill arbeta hos oss, som valt vår arbetsplats för att det känns rätt och roligt.

Att bli en attraktiv arbetsgivare är inget som sker över en natt. Det är något vi stän-digt behöver arbeta med, utveckla och för-ändra. När arbetet påbörjades 2017 låg det som ett program utanför ordinarie linjeverk-samhet. Under 2019 har vi ändrat inriktning och numera följer dessa frågor linjeorganisa-tionens arbete för att ständigt ligga i fokus.

De första satsningarna som vi gjorde be-rörde medarbetarna. Men vi vill även skapa trygga och kompetenta ledare som vågar och kan uppmuntra, engagera och attrahera befintliga och nya talanger på Forsmark och Ringhals. Därför har vi arbetat med riktade insatser mot våra chefer, som är de som byg-ger bra team med motiverade medarbetare. En uppgift som kräver både mod och att vara synlig och tydlig i sin kommunikation.

2019 – det här gjorde viUnder 2019 påbörjade vi vårt arbete med att förstärka våra chefer i deras viktiga uppdrag att leda, driva och förvalta. Dels tittade vi på åtgärder för hur vi kan underlätta för chefen att vara en kommunikativ ledare. Vi har även börjat boka in våra chefer att medverka på Vattenfalls workshops om hur man leder i förändring. Vi har tittat på introduktionspro-grammet för nya chefer och tagit fram en checklista.

Utöver detta startade vi arbetet med en marknadsföringsfilm för att lyfta fördelar-na med ingenjörsarbetet inom kärnkraft. Genom att rikta filmen mot kvinnor hoppas vi att resultatet av denna aktivitet ska leda till att fler kvinnliga ingenjörer och chefer ska söka sig till kärnkraften.

I början av 2019 implementerade vi så kallade arbetsbussar för våra medarbetare på Forsmark. För att underlätta vardagen för de som har långt till arbetet satte vi in extra bussförbindelser med anpassade tider. Bussen har wifi så att de medarbetare som har möjlighet att åka på bussen kan göra delar av sin arbetsdag ombord. Vi har även sett över och paketerat våra möjligheter och förmåner för att alla våra anställda enkelt ska hitta och veta vad vi som företag kan hjälpa till med.

För oss är det viktigt att utbilda och driva utvecklingen av arbetskraft varför det stän-digt pågår ett arbete med att hitta och ta fram lämpliga praktikplatser, traineeplatser och ex-jobb inom våra organisationer.

Vårt arbete tar inte slut här. Vår resa fort-sätter med nya mål och fler utmaningar.

Vi vill ha medarbetare

som väljer oss

“Jag blev förvånad att jobbet betalar

min medicin”Ingela Brissman

Ersättning för medicin & läkarvård, en av alla förmåner. Läs mer om dina förmåner på Insidan

“Schysst att jobbet betalar delar av

gymkortet”Linnéa Gustafsson

Friskvårdsbidrag, en av alla förmåner. Läs mer om dina förmåner på Insidan


Styrelsen och verkställande direktören förForsmarks Kraftgrupp AB

Org nr 556174-8525får härmed avge

för räkenskapsåret 2019-01-01–2019-12-31.Årsredovisningen är upprättad i tusentals svenska kronor om inte annat anges.

Årsredovisning

Förvaltningsberättelse 24

Resultaträkning 27

Balansräkning 28

Kassaflödesanalys 30

Noter 31

Revisionsberättelse 44


Förvaltningsberättelse

VerksamhetenForsmarks Kraftgrupp AB, organisationsnummer 556174-8525 med säte i Östhammars kommun, bedriver kärnkraftsverksamhet.

Forsmarks kärnkraftverk ligger i Uppland, cirka 7,5 mil nordost om Uppsala i Östhammars kommun. I Forsmarks Kraftgrupp AB ingår de tre producerande kärnkraftsreaktorerna Forsmark 1–3.

Viktiga förhållandenForsmarks Kraftgrupp AB är ett dotterbolag till Vattenfall AB som äger 66,0 procent av aktierna. Mellansvensk Kraftgrupp AB äger 25,5 procent med Fortum som största ägare och Sydkraft Nuclear Power AB äger 8,5 procent.

Årsredovisningen är skriven i tusentals kronor (tkr) om inte annat anges.

Väsentliga händelser under räkenskapsåret

ProduktionForsmarksverket producerade 25,3 TWh under 2019 att jämföra med genomsnittet 24,8 TWh för de 10 bästa åren sedan driftstart 1980. Energitillgängligheten blev totalt 88,9 procent.

Årets revisionsavställning vid Forsmark 1 var en förnyelsesrevision planerad till 46 dygn p.g.a. ett flertal större förnyelseprojekt. Kritiska arbeten under revisionen var drivdonsservice samt utbyte av elge-nomföringar och kablage i reaktorinneslutningen samt återställande av reaktortank och täthetsprov av reaktorinneslutning. Revisionen avslutades tidigare än planerat efter 40 dygns avställning. Energitill-gängligheten för året blev 86,4 procent.

Revisionsavställningen vid Forsmark 2 var en bränslebytesrevision som planerades till 15 dygn men förlängdes till 16 dygns avställning. Förlängningen berodde på tillkommande arbeten i samband med återställningen av anläggningen. Energitillgängligheten för året blev 87,3 procent.

På Forsmark 3 genomfördes en bränslebytesrevision som pla-nerades till 15 dygn. Revisionen förlängdes sedermera till 17 dygn. Förutom arbete med bränslebytet så tillkom arbeten i samband med återställningen av anläggningen. Energitillgängligheten för året blev 92,6 procent.

EkonomiÄgarna till Forsmarks Kraftgrupp AB – Vattenfall AB, Mellansvensk Kraftgrupp AB och Sydkraft Nuclear Power AB – har genom ett kon-sortialavtal åtagit sig att via kraftavgifter svara för bolagets samtliga kostnader i förhållande till sina ägarandelar i bolaget. Verksamheten bygger på självkostnad och skall i princip inte ge överskott.

För att säkra finansieringen av framtida kostnader för omhänderta-gande av använt kärnbränsle och rivning av produktionsanläggning-arna betalar reaktorinnehavarna i Sverige en produktionsbaserad avgift, vilken för Forsmarksverket uppgår till 3,3 öre/kWh. Avgiften för

2019 uppgick till 835 MSEK (823 MSEK). Medlen förvaltas av kärn-avfallsfonden och återbetalas till reaktorinnehavarna allt eftersom kostnaderna för hantering av avfallet uppstår. Uttaget ur kärnavfalls-fonden uppgick 2019 till 446 MSEK (446 MSEK).

Ett mervärdesavtal tecknades år 2009 tillsammans med Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Vattenfall AB, OKG AB, EON (dåva-rande) och Östhammars respektive Oskarshamns kommun. Avtalet innefattar utvecklingsinsatser i Östhammars och Oskarshamns kom-muner. Förpliktelsen enligt detta avtal är uppdelad i två etapper. Den första etappen avser åtgärder tiden innan SKB:s ansökan är klar och beslut fattas avseende byggandet av slutförvar för använt kärnbräns-le i Forsmark och inkapslingsanläggning i Oskarshamn. Den andra etappen omfattar byggandet av de två anläggningarna.

PersonalForsmarks Kraftgrupp AB har under året externrekryterat 88 nya medarbetare som ett led i att bibehålla och förstärka företagets kompetens. Under året har 20 nya chefer tillsatts varav åtta av dem är kvinnor.

Vid årets slut 2019 fanns 1 154 personer tillsvidareanställda i Fors-mark, jämfört med 1 166 vid motsvarande tidpunkt året innan. Ett av skälen till att antalet anställda har minskat beror på att 14 personer med motsvarande verksamhet har överförts till Vattenfall IT. I slutet av 2019 var andelen anställda kvinnor 26 procent och andelen kvinn-liga chefer var 25,5 procent.

Personalomsättningen för året ligger på 6,2 procent, vilket är en procentenhet lägre än 2017 och 2018.

MiljöForsmarks Kraftgrupp AB bedriver verksamhet som är tillstånds-pliktig enligt miljöbalken och lagen om kärnteknisk verksamhet. Periodisk revision av miljöledningssystemet ISO 14001, samt det biologiska och radioekologiska kontrollprogrammet har genomförts enligt plan.

Utsläppen av radioaktiva ämnen från Forsmarksverken till omgiv-ningen uppgick 2019 till några tiondels procent av gällande gränsvär-de. Som en del i den kontinuerliga miljöförbättringen pågår arbete för att fortsatt reducera utsläppen.

Stråldoser till de personer som arbetade vid kärnkraftverket låg väl under gällande gränsvärden från Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM).

Säkerhet Som tillståndshavare är Forsmarks Kraftgrupp AB ansvarig för att de krav avseende reaktorsäkerhet som anges i givna tillstånd, lagar och myndighetsföreskrifter efterlevs.

Forsmarks Kraftgrupp AB sätter alltid säkerheten främst. Det inne-bär bland annat att lära och dra nytta av egna och andras erfarenhet-er och att sträva efter ständig förbättring.

Flerårsöversikt (MSEK)

tkr 2019 2018 2017 2016 2015

Produktion (GWh) 25 289 24 944 24 492 23 984 21 128

Nettoomsättning 5 688 534 5 655 6 535 7 258 6 495

Rörelseresultat 442 532 431 414 448 92

Resultat efter finansiella poster –2 191 –2 –6 1 6

Balansomslutning 30 743 098 29 888 28 184 27 895 26 754

Eget kapital 344 049 346 351 357 357

Årets investeringar 1 186 793 1 421 1 248 1 245 2 522

Soliditet (%) 28 27 25 25 25

Medeltal anställda 1 166 1 175 1 161 1 163 1 150


Forsmarks Kraftgrupp AB bedömer att anläggningarna uppfyller ställda säkerhetskrav och att de säkerhetsmässigt är i överensstäm-melse med licensieringsgrunden i säkerhetsredovisningen SAR.

Inträffade händelser och ställningstaganden har under året behandlats med erforderlig konservatism och säkerhetsfrågor har hanterats med den uppmärksamhet och prioritet som krävts. Under 2019 har ingen reaktorsäkerhetshändelse klassats över 0 enligt IA-EA:s (International Atomic Energy Agency) internationella sjugradiga skala INES (International Nuclear Event Scale), vilket betyder att hän-delserna endast varit mindre avvikelser utan reaktorsäkerhetsmässig konsekvens. I slutet av året inträffade en händelse där en medarbeta-re fick en högre registrerad stråldos än vad som var planerat för det specifika arbetet. Denna händelse utreddes grundligt och bedömdes som INES 1, även om erhållen dos låg långt under gällande gränsvär-den från Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM).

SSM utför löpande tillsyn av strålsäkerhetsarbetet och följer upp efterlevnaden av myndighetens föreskrifter. Under 2019 genom-förde SSM flera riktade inspektioner och verksamhetsbevakningar. Områden som varit föremål för myndighetens intresse är exempelvis drift av anläggningen och hantering av revisioner, genomförande av underhåll, transporter av radioaktiva ämnen, ALARA-verksamheten, organisation och organisationsändringar samt återkommande kontroll av mekaniska anordningar. Förbättringsbehov framförda i inspektionsrapporter har hanterats i interna åtgärdsprogram.

Forsmarks Kraftgrupp AB har under 2019 hanterat flera av SSM:s tidigare utfärdade förelägganden. Detta gäller förelägganden kopplat mot tålighetsanalys av strukturer och komponenter i reaktorinneslut-ningens nedre primärutrymme mot impulslaster från ångexplosioner vid ett svårt haveri, vissa åtgärder kopplat mot verifierad miljötålighet för säkerhetskomponenter som ska fungera en bestämd tid efter ett dimensionerande rörbrott, verifiering av rådrumstider i säkerhetsre-dovisningen samt vidareutveckling av rutiner för hantering av svåra haverier. Nya förelägganden från SSM har under 2019 beslutats inom följande områden: Genomförande av nya analyser för det fysiska skyddet, Redovisning av nationell handlingsplan för åldringshan-tering inom ramen för EU:s kärnsäkerhetsdirektiv, Handlingsplan för omhändertagande av brister i en tidigare redovisad helhetsbe-dömning för Forsmark 1 och 2 (två förelägganden), Redovisning av utvärdering samt åtgärder avseende bolagets ledningssystem. De fyra sistnämnda föreläggandena har avrapporterats under 2019.

Säkerhetsredovisningen har under året utvecklats i enlighet med bolagets handlingsplan. Planen beaktar framställda krav från myndig-heten och framsteg i metoder och verktyg som tas fram utifrån forsk-ning och utvecklingsarbete samt erfarenhetsutbyte från branschen.

Händelsen i kärnkraftverket Fukushima Daiichi i Japan 2011 med-förde ett omfattande utredningsarbete. Resultatet visar att Forsmarks anläggningar har förutsättningar att hantera analyserade händelser, men också att områden finns där tåligheten mot händelser utanför nuvarande design kan ökas. I konstruktionsförutsättningarna för Forsmarks anläggningar har svåra haverier ingått efter det att filtre-rad tryckavlastning av reaktorinneslutningen vid ett haveri installerats efter regeringsbeslut 1986. Under 2019 har fortsatt projektering och införande av säkerhetshöjande åtgärder pågått. Införande sker fram till och med 2020 då en ny funktion för oberoende härdkylning ska vara installerad.

FörtroendeDen årliga förtroendemätningen som Demoskop genomför på upp-drag av Forsmarks Kraftgrupp AB visar ett fortsatt högt och stabilt förtroende både i närområdet (Östhammar, Tierp och Älvkarleby kommuner) samt hela mätområdet som även omfattar Gävle, Heby, Sandviken, Uppsala och Norrtälje kommuner. Mätningen baseras på 650 telefonintervjuer med ett representativt urval av befolkningen i åldern 18 år eller äldre.

92 procent av de tillfrågade säger att de har stort förtroende för kärnkraft-

verket i Forsmark, det är något högre än 2018 och i nivå med de senaste årens

höga stabila nivå. I årets mätning ökar framförallt förtroendet bland kvinnor.

Något fler vill utveckla kärnkraften jämfört med förra året.

I årets mätning sjönk efterfrågan på information om miljöfrågor markant efter

att ha ökat de senaste åren. Förtroendet för informationen som lämnas om drif-

ten är relativt konstant men i årets mätning ökar framförallt förtroendet bland

kvinnor. Fler än förra året har läst något i sociala medier om Forsmarksverket

och följarantalet har stadigt ökat.

Mätningen visar också att en större andel har högre tilltro till den information

som kommer ifrån Forsmark än den som kommer ifrån miljöorganisationerna,

även om tilltron är klart störst till information ifrån tillsynsmyndigheterna.

Investeringar, finansiering och finansiell ställningInvesteringar i reaktoranläggningarna uppgick till 1 187 MSEK (1 421 MSEK) och utgjordes främst av åtgärder för att höja säkerheten och vidmakthålla anläggningen till 60 års drift.

Forsmarks Kraftgrupp AB:s räntebärande skulder förändras huvudsakligen i samma takt som anläggningarnas planenliga värde förändras. Ägarna ställer det kapital till förfogande som behövs för att finansiera skillnaden mellan avskrivningar, tillkommande investering-ar och reglering av mervärdesskatten, var och en i proportion till sina andelar i bolaget.

Framtida utvecklingSäker och stabil drift kommer alltid främst i verksamheten, varje dag året om. I detta ligger också att fullfölja alla åtgärder enligt myndighe-ters beslut och att uppfylla kraven i förelägganden och miljödomar.

Forsmark planerar att vara i drift in på 2040-talet och det kräver långsiktigt arbete för att underhålla anläggningen på ett optimalt och kostnadseffektivt sätt. Systemhälsobedömningar är ett av arbetssät-ten som ger underlag för underhållsplanerna. Med åldrande anlägg-ningar är det också kritiskt att säkerställa att det finns tillgång till extern kompetens och reservdelar framöver. Här genomför Forsmark nya typer av samarbeten med leverantörer för att hitta sätt och sam-arbetsavtal som säkrar driften långsiktigt.

Vikten av en god energitillgänglighet har fortsatt stort fokus framåt. Oplanerat produktionsbortfall på grund av bland annat teknikfel och bränsleskador har påverkat tillgängligheten negativt. Det pågår flera olika initiativ för att förbättra tillgängligheten både på teknisk väg och genom bättre framförhållning och planering i verksamheten.

Det pågående arbetet med att effektivisera och minska kostna-derna för att kunna ha en konkurrenskraftig produktionskostnad kommer att fortsätta som planerat åren framåt. Arbetet bedrivs brett med samverkan genom hela Vattenfalls kärnkraftsverksamhet.

Finansiell riskstyrningForsmarks Kraftgrupp AB har leverantörsavtal i utländsk valuta. För att eliminera valutarisken köps valutaterminer via Vattenfall Insurance & Treasury enligt Vattenfallkoncernens policy.

Försäkringar Forsmarks Kraftgrupp AB har för 2019 tecknat ansvarsförsäkring i händelse av nukleär olycka för försäkringsbelopp och på villkor i övrigt som föreskrivs i atomansvarighetslagen.

Atomansvarsförsäkringarna är tecknade i ELINI (European Liability Insurance for the Nuclear Industry) och Blue:RE (administreras av ELINI och NNI - Nordiska atomförsäkringspoolen). Elini och Blue:RE är ömsesidigt ägda försäkringsbolag.

Forsmarks Kraftgrupp AB:s anläggningar är försäkrade mot brand samt nukleär och annan skada genom egendomsförsäkringar. Dessa är tecknade hos EMANI (European Mutual Association for Nuclear Insurance) och Vattenfall Insurance. EMANI är ett ömsesidigt ägt försäkringsbolag.

Avbrottsförsäkring tecknas i förekommande fall av Forsmarks Kraftgrupp AB:s ägare.


Väsentliga affärsriskerForsmarks Kraftgrupp AB arbetar kontinuerligt med att minska po-tentiella risker. Det sker en kontinuerlig översyn av bolagets arbets-rutiner och en prioritering av de investeringar som höjer säkerheten och säkrar tillgängligheten. Den investering som har högst prioritet är FOSH-projektet (oberoende härdkylning) då dess genomförande är en förutsättning för fortsatt drift.

Forsmarks Kraftgrupp AB: s största risker är tillkommande krav från myndigheten och ökat antal föreläggande, risk att inte kunna höja produktionen på Forsmark 1, bränsleskaderisker, brist på strategisk kompetens, risk för elfel, fel i vitala delar och system samt brist på strategiska kompetenser.

Verksamhet inom forskning och utvecklingDen som har tillstånd att bedriva kärnteknisk verksamhet har enligt lag ansvar och skyldighet att på ett säkert sätt hantera och slutförva-ra i verksamheten uppkommet kärnavfall. Vidare ansvarar tillstånds-havaren för en säker avveckling och rivning av anläggningarna samt att bedriva det forsknings- och utvecklingsarbete som behövs för att kunna fullgöra dessa förpliktelser. Kärnkraftföretagen i Sverige utför ovanstående forsknings- och utvecklingsarbete främst genom det gemensamägda bolaget Svensk Kärnbränslehantering AB.

För att driva utveckling inom områden som reaktorsäkerhet, åldring, material, kemi, provning, underhåll, MTO (Människa, Teknik, Organisation), drift och kärnbränsle deltar Forsmarks Kraftgrupp AB i kraftverksgemensamma forskningsuppdrag både nationellt och internationellt.

Forsmarks Kraftgrupp AB ger också via Svenskt Kärntekniskt Cen-trum stöd till forskning och utveckling vid Kungliga Tekniska Högsko-lan, Chalmers tekniska högskola och Uppsala Universitet.

BolagsstyrningUtöver vad som framgår av lag regleras rollerna för Forsmarks Kraftgrupp AB:s ledningsorgan av styrelsens arbetsordning, ägarnas konsortialavtal, bolagsordningen samt av de koncerninstruktioner och riktlinjer som gäller för hel- och delägda dotterbolag i Vattenfall-koncernen. Styrelsen har även antagit en uppförandekod. Koden tyd-liggör det konkurrensrättsliga regelverk som sedan tidigare tillämpats med anledning av samägandet och ger en observatör rätt till insyn av regelefterlevnaden.

Forsmarks Kraftgrupp AB:s styrelse består av elva ordinarie leda-möter och åtta suppleanter. Sex ordinarie ledamöter och två av supp-leanterna är nominerade av Vattenfall AB. Två ordinarie ledamöter och tre suppleanter är nominerade av Mellansvensk Kraftgrupp AB. En ordinarie ledamot och en suppleant är nominerade av Sydkraft Nuclear Power AB. Övriga två ledamöter och suppleanter är utsedda enligt lagen om styrelserepresentation för privatanställda. En av Vat-tenfall nominerade ordinarie ledamöter har i december begärt utträ-de ur Forsmarks Kraftgrupp AB:s styrelse pga. förändrade arbetsupp-gifter inom koncernen. Positionen är tills vidare vakant och hanteras genom inträde av suppleant. I styrelsen finns även en observatör som utses av Energimarknadsinspektionen och av ägarna.

Styrelsen har sex ordinarie styrelsemöten årligen, men samman-kallas också vid behov. Vilka frågor som förutsätter styrelsebeslut regleras i styrelsens arbetsordning.

Resultatdisposition och förändring i Eget kapital

Till årsstämmans förfogande står följande medel i kr:

Balanserat resultat 29 516 717

Årets resultat –2 145 648

Till förfogande 27 371 069

Styrelsen föreslår att medlen disponeras så att:27 371 069 kronor överförs i ny räkning.

Förändring i Eget kapital i tkr

Aktiekapital ReservfondBalanserat

resultatSumma

Eget kapital

Belopp vid årets ingång 300 000 16 678 29 517 346 195

Årets resultat 0 0 –2 146 –2 146

Redovisat värde 300 000 16 678 27 371 344 049

Beträffande bolagets resultat och ställning hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkning med tillhörande kassaflödesanalys och noter.


Resultaträkning

tkr Not 2019 2018

Nettoomsättning exkl. punktskatter 3 5 688 534 5 655 147

Kostnad såld kraft 4 –5 152 257 –5 052 225

Bruttoresultat 536 277 602 922

Administrationskostnader –97 334 –72 326

Forsknings- och utvecklingskostnader –11 618 –14 732

Övriga rörelseintäkter 19 325 15 117

Övriga rörelsekostnader –4 118 –99 849

–93 745 –171 790

Rörelseresultat 5, 6, 7, 8, 33 442 532 431 132

Resultat från finansiella poster:

Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 9 5 161 3 362

Räntekostnader och liknande resultatposter 10 –449 884 –436 855

–444 723 –433 493

Resultat efter finansiella poster –2 191 –2 361

Bokslutsdispositioner 11 0 0

Resultat före skatt –2 191 –2 361

Skatt på årets resultat 12 45 –271

Övriga skatter 0 –2 671

45 –2 942

Årets resultat –2 146 –5 303


Balansräkning

TILLGÅNGAR (tkr) Not 2019-12-31 2018-12-31

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar

Byggnader och mark 13 966 912 1 027 273

Maskiner och andra tekniska anläggningar 14 12 848 663 12 696 561

Inventarier, verktyg och installationer 15 67 525 71 733

Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar

16 2 259 411 2 077 807

16 142 511 15 873 374

Finansiella anläggningstillgångar

Andelar i koncernföretag 17 19 297 19 297

Fordringar hos koncernföretag 18 7 164 354 6 808 606

Andra långfristiga värdepappersinnehav 19 12 664 12 664

Andra långfristiga fordringar 20 3 162 252 3 124 299

10 358 567 9 964 866

Summa anläggningstillgångar 26 501 078 25 838 240

Omsättningstillgångar, varulager m.m.

Kärnbränsle 2 532 575 2 482 045

Råvaror och förnödenheter 1 224 325 1 136 907

Förskott till leverantörer 17 394 11 960

3 774 294 3 630 912

Kortfristiga fordringar

Kundfordringar 5 931 30 485

Fordringar hos koncernföretag 159 322 117 799

Fordringar hos moderföretag, koncernkonto 227 462 88 297

Aktuell skattefordran 0 1 252

Förskott till leverantörer 971 0

Övriga fordringar 18 983 115 887

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 55 057 64 956

467 726 418 676

Summa omsättningstillgångar 4 242 020 4 049 588

SUMMA TILLGÅNGAR 30 743 098 29 887 828


EGET KAPITAL OCH SKULDER (tkr) Not 2019-12-31 2018-12-31

Eget kapital 22

Bundet eget kapital

Aktiekapital (300 000 aktier kvotvärde 1 000 kr) 23 300 000 300 000

Reservfond 16 678 16 678

316 678 316 678

Fritt eget kapital

Balanserat resultat 29 517 34 820

Årets resultat -2 146 -5 303

27 371 29 517

Summa Eget kapital 344 049 346 195

Obeskattade reserver 24 10 326 606 9 932 905

Avsättningar

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 25 756 142 725 153

Uppskjuten skatteskuld 26 2 148 2 444

Övriga avsättningar 27 109 687 133 128

867 977 860 725

Långfristiga skulder 28

Skulder till koncernföretag 11 742 088 11 517 671

Övriga skulder 6 048 987 5 933 378

17 791 075 17 451 049

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 232 221 337 264

Skulder till koncernföretag 500 161 291 588

Aktuell skatteskuld 251 0

Övriga skulder 229 960 85 807

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 29 450 798 582 295

1 413 391 1 296 954

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 30 743 098 29 887 828


Kassaflödesanalys

tkr Not 2019 2018

Den löpande verksamheten

Rörelseresultat 442 532 431 132

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet

• Avskrivningar 860 125 815 627

• Övriga poster som inte ingår i kassaflödet 31 65 079 132 689

1 367 736 1 379 448

Erhållen ränta 5 161 3 362

Erlagd ränta –449 884 –436 855

Betald inkomstskatt 1 252 –2 672

Nettokassaflöde från den löpande verksamheten 924 265 943 283

Förändringar i rörelsekapital

Förändring i varulager –161 825 82 627

Förändring av rörelsefordringar 107 306 30 450

Förändring av rörelseskulder 116 187 153 228

Kassaflöde från den löpande verksamheten 985 933 1 209 588

Investeringsverksamheten

Förvärv av materiella anläggningstillgångar –1 186 793 –1 420 858

Avyttring av materiella anläggningstillgångar –1 186 793 –1 420 858

Kassaflöde från investeringsverksamheten

Finansieringsverksamheten 340 025 147 766

Upptagna lån

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 340 025 147 766

Årets kassaflöde 139 165 –63 504

Likvida medel vid årets början 88 297 151 801

Likvida medel vid årets slut 227 462 88 297

Likvida medel redovisas som mellanhavanden på koncernkonto.


Noter

Belopp i tkr om inte annat anges.

Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper

Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokförings-

nämndens allmänna råd 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3).

De viktigaste redovisnings- och värderingsprinciperna som använts vid

upprättande av de finansiella rapporterna sammanfattas nedan.

Resultaträkning

IntäktsredovisningNettoomsättningen omfattar försäljningsintäkter från kärnverksamheten, dvs.

produktion av el, intäkter i form av hyror och offentliga bidrag.

Försäljning av kraft till delägare sker enligt avtal, där det stipuleras att kraften

levereras till delägarna efter ägarandel och till självkostnad. Koncernbidrag i

form av extra kraftavgifter har i resultaträkningen redovisats som bokslutsdis-

positioner.

Belopp som erhålls för annans räkning ingår inte i företagets intäkter. I de fall

varor och tjänster byts mot likartade varor och tjänster redovisas ingen intäkt.

Samtliga intäkter värderas till det belopp som influtit eller beräknas inflyta,

dvs. med hänsyn till rabatter och efter avdrag för moms och energiskatter, och

redovisas i posten Nettoomsättning.

HyresintäkterHyresintäkter för Forsmarks bruk intäktsredovisas linjärt över leasingperioden.

Tillgångar som hyrs ut enligt operationella leasingavtal kvarstår i företaget

såsom materiella anläggningstillgångar eftersom rättigheter och skyldigheter

kvarstår hos företaget. Dessa tillgångar värderas på samma sätt som övriga

materiella anläggningstillgångar.

RänteintäkterRänteintäkter redovisas i takt med att de intjänas. Beräkning av ränteintäkter

görs på basis av den underliggande tillgångens avkastning enligt effektivränt-

emetoden.

Erhållna utdelningarIntäkter från utdelningar redovisas när utdelningen erhålls.

Offentliga bidragOffentliga bidrag intäktsredovisas när företaget har uppfyllt de villkor som är

förknippade med bidraget och det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kom-

mer att erhållas. Bidrag som företaget erhållit men där alla villkor ännu inte är

uppfyllda redovisas som skuld.

Bidrag som erhållits för förvärv av en anläggningstillgång reducerar an-

läggningstillgångens redovisade anskaffningsvärde. Övriga offentliga bidrag

redovisas i posten Övriga rörelseintäkter.

LeasingSamtliga leasingavtal redovisas som operationell leasing. Leaseavgifter där

företaget är leasetagare kostnadsförs linjärt över leasingperioden.

Tillgångar som hyrs ut enligt operationella leasingavtal kvarstår i företaget

som materiella anläggningstillgångar eftersom rättigheter och skyldigheter en-

ligt leasingavtalen kvarstår hos företaget. Dessa tillgångar värderas på samma

sätt som övriga materiella anläggningstillgångar.

Ersättningar till anställda

Kortfristiga ersättningarKortfristiga ersättningar såsom löner, sociala avgifter, semester, bonus,

bilersättningar och liknande är ersättningar som förfaller inom 12 månader från

balansdagen det år som den anställde tjänar in ersättningen och kostnadsförs

löpande om inte utgiften inkluderats i anskaffningsvärdet för en anläggnings-

tillgång.

Kortfristiga ersättningar värderas till det odiskonterade beloppet som företaget

förväntas betala till följd av den outnyttjade rättigheten.

Avgiftsbestämda pensionsplanerAvgiftsbestämda pensionsplaner är planer för ersättningar efter avslutad

anställning enligt vilka fastställda avgifter betalas till en separat juridisk enhet.

Någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter finns

inte i de fall den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala

alla ersättningar till de anställda. Avgifter till avgiftsbestämda pensionsplaner

kostnadsförs under det räkenskapsår de avser.

Förmånsbestämda pensionsplanerFörmånsbestämda pensionsplaner är andra planer än avgiftsbestämda

pensionsplaner.

Företaget har förmånsbestämda planer i egen regi hos Försäkringsbolaget

PRI Pensionsgaranti och värderar denna i enlighet med den erhållna uppgiften.

Förpliktelsen värderas till det belopp som PRI beräknar årligen.

Ersättningar vid uppsägningEn avsättning för avgångsvederlag redovisas endast om företaget är förplikti-

gat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten eller när ersättningar

lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. Avsättning görs

för den delen av uppsägningslönen som den anställde får utan arbetsplikt,

med tillägg för sociala avgifter.

LåneutgifterLåneutgifter kostnadsförs i den period som de hänförs till och redovisas i pos-

ten Räntekostnader och liknande resultatposter.

Låneutgifter som är direkt hänförliga till större investeringar i anläggningstill-

gångar som tar betydande tid i anspråk att färdigställa inräknas i anskaffnings-

värdet under uppförande perioden om beloppet är väsentligt.

Forskning och utveckling (FOU)Utgifter avseende forskning och utveckling redovisas som en kostnad när de

uppstår.

AvskrivningarMark har inte någon begränsad nyttjandeperiod och skrivs därför inte av.

Följande nyttjandeperioder tillämpas:

Markanläggningar, byggnader samt maskiner och annan teknisk anläggning

som hör till grundinvesteringarna 1980 (Forsmark 1) 1981 (Forsmark 2) och

1985 (Forsmark 3) skrivs av linjärt under 60 år. Fram till och med 2005 var

avskrivningstiden för dessa 25 år, därefter 40 år fram till och med år 2007, där-

efter 50 år till och med år 2013. Under år 2014 ändrades avskrivningstiden till

60 år. Tillkommande investeringar genomförda fram till och med 1999 skrivs av

med intervallet 20-60 år enligt individuell teknisk bedömning för anpassning

till K3 regelverket. Bolagets materiella anläggningstillgångar är komponentklas-

sificerade. Grundinvesteringen på Forsmark 3 är klassad som en komponent,

då företaget inte med säkerhet kan klassificera in grundinvesteringen per kom-

ponents anskaffningsvärde eller utrangering. För tillkommande investeringar

genomförda från och med år 2000 tillämpas objektspecifika avskrivningstider

utgående från koncernens regelverk med intervallet 3-40 års avskrivningstid

beroende på investeringens art. Avskrivningstiden på tillkommande investe-

ringar kan dock aldrig bli längre än vad som får rum inom den totala livsläng-

den för anläggningen som numera är 60 år. Inventarier, verktyg och installatio-

ner skrivs av på 3 eller 5 år.


Nedskrivningar

Nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar

Allmänna principerPer balansdagen bedöms om det föreligger en indikation på att en tillgångs

värde är lägre än dess redovisade värde. Om en sådan indikation finns beräk-

nas tillgångens återvinningsvärde. Om återvinningsvärdet understiger redovi-

sat värde görs en nedskrivning som kostnadsförs.

Nedskrivningsprövningen görs per varje enskild tillgång med ett oberoen-

de flöde av inbetalningar. Vid behov behöver tillgångarna grupperas ihop till

kassagenererande enheter för att identifiera inbetalningar som i allt väsentligt

är oberoende av andra tillgångar eller grupper av tillgångar. Nedskrivningspröv-

ning görs i dessa fall för hela den kassagenererande enheten. En nedskrivning

redovisas när en tillgång eller en kassagenererande enhets redovisade värde

överstiger återvinningsvärdet. Nedskrivningen belastar resultaträkningen.

Nedskrivningar av tillgångar i en kassagenererande enhet fördelas i första

hand på goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga till-

gångar som ingår i enheten.

Beräkning av återvinningsvärdet Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av verkligt värde med avdrag för

försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet

diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor före skatt som

återspeglar aktuella, marknadsmässiga bedömningar av pengars tidsvärde och

den risk som är förknippad med den specifika tillgången eller den kassagene-

rerande enheten. Beräkningen görs per tillgång eller kassagenererande enhet.

Återföring av nedskrivningarNedskrivningar av andra immateriella och materiella anläggningstillgångar än

goodwill återförs om skälen som låg till grund för beräkningen av återvinnings-

värdet vid den senaste nedskrivningen har förändrats.

Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar

Allmänna principerPer varje balansdag görs en bedömning av om det finns någon indikation på

att en eller flera finansiella anläggningstillgångar har minskat i värde. Om en

sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde, se ovan.

Återföring av nedskrivningNedskrivning av finansiella anläggningstillgångar återförs om de skäl som låg

till grund för nedskrivningen har förändrats.

KoncernbidragSamtliga lämnade och erhållna koncernbidrag redovisas som bokslutsdispo-

sitioner.

Balansräkning

Materiella anläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om

det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med till-

gången kommer att tillfalla företaget och anskaffningsvärdet kan mätas på ett

tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde

med avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar.

Korttidsinventarier och inventarier av mindre värde kostnadsförs löpande.

AnskaffningsvärdeI anskaffningsvärdet ingår inköpspriset och utgifter som är direkt hänförbara

till inköpet och syftar till att bringa tillgången på plats och i det skick för att

utnyttjas i enlighet med företagsledningens avsikt med förvärvet. Som direkt

hänförbara utgifter hänförs utgifter för leverans, hantering, installation och

montering, lagfarter samt konsulttjänster. Låneutgifter som är direkt hänför-

liga till investeringar i anläggningstillgångar som tar betydande tid i anspråk

att färdigställa inräknas i anskaffningsvärdet under uppförandeperioden.

Anskaffningsvärdet reduceras med offentliga bidrag som erhållits för förvärv av

anläggningstillgångar.

Anskaffningsvärdet inkluderar inte, till följd av kopplingen mellan redovis-

ning och beskattning, beräknade utgifter för nedmontering, bortforsling och

återställande av mark.

Tillkommande utgifterReparationer och underhåll kostnadsförs löpande. Övriga tillkommande utgifter

aktiveras under förutsättning att det ger ekonomiska fördelar i framtiden.

Finansiella instrument

Allmänna principerFinansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde, i förekommande

fall med tillägg för transaktionskostnader.

En finansiell tillgång eller finansiell skuld redovisas i balansräkningen när

företaget blir part enligt instrumentets avtalsenliga villkor. Kundfordringar redo-

visas när faktura har skickats till kund. Skuld tas upp när motparten har utfört

sin prestation och företaget därmed har en avtalsenlig skyldighet att betala

även om faktura inte har erhållits. Leverantörsskulder redovisas när faktura har

mottagits.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet

realiseras, förfaller eller när företaget förlorar kontrollen över rättigheterna.

Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från

balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks.

Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. Övervägande del av finansiella

tillgångar och skulder tas bort från balansräkningen genom erhållande eller

erläggande av betalning.

Kundfordringar och liknande fordringarKundfordringar och liknande fordringar är finansiella tillgångar med fasta betal-

ningar eller betalningar som går att fastställa med belopp. Kundfordringar och

liknande fordringar värderas till nominellt belopp. Kundfordringar värderas till

det värde som beräknas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar. Nedskrivning

av kundfordringar redovisas i posten Försäljningskostnader.

Finansiella skulderSkulder värderas till nominellt belopp.

DerivatinstrumentFöretaget använder terminer för att säkra valutarisker. Derivatinstrument

värderas enligt lägsta värdets princip, till det lägsta av anskaffningsvärde och

verkligt värde. Derivatinstrument med negativt värde värderas till det belopp

som förpliktelsen skulle kunna regleras med på balansdagen.

VarulagerLager av förrådsmaterial och reservdelar har tagits upp till genomsnittliga

anskaffningsvärden. Förbrukning av kärnbränsle beräknas som värdet av

minskningen av energiinnehållet i bränslepatronerna och baserar sig på an-

skaffningskostnaden för enskild laddning.

Fordringar och skulder i utländsk valutaMonetära fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens

kurs. När en fordran eller skuld har terminssäkrats och denna säkring uppfyller

kraven för säkringsredovisning värderas fordran eller skulden till terminskursen

vid säkringstillfället.

Valutakursvinster och -förluster avseende rörelseposter redovisas i posterna

Övriga rörelseintäkter och Övriga rörelsekostnader. Finansiella valutakursvin-

ster och -förluster redovisas under rubriken Resultat från finansiella poster.

InkomstskatterInkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatt

redovisas i resultaträkningen utom då den underliggande transaktionen redo-

visas i eget kapital varvid även tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital.

Aktuella skattefordringar och skatteskulder samt uppskjutna skattefordringar

och skatteskulder kvittas om det finns en legal rätt till kvittning.


Aktuell skattAktuell skatt är inkomstskatt för innevarande räkenskapsår som avser årets

skattepliktiga resultat och den del av tidigare räkenskapsårs inkomstskatt som

ännu inte har redovisats. Aktuell skatt värderas till det sannolika beloppet enligt

de skattesatser och skatteregler som gäller per balansdagen och nuvärdesbe-

räknas inte.

Uppskjuten skattUppskjuten skatt är inkomstskatt för skattepliktiga resultat avseende framtida

räkenskapsår till följd av tidigare transaktioner eller händelser.

Uppskjuten skatt beräknas på samtliga temporära skillnader, dvs. skillnaden

mellan de redovisade värdena för tillgångar och skulder och deras skattemäs-

siga värden samt skattemässiga underskott, Uppskjuten skatt redovisas inte

på temporära skillnader som härrör från den första redovisningen av goodwill.

Förändringar i uppskjuten skatteskuld eller uppskjuten skattefordran redovisas

i resultaträkningen om inte förändringen är hänförlig till en post som redovisas

i eget kapital.

Uppskjuten skatteskuld och uppskjuten skattefordran värderas enligt de

skattesatser och skatteregler som är beslutade före balansdagen.

Uppskjuten skattefordran värderas till högst det belopp som sannolikt kom-

mer att återvinnas baserat på innevarande och framtida skattepliktiga resultat.

Värderingen omprövas per varje balansdag för att återspegla aktuell bedöm-

ning av framtida skattemässiga resultat.

Uppskjuten skatt ingår i obeskattade reserver med 21,4 procent.

AvsättningarEn avsättning redovisas i balansräkningen när företaget har en legal eller

informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är sannolikt

att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet och en

tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Om effekten av när i tiden be-

talningen sker är väsentlig redovisas avsättningen till nuvärdet av de framtida

betalningar som krävs för att reglera förpliktelsen. Diskonteringsräntan utgörs

av den räntesats som före skatt avspeglar aktuell marknadsbedömning av det

tidsberoende värdet av pengar och de risker som är förknippade med framtida

betalningar till den del riskerna inte beaktas genom att justeringar gjorts vid

bedömningen av de framtida betalningarna.

Avsättningen tas endast i anspråk för de utgifter som avsättningen ur-

sprungligen var avsedd för.

Avsättningen prövas varje balansdag och eventuell justering av avsättningen

redovisas i resultaträkningen.

Förändringar i avsättningen för återställande, nedmontering och bortforsling

som beror på förändringar av den uppskattade utgiften avseende utflöde av

resurser eller diskonteringsräntan förändrar tillgångens anskaffningsvärde. Peri-

odisk förändring av nuvärdet redovisas som en räntekostnad.

Övrigt

EventualförpliktelserSom eventualförpliktelse redovisas

• en möjlig förpliktelse till följd av inträffade händelser och vars förekomst

endast kommer att bekräftas av att en eller flera osäkra händelser, som

inte helt ligger inom företagets kontroll, inträffar eller uteblir, eller

• en befintlig förpliktelse till följd av inträffade händelser, men som inte

redovisas som skuld eller avsättning eftersom det inte är sannolikt att ett

utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen eller

förpliktelsens storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet.

KassaflödesanalysKassaflödesanalys upprättas enligt indirekt metod. Likvida medel utgörs av

disponibla tillgodohavanden hos banker och andra kreditinstitut. Företagets

tillgodohavanden/skuld på koncernens koncernkonto redovisas som separat

post under kortfristiga fordringar eller kortfristiga skulder.

Not 2 Väsentliga uppskattningar och bedömningarUpprättande av årsredovisning enligt K3 kräver att företagsledning och

styrelse gör antaganden om framtiden och andra viktiga källor till osäkerhet i

uppskattningar på balansdagen som innebär en betydande risk för en väsent-

lig justering av de redovisade värdena för tillgångar och skulder i framtiden.

Det görs också bedömningar som har betydande effekt på de redovisade

beloppen i denna årsredovisning.

Uppskattningar och bedömningar baseras på historisk erfarenhet och

andra faktorer som under rådande förhållanden anses vara rimliga. Resultatet

av dessa uppskattningar och bedömningar används sedan för att fastställa

redovisade värden på tillgångar och skulder som inte framgår tydligt från andra

källor.

Uppskattningar och bedömningar ses över årligen.

Det slutliga utfallet av uppskattningar och bedömningar kan komma att av-

vika från nuvarande uppskattningar och bedömningar. Effekterna av ändringar

i dessa redovisas i resultaträkningen under det räkenskapsår som ändringen

görs samt under framtida räkenskapsår om ändringen påverkar både aktuellt

och kommande räkenskapsår.

Viktiga uppskattningar och bedömningar beskrivs nedan.

Kärnavfallsavgift (KAF-avgift)KAF-avgiften betalas av Forsmarks Kraftgrupp AB i syfte att täcka kostnader för

slutförvaring av restprodukter och kostnader för säker avveckling av kärn-

teknisk anläggning. Staten kräver också att de som orsakar kärnavfall ställer

säkerheter till förfogande för staten om avgifterna i framtiden inte räcker till.

Regeringen fastställer de kärnavfallsavgifter som reaktorinnehavaren ska

betala, enligt lagen (2006:647) om finansiering av kärntekniska restprodukter

(finansieringslagen) samt tillhörande förordning (2017:1179), avgiften beslutas

i treårsperioder. KAF-avgiften för perioden 2018-2020 är fastställd till 3,3 öre/

kWh.

Prövning av nedskrivningsbehov för materiella anläggnings-tillgångarFöretaget har betydande värden redovisade i balansräkningen avseende

materiella anläggningstillgångar. Forsmarks Kraftgrupp AB:s självkostnads-

modell, som regleras i konsortialavtalet mellan Forsmarks Kraftgrupp AB och

delägarna, innebär att det inte uppkommer något nedskrivningsbehov för

Forsmarks Kraftgrupp AB:s anläggningar. Principen gäller så länge konsorti-

alavtalet är giltigt. Om Forsmarks delägare väljer att lägga ner produktionen

kan nedskrivningar bli aktuella, men dessa nedskrivningar kommer tillfullo

ersättas av delägarna.

Inkomstskatter och uppskjutna skatterFöretaget redovisar i sin balansräkning uppskjutna skattefordringar och skulder

vilka förväntas bli realiserade i framtida perioder. Vid beräkning av dessa upp-

skjutna skatter måste vissa antaganden och uppskattningar göras avseende

framtida skattekonsekvenser som hänför sig till skillnaden mellan i balansräk-

ningen redovisade tillgångar och skulder och motsvarande värden.

Uppskattningarna inkluderar även att skattelagar och skattesatser kommer

att vara oförändrade samt att gällande regler för utnyttjande av förlustavdrag

inte kommer att ändras.


Not 3 Nettoomsättning

Nettoomsättning per verksamhetsgren

2019 2018

Kraftförsäljning till delägare 5 659 680 5 633 171

Övrigt 28 854 21 976

Nettoomsättning 5 688 534 5 655 147

Not 4 Restprodukthantering

Avgifter till kärnavfallsfonden 2019 2018

Egna högaktiva restprodukter* 834 541 823 140

Avsättning till reserv för framtida hantering av låg- och medelaktivt kärnavfall (Not 28) 0 24 944

Restprodukthantering 834 541 848 084

*) Enligt lagen (2006:647) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet skall den som har tillstånd att inneha eller driva

en kärnkraftreaktor årligen betala en avgift för att finansiera omhändertagande av använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall. Avgiften betalas till Kärnavfalls-

fonden och är baserad på den aktuella kostnadsberäkningen för avveckling och avfallshantering. Fonden betalar tillbaka medlen i takt med att kärnkraftsföretagen

har utbetalningar för hantering och slutförvaring av i reaktorerna använt kärnbränsle och radioaktivt avfall som härrör från kärnkraftreaktorn efter det att kärnbräns-

let eller kärnavfallet förts bort från anläggningarna, avveckling och rivning av reaktoranläggningarna samt den forskning och utveckling som behövts för att kunna

fullgöra detta.

Andel av kärnavfallsfonden (marknadsvärde) 2019 2018

Andel 1 januari 19 693 737 19 317 310

Inbetalda avgifter 856 697 822 746

Utbetald ersättning –515 415 –439 660

Värdeförändring 1 138 138 –6 659

Andel 31 december 21 173 157 19 693 737

Omhändertagande av låg- och medelaktivt avfall 2019 2018

Ingående reserv 1 januari 113 572 113 657

Årets avsättningar 0 24 944

Utnyttjade under året –19 471 –25 029

Andel 31 december 94 101 113 572

Not 5 Operationell leasing

Företaget leasar fordon enligt avtal om operationell leasing. Kostnadsförda leasingavgifter under året uppgår till 4 879 tkr (4 395). Framtida minimileaseavgifter

förfaller enligt följande:

2019 2018

Inom 1 år 5 971 5 674

1–5 år 5 971 6 174

Summa 11 942 11 848


Not 6 Ersättning till revisorer

2019 2018

Ernst & Young AB

Revisionsuppdraget 431 431

Övriga tjänster 1494 793

Summa 1925 1224

Deloitte AB

Revisionsuppdraget 113 110

Summa 113 110

Totala ersättningar till revisorer 2 038 1 334

Not 7 Löner och ersättningar

Löner och andra ersättningar 2019 2018

Styrelse *(VD se nedan) 1 449 1 402

Övriga anställda 636 084 612 412

Summa löner och andra ersättningar 637 533 613 814

Sociala kostnader

Pensionskostnader 92 409 79 263

Varav för styrelse *(VD se nedan) 641 575

Övriga sociala kostnader 223 411 215 936

Summa sociala kostnader 315 820 295 199

*) VD delar sin tid mellan Ringhals AB och Forsmarks Kraftgrupp AB. Ersättning till Ringhals för VD:s tid ägnat åt Forsmark under period 2019-01-01—2019-12-31 har

uppgått till 1 711 tkr (1 470 tkr). Samma förfarande sker gällande VD:s pensionskostnader som har uppgått till 498 tkr (466 tkr).

I löner och ersättningar till styrelsen och verkställande direktören ovan ingår tantiem med 0 tkr (146 tkr).

Medelantalet anställda 2019 2018

Kvinnor 297 291

Män 869 884

Totalt 1 166 1 175

Könsfördelning mellan styrelseledamöter och verkställande direktör 2019 2018

Kvinnor 3 2

Män 9 9

Totalt 12 11

Övriga ledande befattningshavare 2019 2018

Kvinnor 3 2

Män 8 8

Totalt 11 10


Not 8 Avskrivningar

Avskrivningarnas fördelning i resultaträkningen 2019 2018

Kostnad såld kraft -858 586 -814 088

Administrationskostnader -1 230 -1 230

Forsknings- och utvecklingskostnader -309 -309

Summa -860 125 -815 627

Not 9 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter

2019 2018

Ränteintäkter från koncernföretag 2 235 2 371

Ränteintäkter från övriga företag 1 522 0

Valutakursdifferenser på kortfristiga fordringar och skulder 1 404 991

Summa 5 161 3 362

Not 10 Räntekostnader och liknande resultatposter

2019 2018

Räntekostnader till koncernföretag -275 577 -267 863

Räntekostnader till övriga företag -172 464 -167 537

Valutakursdifferenser på kortfristiga fordringar och skulder -1 843 -1 455

Summa -449 884 -436 855

Not 11 Bokslutsdispositioner

2019 2018

Överavskrivningar -393 701 -1 373 659

Erhållna koncernbidrag 393 701 1 373 659

Summa 0 0

Extra kraftavgifter har, i likhet med tidigare år, enligt avtal debiterats delägarna och bolagets fordringar avseende detta regleras genom revers som löper utan ränta.

De extra kraftavgifterna motsvarar bolagets obeskattade reserver. Regeringen har medgivit en dispens att såväl extra kraftavgifter som återbetalningen av dem får

behandlas som koncernbidrag i skattehänseende.

Not 12 Skatt på årets resultat

2019 2018

Uppskjuten skatt -251 0

Summa 296 -2 942

45 -2 942

Redovisat resultat före skatt

-2 191 -2 361

Skatt enligt gällande skattesats (22 %)

469 519

Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader -749 -858

Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter 325 0

Skatt hänförlig till tidigare års resultat 0 -2 671

Effekt av ändrad skattesats 0 69

Redovisad skattekostnad 45 -2 942


Not 13 Byggnader och mark

2019 2018

Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 4 067 547 4 056 697

Omföring från pågående nyanläggningar 1 200 10 850

Försäljningar/utrangeringar -29 917 0

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 4 038 830 4 067 547

Ingående ackumulerade avskrivningar -3 040 274 -2 987 699

Försäljningar/utrangeringar 20 045 0

Årets avskrivningar -51 689 -52 575

Utgående ackumulerade avskrivningar -3 071 918 -3 040 274

Redovisat värde 966 912 1 027 273

Not 14 Maskiner och andra tekniska anläggningar

2019 2018


Inköp 19 914 115

Omföring från pågående nyanläggningar 924 219 959 143

Försäljningar/utrangeringar -526 509 -456 385


Ingående ackumulerade avskrivningar -12 960 873 -12 666 923

Försäljningar/utrangeringar 512 117 435 750


Utgående ackumulerade avskrivningar -13 226 395 -12 960 873

Redovisat värde 12 848 663 12 696 561

Not 15 Inventarier, verktyg och installationer

2019 2018

Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 421 093 405 274

Inköp 26 622 29 769

Försäljningar/utrangeringar -9 947 -13 950

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 437 768 421 093

Ingående ackumulerade avskrivningar -349 361 -329 776

Försäljningar/utrangeringar 9 914 13 768


Utgående ackumulerade avskrivningar -370 242 -349 360

Redovisat värde 67 525 71 733


Not 16 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar

2019 2018


Under året nedlagda kostnader 1 124 253 1 503 270

Omföring till anläggningar i drift -925 419 -969 992

Omklassificeringar -33 234 -77 901

Nytillkomna förskott 41 200 40 788

Nyttjade förskott -25 196 -153 084

Redovisat värde 2 259 411 2 077 807

Not 17 Andelar i koncernföretag

2019 2018




Redovisat värde

Koncernföretag Org nr SäteAndel %

kapital (röster)Antal

andelar 2019 2018

Svensk Kärnbränslehantering Aktiebolag 556175-2014 Stockholm 30 300 30 30

Kärnkraftsäkerhet och Utbildning Aktiebolag 556167-1784 Nyköping 33 1 333 18 634 18 634

SQC Swedish Qualification Centre AB 556527-6424 Täby 33 3 333 333 333

Aktiebolaget SVAFO 556446-3411 Nyköping 30 3 000 300 300

19 297 19 297

Fordringar hos koncernföretag

2019 2018


Utlåning 355 748 420 975



Fordran avser långfristiga fordringar på koncernföretag.

Not 18 Andra långfristiga värdepappersinnehav

2019 2018




Redovisat värde

Företag Org nr Antal andelar % 2019 2018

European Liability Insurance for the Nuclear Industry BE 479 186 730 3,4 12 664 12 664

NIRA Ltd B144322 2,5 0 0

12 664 12 664


Not 19 Andra långfristiga fordringar

2019 2018


Utlåning 114 921 1 024 928

Amortering -76 968 -72 244



Fordran avser fordringar på delägarna Sydkraft Nuclear Power AB och Mellansvensk Kraftgrupp AB.

Not 20 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

2019 2018

Upplupna intäkter 0 1 343

Förutbetalda försäkringar 44 815 43 955

Faktura mottagen ej godsrapporterad 3 745 5 359

Övriga poster 6 497 14 298


Not 21 Resultatdisposition

Till årsstämmans förfogande står följande medel i kronor:

Balanserat resultat 29 516 717

Årets resultat -2 145 648

Till förfogande 27 371 069

Styrelsen föreslår att medlen disponeras så att:

27 371 069 kronor överförs i ny räkning.

Not 22 Aktiekapital

Aktiekapitalet i Forsmarks Kraftgrupp AB består enbart av till fullo betalda stamaktier med ett kvotvärde om 1 tkr. Alla aktier har samma rätt till utdelning och åter-

betalning av insatt kapital samt motsvarar en röst på Forsmarks Kraftgrupp AB:s bolagsstämma.

Tecknade och betalda aktier (st): 2019 2018

Vid årets början 300 000 300 000

Antal aktier vid årets slut 300 000 300 000

Not 23 Obeskattade reserver

2019 2018

Ackumulerade överavskrivningar 10 326 606 9 932 905

Redovisat värde 10 326 606 9 932 905


Not 24 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

FPG/PRI pensioner

Övriga pensioner och liknande förplik-

telser Totalt

Ingående redovisat värde 2018 694 410 606 695 016

Tillkommande avsättningar 30 841 0 30 841

Återförda belopp -612 -92 -704

Redovisat värde 2018 724 639 514 725 153

Ingående redovisat värde 2019 724 639 514 725 153


Återförda belopp 0 -83 -83

Redovisat värde 2019 755 711 431 756 142

Pensionsåtaganden är beräknade enligt sedvanliga försäkringstekniska grunder. Pensionerna är tryggade via kreditförsäkring i PRI.

Not 25 Uppskjuten skatteskuld

2019 2018

Temporär skillnad

Uppskjuten fordran

Uppskjuten skuld

Temporär skillnad

Uppskjuten fordran

Uppskjuten skuld

Byggnader och mark 12 226 0 2 616 12 226 0 2 690

Finansiella anläggningstillgångar

-2 189 468 0 -805 172 0

Avsättningar för pensioner 468 2 616 172 2 616

Delsumma -468 -468 -172 -172

Kvittning 2 148 2 444


Not 26 Övriga avsättningar

LOM* Mervärde** Totalt

Ingående redovisat värde 2018 113 657 15 636 129 293

Tillkommande avsättningar 24 944 13 700 38 644

Ianspråkstagna belopp -25 029 -9 780 -34 809

Redovisat värde 2018 113 572 19 556 133 128

Ingående redovisat värde 2019 113 572 19 556 133 128


Ianspråkstagna belopp -19 471 -14 208 -33 679

Redovisat värde 2019 94 101 15 586 109 687

*) Reserv för hantering av låg-och medelaktivt avfall

**) Reserv för hantering av kostnader avseende samarbetsavtal för mervärdeinsatser

Not 27 Långfristiga skulder

Förfallotidpunkt från balansdagen 2019 2018

Senare än 5 år 17 791 075 17 451 049

Redovisat värde 17 791 075 17 451 049


Not 28 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

2019 2018

Upplupna personalkostnader 154 063 128 273

Upplupna räntekostnader 450 135 262

Produktionsrelaterade avgifter 220 622 264 469

Upplupna konsultkostnader 2 044 1 899

Övriga poster 73 619 52 392


Not 29 Eventualförpliktelser

2019 2018

Ansvar till PRI (pensionsförpliktelse) 15 114 14 493

EMANI, åtagande för täckande av underskott i försäkringsfond maximerat till 6 × årspremien beräknat på balansdagens valutakurs för EUR 85 601 87 688

ELINI, åtagande för täckande av underskott i försäkringsfond maximerat till 20 × årspremien beräknad på balansdagens valutakurs för EUR 72 862 64 412

AB SVAFO 28 809 28 809


Bolaget har även ett åtagande avseende kostnader för mervärdeinsatser enligt senare del i Samarbetsavtalet hänförliga till det svenska kärnkraftsprogrammet.

Not 30 Övriga poster som inte påverkar kassaflödet

2019 2018

Avsättning till pensioner 30 989 30 137

Övriga avsättningar -23 441 3 835

Nedskrivning/utrangering av immateriella och materiella anl.tillgångar 24 297 20 816

Övrigt 33 234 77 901

Summa 65 079 132 689

Not 31 Derivatinstrument

2019 2018

Omfattning Verkligt värde Omfattning Verkligt värde

Valutaterminer EUR 19 573 -1 729 6 029 1 848

Valutaterminer USD 3 857 1 083 3 857 148

Valutaterminer GBP 11 351 4 354 1 659 -158

Omfattning är säkrat belopp i respektive valuta. Verkligt värde är motvärdet i SEK på balansdagen. Företaget säkrar inköp i utländsk valuta med valutaterminer.

Finansiella instrument värderas till anskaffningsvärde.

Not 32 Koncerninterna transaktioner

2019 2018

Försäljning, i % av nettoomsättning 66 66

Inköp, i % av kostnad såld kraft 32 26

Inköp, i % av försäljnings-/administrationskostnader 26 21

Vid inköp och försäljning mellan koncernföretag tillämpas samma principer för prissättning som vid transaktioner med externa parter.


Not 33 Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut

Forsmarks Kraftgrupp AB har fått nej av förvaltningsrätten i Stockholm till att höja uteffekten på Forsmark 1.

Bolaget har ansökt hos Svenska Kraftnät (SVK) för att kunna höja den elektriska uteffekten i Forsmark 1, från 990 till 1 125 MW. Tekniska förberedelser är redan

gjorda. En liknande effekthöjning har genomförts på Forsmark 2.

Forsmarks Kraftgrupp AB tar utbrottet av Covid-19 på största allvar. Vi följer noga effekten på vår verksamhet i stort och vår finansiella ställning men det är till

idag för tidigt att dra några slutsatser. Vi följer nära myndigheternas rekommendationer och har därtill vidtagit åtgärder för att minska risken för smittspridning

bland våra medarbetare och se till att påverkan på vår verksamhet blir så liten som möjligt.

Not 34 Koncernuppgifter

Företaget är ett dotterföretag till Vattenfall AB (publ), org. nr. 556036-2138, med säte i Solna. Detta är det moderföretag som upprättar koncernredovisning för den

största och minsta koncern som företaget ingår i som dotterföretag. Forsmarks kraftgrupp AB äger 30 procent av aktierna i Svensk Kärnbränslehantering Aktie-

bolag, 33 procent i Kärnkraftsäkerhet och Utbildning Aktiebolag och 33,3 procent i SQC Swedish Qualification Centre AB samt 30 procent i Aktiebolaget SVAFO.

Som koncernföretag betraktas företag för vilka Forsmarks Kraftgrupp AB tillsammans med Vattenfall AB äger mer än 50 procent av röstetalen.

Företaget är ett moderföretag men upprättar ingen koncernredovisning med hänvisning till undantagsregeln i årsredovisningslagen 7 kap. 2 §.

Företaget upprättar enligt 7 kap 31 a§ ÅRL inte någon lagstadgad hållbarhetsrapport.

Moderföretaget Vattenfall AB, org nr 556036-2138, med säte i Solna, upprättar hållbarhetsrapport för koncernen där företaget ingår. (Koncernens hållbarhets-

rapport finns tillgänglig på Vattenfalls hemsida).


UnderskrifterÖsthammar den 16 april 2020

Torbjörn WahlborgOrdförande

Ingemar ErikssonArbetstagarledamot

Sasu ValkamoLedamot

Celine AlbertsLedamot

Jonas ÅkessonLedamot

Charlotte LoidLedamot

Johan SvenningssonLedamot

Christer GustafssonArbetstagarledamot

Mats LadebornLedamot

Lotta HenryssonLedamot

Risto AndstenLedamot

Björn LindeVerkställande direktör

Vår revisionsberättelse har avgivits den 26 maj 2020

Ernst & Young AB Deloitte AB

Oskar Wall Daniel De Paula

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor


Revisionsberättelse

Till bolagsstämman i Forsmarks Kraftgrupp AB, org.nr 556174-8525

Rapport om årsredovisningen

UttalandenVi har utfört en revision av årsredovisningen för Forsmarks Kraft-grupp AB för räkenskapsåret 2019.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Forsmarks Kraftgrupp ABs finansiella ställning per den 31 december 2019 och av dess finansiella resultat och kassa-flöde för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen.

Grund för uttalandenVi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa stan-darder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Forsmarks Kraftgrupp AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvarDet är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören ansva-rar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhål-landen som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Revisorns ansvarVåra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om att årsredovis-ningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktighe-ter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdö-me och har en professionellt skeptisk inställning under hela revision-en. Dessutom: • identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter

i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i masko-

pi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.

• skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåt-gärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.

• utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens upp-skattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.

• drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verk-ställan-de direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprät-tandet av årsredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets förmåga att fortsät-ta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärk-samheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentli-ga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisions-berättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag inte längre kan fortsätta verksamheten.

• utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

UttalandenUtöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Forsmarks Kraftgrupp AB för räkenskapsåret 2019 samt av förslaget till disposi-tioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verk-ställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalandenVi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Forsmarks Kraftgrupp AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvarDet är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner be-träffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefatt-ar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets egna kapital, konsolide-ringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fort-löpan-de bedöma bolagets ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen


Stockholm den 26 maj 2020 Ernst & Young AB Deloitte AB

Oskar Wall Daniel de Paula Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpan-de förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvalt-ningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvarVårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse

som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller• på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredo-

visningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kom-mer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda er-sättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige an-vänder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande gransk-ningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuse-rar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositio-ner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om försla-get är förenligt med aktiebolagslagen.


Ingemar Erikssonf 1960

Forsmark

Christer Gustafssonf 1959

Forsmark

Risto Andstenvice ordförande, f 1961

Fortum

Torbjörn Wahlborgordförande, f 1962

Vattenfall

Jonas Åkessonf 1966

Vattenfall

Göran Hultf 1958Fortum

Magdalena Åkessonf 1983

Vattenfall

Jari Snellmanf 1965Fortum

Anders Järveläf 1966

Skellefteå Kraft

Forsmarks styrelseMed anledning av rådande läget med Coronaepidemin har inte Forsmarks styrelse kunnat samlas fysiskt och ett nytt foto har inte kunnat tas av styrelsen. Den stora bilden är förra årets styrelse. Förändringar i styrelsen innebär att Celine Alberts utgår och ersätts av Magdalena Åkesson som tidigare varit supple-ant. Magdalena ersätts av Peter Wass, SKB som suppleant, infälld i bilden. Infälld är även Robin Carlberg, Forsmark som ersätter Inger Berglund som arbetstagarrepresentant.

Saknas på bilden gör Charlotte Loid, f 1957, Vattenfall.


Torbjörn Wahlborgordförande, f 1962

Vattenfall

Forsmarks styrelse

Mats Ladebornf 1961

Vattenfall

Johan Svenningssonvice ordförande, f 1965

UniperCeline Alberts

f 1972Vattenfall

Magnus Arbellf 1963Sydkraft

Peter Nygårdsobservatör

Sasu Valkamof 1968Fortum

Anna Poreliusf 1973

SKBLotta Henrysson

f 1973Vattenfall

Rolf Ohlssonf 1961

Forsmark

Peter Wass,f 1972

SKB

Robin Carlberg,f 1986

Forsmark


Forsmarks företagsledning

Namn Position

Björn Linde vd

Johan Börjesson vice vd

Charlotta Eldelind avdelningschef Kommunikation

Pia Kilbo avdelningschef HR

Mattias Hedenryd avdelningschef Affärsstöd

Jan Lundvall avdelningschef Produktion

Örjan Eklöf avdelningschef Underhåll

Jonas Svensson avdelningschef Skydd

Lena Åkman avdelningschef Projekt, planering & revision

Thomas Heimbrand avdelningschef Teknik

Niclas Metzén avdelningschef Säkerhet, kvalitet & miljö

Året som gick - Vattenfall...Framgången var inte bara produktions-mässig. Vi kände även...

Documents

Transcript of Året som gick - Vattenfall...Framgången var inte bara produktions-mässig. Vi kände även...