Der Wille zur Macht - an essay

7/24/2019 Der Wille zur Macht - an essay

1/69

MAGISTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP

VID BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHGSKOLAN2004:103

DER WILLE ZUR MACHT

En analys av den editionsteoretiska striden om FriedrichNietzsches litterra kvarltenskap

David Brolin

Frfattaren/FrfattarnaMngfaldigande och spridande av innehllet i denna uppsats helt eller delvis r frbjudet utan

medgivande av frfattaren/frfattarna


2/69

2

Svensk titel: Der Wille zur Macht. En analys av den editionsteoretiska striden omFriedrich Nietzsches litterra kvarltenskap

Engelsk titel: Der Wille zur Macht. A study of the editorial controversies

regarding Friedrich Nietzsches literary remains

Frfattare: David Brolin

Kollegium: Kollegium 3

Frdigstllt: 2004

Handledare: Kasimir Zdanowski

Abstract In my thesis I examine the editorial theory and practice of theNietzsche-Archives. At the center of the academic debate we find the

posthumous editionDer Wille zur Macht, firstly published 1901 as FriedrichNietzsches magnum opus. 1906 a new edition was published, which has beendescribed by Nietzsche-scholars as canonical. The editors ElisabethFrster-Nietzsche and Heinrich Kselitz manipulated the literary remainsof Friedrich Nietzsche. The Nietzsche-scholars interpret these textualcorrections and interventions differently. Some scholars view theseinterventions as philologically, philosophically and politically damaging,while some value the same alterations as

philosophically unimportant. Following the terminology of the textual criticD.C. Greetham I located a Alexandrian approach. This group acceptsinterventions. The other group is called Pergamanian and regards anykind of editorial intervention as heresy.

Nyckelord: Verk, edition, editionsteori, ederingsprinciper, filologi, textkritik, Nachlass


3/69

3

INNEHLLSFRTECKNING

1. INLEDNING ............................................................................................................ 41.1 Syfte och frgestllningar ................................................................................... 51.2 Disposition.......................................................................................................... 61.3 Begreppsbestmningar........................................................................................ 71.4 Teori och metod.................................................................................................. 81.5 Material och forskningslge ............................................................................. 10

2. EDITIONSTEORI .................................................................................................. 11

2.1 Verk, version och text ....................................................................................... 112.2 Ederingsprinciper.............................................................................................. 132.3 Intentionalismen ............................................................................................... 152.4 Textsociologin .................................................................................................. 16

3. NIETZSCHE-ARKIVET........................................................................................ 223.1 Nietzsche-arkivets fdelse ................................................................................ 233.2 Weimar ............................................................................................................. 25

4. DER WILLE ZUR MACHT .................................................................................. 274.1 Tre editioner...................................................................................................... 284.2 Huvudverk eller fragment? ........................................................................... 284.3 Texthistorik ....................................................................................................... 30

4.4 Systematik eller manuskriptrogenhet?.............................................................. 334.5 Urval ................................................................................................................. 384.6 Textmanipulationer ........................................................................................... 394.7 Textens reception eller intention?..................................................................... 424.8 Politik och ideologi iDer Wille zur Macht....................................................... 44

5. SAMMANSTLLNING........................................................................................ 505.1 Nietzsche- forskningens motsttningar.............................................................. 505.2 Nietzsche- forskningens ederingsprinciper........................................................ 515.3Der Wille zur Macht, kanon och den kritiska utgvan ..................................... 525.4 Verk och upphovsman...................................................................................... 545.5 Ny forskning ..................................................................................................... 565.6 Framtidsfilologi? ............................................................................................... 56

6. SAMMANFATTNING .......................................................................................... 587. KLL- OCH LITTERATURFRTECKNING..................................................... 60BILAGA 1. Innehllsfrteckning tillDer Wille zur Macht(1911) ............................ 65BILAGA 2. Der Wille zur Macht # 9/KGW VIII/2 10 [58]....................................... 67


4/69

4

1. INLEDNING

Friedrich Nietzsche sg sig sjlv som en otidsenlig tnkare, men knappast ngon annanfilosof har varit s nrvarande i den akademiska diskussionen som denne hgsttidsenlige tyske tnkare. Nietzsche har ftt ngot av en renssans, i vrt land liksomannorstdes. Avhandlingar skrivs, Nietzsches samlade verk ges ut p svenska och hansider diskuteras i tidningar och tidskrifter. Sjlv har jag sedan lnge intresserat mig fr

Nietzsche och Nietzsche-receptionen.1Om man lser Nietzsche, tar del av biografiernaver dennes liv och tnkande, s kan man knappast undvika att komma i kontakt medhistorien om hans syster, Elisabeth Frster-Nietzsche, en lika fascinerande gestalt som

brodern. Dr filosofen slutade tog hans syster vid. Hon skapade redan under brodernslevnad ett Nietzsche-arkiv, en kontroversiell skapelse som nnu i vra dagar upprrvetenskapsmnnens och Nietzsche- lsarnas sinnen. Omkring Frster-Nietzsche och

Nietzsche-arkivets frehavanden har det frst p senare tid vxt fram en litteratur. Mankan i det fallet, trots gjorda landvinningar, tala om en forskning som nnu befinner sig iett initialskede.

Nr jag brjat sondera forskningsfltet i frga s upptckte jag att bilden inte varentydig. Det fanns sprickor i muren, frgetecken. Det slog mig att framfr mig lg ettvetenskapligt problem som skulle vara mjligt att underska inom vrt mnes ramar.Problemet r ett verk, en edition, som tillskrivits Nietzsche men som ocks beskrivitssom ngot av en frfalskning. Jag talar om den postumt utgivnaDer Wille zur Macht(Viljan till makt). Om detta editionsfilologiska arbete, framsprunget ur en av

Nietzsche-arkivets mnga Nietzsche-utgvor, gller Hegels ord: Att ngot r vlknt

betyder inte ndvndigtvis att det r knt fr att det r vl knt. Enligt min mening (ochWalter Kaufmann som jag lnat Hegels ord frn) 2tillhrDer Wille zur Machtdennakategori bermda och beryktade bcker, som nnu inte gnats en avhandling, men somdet stormat kring i det vetenskapliga samhllet och som tillskrivits en kolossal betydelsefr 1900-talets tnkande.

Min underskning befinner sig i skrningspunkten mellan textkritik, editionsteori,litteratursociologi och filosofihistoria. Kopplingen till Biblioteks- ochinformationsvetenskap finns i litteratursociologin (det receptionshistoriska perspektivet)och bibliografin.

Tyngdpunkten inom B&I har lnge vilat p informationsbegreppet. Inte sllan hnfrsinformation till en immateriell och abstrakt kategori. Inom disciplinen B&I kanemellertid sknjas en nyorientering. Senare tids forskning har teruppvckt intresset frdokument och dokumentation. Enligt Bernd Frohmann r dokument ett merfundamentalt begrepp n information. 3Dokument r basen fr byggandet av eninformationsfilosofi. Frohmann frordar ett skifte frn informationsteorier till

beskrivning av dokumentariska praktiker. Fokus flyttas frn olika teorier om vad

1Se min artikel Den gode europn. Om det svenska Nietzsche-mottagandet iHften fr kritiska studier2003, nr 3-4.2Kaufmann, Wa lter, ed. (1968). Editors Introduction. Friedrich Nietzsche. The Will to Power. Translated

by Walter Kaufmann and R. J. Hollingdale. New York: Vintage Books, s. xiii. What is well-known isnot necesserily known merely because it is well-known.3Frohmann, Bernd (2004). Documentation Redux. Prolegomenon to (Another) Philosophy ofInformation.Library Trends, s. 405.


5/69

5

information r fr ngot, till praktiker och sprkspel, och detta gr att vi enligtFrohmann bttre kan frst hur dokument blir informativa. I Frohmanns Wittgenstein-influerade analys framhvs, som ett slags historisk konkretisering, 1600- och 1700-talens vetenskapliga revolution. De naturvetenskapliga rn som d gjordes av Galileo

Galilei, Robert Boyle m.fl. dokumenterades enligt en institutionaliserad litterr praktik.Den nya kunskap som vetenskapsmnnen utvunnit ur sina naturstudier kunde baraframtrda som en effekt av aristoteliska dokumentpraktiker, genom att uttryckasgeometriskt och deduktivt.4Frohmann tycks vara bengen att generalisera dennalrdom: Vetenskaplig information r beroende av kulturspecifika, historiskt bestmdaoch institutionellt disciplinerade dokumentpraktiker.

Min uppsats r inte centrerad kring dokument och information. Men den Redux somFrohmann talar om inbegriper ocks en terkomst fr historien och praktiken.Freliggande studie har som en av sina ambitioner att ge kad kunskap om

bibliografiska och textkritiska begrepp som verk, text och edition och vad som hnder

d texter och verk transmitteras (tolkas, frmedlas och revideras), kunskaper som kanhjlpa till att skrpa biblioteks- och informationsvetarens blick fr texters och bckershistoricitet och oundvikliga hermeneutiska bundenhet.

De nya kunskaper som uppsatsen producerar kan vara till nytta fr bde bibliotekarieroch biblioteks- och informationsvetare. Jag tror att min uppsats kan sga ngot om dekrafter som formar vra frestllningar om filosofer och frfattare. I kampen om denrtta tolkningen och om vad som skall ing i kanon spelar editionerna en inteovsentlig roll.5En bibliotekarie kan ha nytta av den textkritiska diskussionen, inteminst den textsociologiska. Jag vill inte fregripa resultatet av min analys, men jag troratt slutsatserna kring Der Wille zur Macht-problematiken br kunna vara anvndbara fr

en bibliotekarie. Han eller hon har ett intresse av att veta vad det r fr slags bok somstr p filosofihyllan. Vem r upphovsman till boken? Vad har den fr historia? Ngraenkla svar finns inte, men knnedom om komplexiteten r ett steg i rtt riktning. En avlrdomarna och det r en lrdom som harmonierar med annan textkritisk forskning av denna uppsats r att vi mste verge tanken p en urtext som bara vntar p att bliupptckt och utgiven. Frlusten av den bibliografiska oskulden r resultatet av denskrpta teoretiska medvetenheten och av det textsociologiska och poststrukturalistiskaintget i textkritik och editionsteori. Med Jerome McGanns ord rder fr nrvarandetextuell instabilitet.

1.1 Syfte och frgestllningar

Syftet r att beskriva och analysera Nietzsche-forskningens synpunkter p Nietzsche-arkivets editionsteoretiska verksamhet. Den vetenskapliga diskussionen r centreradkring den i dag nrmast mytomspunna utgvan Der Wille zur Macht, vilken samtidigt

beskrivits som bde filologiskt korrupt och politiskt vinklad. De grundlggandefrgestllningarna i anslutning till uppsatsens problematik r fljande:

- Hur har forskarna beskrivit, analyserat och vrderatDer Wille zur Macht?

4Ibid., s. 400.5Min uppsats skall emellertid inte frsts som en studie i kanonbildning. Snarare r den en studie i olikafrsk till avkanonisering, i det att jag analyserar textkritiska angrepp p en redan kanoniseradutgva.


6/69

6

- Vilka ederingsprinciper har av forskarna ansetts vgledande fr Nietzsche-arkivets textutgivare i arbetet med att sammanstlla och ge ut Der Wille zur

Macht?

- Vad fr slags olika ederingsprinciper kan man sknja i den vetenskapligadiskussionen, det vill sga, hos forskarna sjlva?

- Kan man hos forskarna identifiera olika filosofiska stndpunkter vid sidan av defilologiska?

Samtliga frgestllningar relaterar till kapitel 4-6. Ngon instrumentellresultatredovisning finns inte, snarare r det s att frgestllningarna bearbetas och

belyses efterhand och indirekt i den lpande framstllningen, fr att p s vis gradvisnrma mig ett svar. I kapitel 5 ges mer explicita svar p frgestllningarna. I

Sammanfattningen frsker jag ge en kortfattad redogrelse fr resultatet av minunderskning.

1.2 Disposition

Uppsatsens frsta kapitel (innehllande kort mnespositionering, frgestllningar, teorioch metod, begreppsbestmning och presentation av material och forskningslge) rsnart till nda. Det andra kapitlet behandlar editionsteori och textkritikens huvudlinjer. Idet tredje kapitlet presenterar jag Nietzsche-arkivet. Arkivets utveckling fljs, frn

begynnelsen p 1890-talet till 1900-talets frsta r. Den centrala aktren r ElisabethFrster-Nietzsche, arkivgrundare och drivande kraft bakom insamlandet, ordnandet ochpubliceringen av kvarltenskapen. Det tredje kapitlet r deskriptivt och vrdeneutralt;en arkiv-, publikations-, och- editionshistorisk versikt som r kronologiskt uppbyggdoch introducerande till sin karaktr. Tanken r att ge lsaren en bild av den intellektuellamiljn i och kring Nietzsche-arkivet och att omnmna de grundlggande redaktionellaaktiviteterna och tvisterna. Frhoppningsvis gr en dylik introduktion det lttare att tatill sig Slaget om Nietzsche som inleds i kapitel fyra.

I uppsatsens fjrde kapitel (Der Wille zur Macht) tas steget ver till uppsatsenscentrala problemomrde. I detta kapitel analyseras striden kring utgvanDer Wille zur

Macht; en forskarstrid som pgtt i drygt hundra r. Hr ges en inblick i devetenskapliga kontroverserna och de stndpunkter som intagits. Kapitlet r uppsatsensteoretiska del. Med en frn Nietzsche lnad terminologi kan man sga att den historiskaskissen r frhallen till denna huvudbyggnad. Det femte kapitlet(Sammanstllning) syftar till att frdjupa diskussionen kring vissa problemkomplexrrande textkritik, tolkning och (kritiska) editioner. Jag frsker strukturera forskningenefter textkritiska linjer och i korthet skissera en framtida forskningsuppgift. Jag frvidare ett resonemang om det digitala projektet HyperNietzsche, inte fr att sga ngotnytt om detta, utan fr att hypotetiskt peka p ett stt att lsa upp ngra problem somuppsatsen avhandlat. Exemplet HyperNietzsche fyller vidare funktionen att ytterligareunderbygga den tes som jag driver: att filologi i allmnhet, men kanske Nietzsche-

filologin i synnerhet, r sammanvvd med, och underbestmd av, filosofiska ider; i detsenare fallet Nietzsche-tolkningar. I sammanfattningen presenteras resultatet avuppsatsen.


7/69

7

Fr att gra uppsatsen mer begriplig (och frhoppningsvis mjliggra en konkretfrstelse av den filologiska problematiken) har jag infogat ett appendix. Dr terfinns

bilagor med inscannade kopior p innehllsfrteckningen till och aforismer urDer Wille

zur Macht, fljt av samma textstllen inscannade ur den senare editionen KritischeGesamtausgabe: Werke(KGW). Som den analytiska bibliografin lrt oss, hngerbokens form (materialitet) och textuella innehll samman; en del av detta gr frlorat imedieverfringen, men trots detta kan lsaren fortfarande uppleva ngot av texternasgrafiska och typografiska utseende och jmfra deras varierande utseende i de tv olikaeditionerna.

1.3 Begreppsbestmningar

I uppsatsen frekommer en del termer och begrepp med anknytning till textkritik ochfilosofi. Mnga av dessa kommer att frklaras medan framstllningen fortskrider, mendet finns ett centralt begrepp som redan i denna inledning br preciseras. Fr att dettagrundbegrepp inte skall frvirra lsaren skall jag tala om i vilken betydelse det anvnds.Den inom Nietzsche-forskningen (dit forskningen om Nietzsche-arkivet hr) vedertagnatyska termenNachlassanvnds parallellt med kvarltenskap.6Nachlasssyftar p detsom blir ver vid en persons dd.7Exakt vad som skall inkluderas i begreppetNachlassvarierar; som arkivterm betyder det personarkiv och omfattar d allt efterlmnatmaterial. Jag anvnder inte arkivtermen och drmed heller inte ett lika vitt begrepp.

Noga rknat hller man sig inom Nietzsche- forskningen med tv olika indelningar.Enligt en trngre definition ingr blott de kvarlmnade anteckningarna (hundratalet

anteckningsbcker frn ren 1870-1888) iNachlass. Sedan har vi ett mer omfattandebegrepp; det r det som tillmpas av mig. Jag ansluter mig till den definition somWayne Klein ger: [] Nietzsches literary remains, that is, the book manuscripts,notebooks, drafts, fragments and lecture notes that remained unpublished at the time

Nietzsche became incapacitated in January 1889 []8I definitionen avkvarltenskapen inkluderas d heladet opublicerade materialet, till vilket hr en, somcitatet ur Klein ger vid handen, mngd olika typer av texter. Klein nmneranteckningsbcker och frelsningsanteckningar. Vidare inkluderas material som

Nietzsche inte hunnit med att publicera: handskrivna manuskript, inklusive de frpublicering frdigstllda men ej ederade verken.9

6Nachlassfrekommer i samband med tysksprkiga frfattares litterra kvarltenskap. Se exempelvisPeter Cripps & Espen S. Ore, Elektronisk publisering av Wittgensteins Nachlass.Human IT: Tidskrift fr

studier av IT ur ett humanvetenskapligt perspektiv, nr 4, 1997.7Man kan naturligtvis, vilket R.J. Hollingdale och David Marc Hoffmann ppekar, invnda mot talet om

Nachlass under den period d Nietzsche fortfarande var vid liv. Fljer man definitionen slaviskt blir detefterlmnade materialetNachlassfrst 1900. Det r emellertid en invndning som inte spelar ngon roll ilitteraturen: Nietzsche sattes efter sjukdomens utbrott under frmyndarskap och miste rtten till sinaskrifter.8Klein, Wayne (1997). Nietzsches Apocryphia: The Will to Powerand Contemporary Scholarship. Ingr

i Klein, Wayne.Nietzsche and the Promise of Philosophy. New York: State University of New YorkPress, s. 181. - Fr vidare teoretiska resonemang omNachlass-begreppets stllning i Nietzsche-forskningen, se t.ex. Fredrik Agell (2002) s. 250.9Der Anti-Christ,Ecce Homo ,Dionysos-Dithyrambenm.fl.


8/69

8

1.4 Teori och metod

Uppsatsen r en litteraturstudie och tillika en forskningsversikt. Det metodologiskatillvgagngssttet bestr i att lsa och analysera befintlig litteratur rrande ett av mig

avgrnsat problemomrde, en frdjupning i vetenskapligt material producerat av andraforskare. Materialet bestr av texter. Det r dessa texter som r mitt forskningsobjekt.Frmst handlar det om vetenskapliga artiklar, men ocks avhandlingar, biografier ochmonografier. Utifrn mina kunskaper i mnet har jag nrmat mig uppgiften i syfte attidentifiera vad forskningen haft att sga om de av mig uppstllda frgestllningarna. Jaghar sett det som angelget att lyfta fram denna forskning (vilken jag valt ut och bedmtsom relevant p grund av dess internationella genomslag i den vetenskapliga Nietzsche-forskningen), samt analysera och diskutera den fr att dri finna mnster och teman.

Litteraturstudien och forskningsversikten skall inte frvxlas med referat. Nr mangenomfr litteraturstudier lser man texterna i en specifik kontext och ett specifikt syfte.

Sven G. Hartmans definition stmmer vl verens med metoden i freliggande uppsats:Frfattaren strukturerar sitt material utifrn sin problemstllning, eller speciellaarbetsuppgift, och tydliggr p s vis ngot i den behandlade litteraturen fr sinalsare.10Forskningsversikten r i freliggande uppsats systematiskt uppbyggd. Det ren konsekvens av att jag, med Hartmans ord, strukturerar materialet efter problem ochdelproblem. Min problem- och forskningsorienterade ansats skiljer sig delvis frn den, ihuvudsak, receptionshistoriska forskningen. I en mening skriver ocks jag enreceptionshistoria eftersom jag behandlar hurDer Wille zur Machtmottagits,kommenterats och kritiserats. Men skillnaden mot mnga tidigare studier bestr hr i attfokus r p modernforskning. Modern betyder hr 1900-talets andra hlft.Betydelsefulla personer i receptions- och verkningshistoriska versikter (som de tyskafilosoferna Alfred Beaumler, Martin Heidegger och Karl Lwith) r i freliggandestudie endast intressanta om forskarna refererar till, eller bygger sina argument p dessa.Mhnda r jag den frste som tar ett samlat grepp p den samtida (och nra frflutna)forskningen p omrdet. Min forskningsversikt r inte begrnsad till det tyskasprkomrdet. Jag har gett plats fr anglosaxiska och svenska forskare. Hr br ppekasatt jag hller mig med ett generst vetenskaps- och forskningsbegrepp. Alla somomnmns i uppsatsen har inte bedrivit aktiv forskning om Der Wille zur Macht. Dekommer frn olika discipliner, men har alla gnat sig t Nietzsche-studier i en ellerannan form: filosofihistoriskt, biografiskt etc. De medverkar i min rekonstruktioneftersom de haft vrdefulla sikter i frgan.

Det finns mnga olika lsstrategier. Ngra ord om vilken form av textanalys som hranvnds skall drfr nmnas. Jag rr jag mig inom den hermeneutiska traditionen.Hermeneutiken r en tolkningslra eller frklaringskonst och anvnds inom bdehuman- och samhllsvetenskaperna. De senare kan anvnda hermeneutiken i de fall dmaterialet r meningsbrande, ssom handlingar, yttranden och texter. Mittmeningsfulla material r texter. Vetenskapliga texter mste, som alla andra texter,tolkas. Carl Anders Sfstrm beskriver tv lsarter som rtt vl svarar mot ambitionernai freliggande uppsats. Sfstrm skriver:

En text kan frsts, vara begriplig p tv stt: fr det frsta kan vi frst en text p dess

10Hartman, Sven G (1993).Handledning: Liten handbok fr den som arbetar med projekt, specialarbeteneller rapporter. 2. uppl. Linkping: Universitetet i Linkping. (Skapande vetande, rapport nr 17), s. 61.


9/69

9

egna premisser; vi frstr genom kultur, sammanhang, konvention textens meningsinnehll. Fr detandra kan vi frst en text p andra premisser n dess egna, dvs. texten placeras i ett annatsammanhang n det inom vilket den konventionellt skall frsts. Detta andra sammanhang kan t.ex.vara teorin eller perspektivet i de fall det rr sig om en vetenskaplig lsning eller ett annat sprkspeln det inom vilket texten tagit form. 11

De tv faserna kallar Sfstrm inlsning respektive utlsning. I den inlsande fasengrs texten bekant. Utlsningen innebr en rrelse frn [] textens villkor ut till detsammanhang i vilket man placerat texten; texten stts i relation till perspektivet, teorin,frskjutningen.12Vidare frgar man i den utlsande fasen inte efter textens intentioner,utan efter vad den utesluter eller tar fr givet. Skiftet mellan de tv lsarterna benmnerSfstrm tolkande lsning. Det Sfstrm kallar inlsning brukar ibland benmnassympatiserande lsning.13Den lsning som d ger rum skall vara s gynnsam sommjligt fr frfattaren. Frstelsen skall utg frn frfattarens intentioner. I den andra,utlsande fasen gr man bakom texten. Paul Ricoeur kallade den formen av lsningfr misstankens hermeneutik. 14Att uppdaga motsgelser kan vara ett exempel p en

tillmpad misstankens hermeneutik.

Jag har frskt att kombinera och integrera de hr tv lsarterna, som sammantaget geren tolkande lsning, eller som sociologen Anthony Giddens sger, dubbelhermeneutik.15De fljer inte schematiskt p varandra utan har vvts samman. Man kanemellertid, ngot frenklat, sga att kapitel 2 -3 bygger p en inlsning. Mlet harvarit att lta forskarnas texter tala utifrn dess egna frutsttningar. I kapitel 4framtrder en mer utvecklad misstankens hermeneutik. I en god forskningsversikt

br ocks (vilket Hartman ppekar) ing en kritisk vrdering av tidigare forskning. Jagplacerar texterna (forskarnas teoretiska stndpunkter) i ett sammanhang som dekonventionellt inte tolkas i. Den kontext som forskningen infogas i r teoretisk:textkritiken, den traditionella intentionella, likvl som ny textsociologisk forskning omtextkritikens och den kritiska utgvans kulturella och vrderingsmssiga beroenden.

Nietzsche- filologins och vriga forskares dolda frutsttningar eller uteslutningardiskuteras i ljuset av denna forskningslitteratur, denna kontext.

Det kritiska momentet finns ocks i jmfrelser mellan olika forskningsresultat. Dylikajmfrelser, eller samlsningar av forskartexter, kan vcka ett antal frgor. Var liggerstyrkan och vilka r svagheterna i forskningen? Finns det ouppmrksammadeinfallsvinklar eller luckor hos den forskning som bedrivits p omrdet? I uppsatsenstller jag slutligen frgan om vad som inteutforskats (textens uteslutningar) men som

kan bedmas som vsentliga problem och dr ny forskning efterlyses.

11Sfstrm, Carl Anders (1999). Att frskjuta perspektiv: Lsning som omvnd hermeneutik. Ingr iSfstrm, Carl Anders & stman, Leif, eds. Textanalys: Introduktion till syftesrelaterad kritik. Lund:Studentlitteratur, s. 241.12Ibid., s. 242.13Olausson, Lennart (1994). Frn text till text: Om idanalys, frklaringar och beskrivningar i idhistoria.Ingr i Olausson, Lennart, ed. Idhistoriens egenart: Teori- och metodfrgor inom idhistorien . Brutusstlings Bokfrlag Symposion, s. 17.

14Ibid. Till misstankens hermeneutiker rknade Paul Ricoeur Karl Marx, Friedrich Nietzsche ochSigmund Freud.15Gilje, Nils & Grimen, Harold (1992). Samhllsvetenskapernas frutsttningar. Gteborg: BokfrlagetDaidalos, s. 181.


10/69

10

1.5 Material och forskningslge

Litteraturen om Friedrich Nietzsches liv och tnkande r nrmast overskdlig; det rrsig om tusentals titlar. Detta skall jmfras med forskningen om Nietzsche-arkivet som

frst p senare r tagit fart. Fram till 1990-talet fanns egentligen bara studier somindirektbehandlade arkivet. Denna kan indelas i tv kategorier: biografiska verk ochtextkritiska uppsatser. Till den frsta kategorin rknas levnadsteckningar ver svlFriedrich Nietzsche som Elisabeth Frster-Nietzsche. I Curt Paul JanzFriedrich

Nietzsche. Biographie in drei Bnden(1979) avhandlas arkivet (fram till Nietzsches dd1900) i den tredje avslutande delen. Biografierna ver systern r f till antalet.Standarverket r H. F. PetersZarathustras Sister, vars andra hlft ger en delarkivhistoria. Det verkliga standardverket r dock David Marc Hoffmans ZurGeschichte des Nietzsche-Archivs(1991), ett arbete som fljts upp i nya studier.Hoffman r ovrderlig bl.a. fr att han som frste forskare skrev en krnika ver

Nietzsche-arkivet: lsaren kan kronologiskt flja hndelsefrloppet frn

arkivgrundandet till aktiviteterna efter Berlinmurens fall. Han publicerade i ZurGeschichtedes Nietzsche-Archivsocks relevanta historiska dokument, arkivfynd ochsvrtkomliga handskrifter, fr den som studerar arkivet. Dessutom avslutas studienmed en omfngsrik bibliografi.

Den andra kategorin av forskningslitteratur ger kade detaljkunskaper om arkivet ochd i frsta hand dess editionspraxis med betoning p manipulationer och frfalskningar.Ur den filologiskt/textkritiskt orienterade litteraturen br nmnas Karl Schlechtas ochMazzino Montinaris inflytelserika kommentarer och artiklar, exempelvis Schlechtas

Philologischer Nachberichti tredje delen av Friedrich Nietzsche. Werke in drei Bnder(1956) och Montinaris Nietzsches Unpublished Writings from 1885 to 1888; or,Textual Criticism and the Will to Power (1975; 2003). Ett djuplodande svenskt bidragtill diskussionen om kvarltenskapen och Der Wille zur Machtr Fredrik AgellsAppendix. Textkritisk kommentar till Nietzsches verk iFrgan efter livets mening.

Kunskap och konst i Nietzsches tnkande(2002).

En del av den litteratur som jag anvnt r p tyska sprket. Mnga citat r tagna ur dessaverk. De tyska citaten har jag versatt till svenska och placerat i den lpande texten.Originalcitaten terfinns i fotnoterna. I de fall d tyska citat (exempelvis av Nietzsche)terges p engelska av anglosaxiska forskare, har jag valt att behlla citaten i engelskversttning. Nietzsche vill man helst inte lsa p engelska, det ser illa ut (det medges),

men viktigare n att vara Nietzsche trogen r troheten mot de texter och de frfattaresom jag behandlar. Att verstta ocks dessa citat till svenska (eller erstta dem med dettyska originalet) skulle kunna leda till frvirring och eventuella missfrstnd. Det rforskarnas stndpunkter och argument jag vill t. D krvs att man ocksrepresenterar, eller terger, deras ider s korrekt som mjligt ocks vad gllerformen.


11/69

11

2. EDITIONSTEORI

Textkritiken (textual criticism) r en vetenskap vars rtter kan spras bakt till antiken.Textkritikens uppgift och dess centrala begrepp r omstridda, liksom sjlva ordettextkritik. Somliga ser textkritiken som en underavdelning till edering, eller rentavsynonymt med edering, medan andra betraktar den som en egen vetenskap. Trots allaskiljaktigheter finns det ngot som kan kallas textkritikens elementa. Den alltjmtdominerande, och tillika traditionella, uppfattningen om textkritikens teoretiska och

praktiska uppgifter mter man i versiktsverk och uppslagsbcker. Sten Malmstrm ochSture Alln ger fljande traditionella definition av textkritiken: Att framstlla enriktig, autentisk text r textkritikensuppgift.16Det textkritiska arbetet bestr i attspra upp olika sprkliga fel (korruptel) och att rtta (emendera) dessa, en frberedelsefr tolkningen av det litterra verket. Textkritikens ml r enligt detta synstt den

ederade texten. Oavsett om man ser textkritikens slutml i den kritiska utgvan ellerinte, s ingr i textkritikerns arbete ett studium av texter och dess historia i syftet attanalysera relationer och textuella variationer mellan olika versioner av ett verk.

En vetenskap som grnsar till textkritiken r bibliografin. Ofta stts bibliografi isamband med bibliografiska frteckningar. S sker inte minst i vrt land. Bibliografisom vetenskap, lrdomsdisciplin, r mindre bekant. Men i anglosaxisk textkritik intar

bibliografin en framtrdande roll.17Man brukar sga att den r en del avbokvetenskapen. Bibliografin kan indelas i olika grenar. Nrmast textkritiken kommerden analytiska bibliografin som studerar bcker och texter som fysiska freml.Bibliografens intresse rr papper, sttning och tryck, kort sagt dokumentets form. Till

bibliografiska fakta hr den grafiska formgivningen: typografi, radlngd,papperskvalitet osv. Bibliografin kan ses som en strikt formell och teknisk vetenskap,men ocks som underskande symboliska innebrder i de materiella detaljerna. Layoutoch typografi kan enligt den senare riktningen sga ngot om tiden boken gavs ut i.

I den textkritiska verktygsldan finner man mnga problematiska och vetenskapligtomstridda begrepp. Ovan gavs prov p ngra: variationer, versioner och verk. Ngra avdessa skall jag ta upp till diskussion. Urvalet r styrt av uppsatsens editionsteoretiskaoch textkritiska diskussion. Somliga av dessa termer och begrepp r mycket komplexaoch svrfngade och tolkas olika beroende p vilken vetenskap man vnder sig till ochvilken litterr eller filosofisk tankeriktning man tillhr. Hr r inte ambitionen att

frska ge entydiga svar utan att preliminrt spra textkritiskainnebrder till termersom verk och version. De tv mest grundlggande begreppen i alla fall i freliggandeuppsats r verk och intention. Drfr skall de gnas strst uppmrksamhet. Frstngra ord om verkbegreppet.

2.1 Verk, version och text

Om vad som konstituerar ett verk, dess ontologiska status, finns tskilligt skrivit.Problemet r hr att varje akademisk disciplin har sin definition. Ett verk kan

16Malmstrm, Sten & Alln, Sture (1970). Textkritik och textkommentar. Ingr i Gustafsson, Lars, ed.Forskningsflt och metoder inom litteraturvetenskapen . Stockholm: Wahlstrm & Widstrand, s. 17.17Svedjedal (1991) s. 45.


12/69

12

bestmmas juridiskt, men ocks litteraturvetenskapligt, filosofiskt och estetiskt; och intenog med det, inom varje enskild disciplin (inklusive den textkritiska och bibliografiska)laborerar man drtill med olika definitioner och betydelser. Enligt G. Thomas Tanseller det litterra verket en icke-materialistisk entitet. Verket r tskiljt frn texten. 18I

Vigdis Ystads definition betonas alltjmt verkets abstrakta sida i kontrast till texten:Begrepet verk er betegnelse for en abstrakt strrelse, forskjellig fra fysisk tekst.19Hrfinns en skillnad mot exempelvis litteraturvetenskapens textbegrepp. Inte minst den

postmodernt influerade litteraturvetenskapen arbetar med ett textbegrepp som rverordnat verket. Det frfattaren skapar r en text, medan verket tillfrs utifrn, avtryckare och publik. Fr textkritikern och den analytiske bibliografen gller detmotsatta: verket r det primra, och sekundrt representerat i text. 20Litteraturvetarentenderar att frst texten som en meningsbrande entitet oberoende av den grafiskaformen; textkritikern bestmmer texten bibliografiskt. 21Verket r den immateriella,frmediala skapelsen. Det existerar bara som referens. Texten r det materialiserademen instabila verket., skriver Per S. Ridderstad.22Den svenske bibliografen Rolf

DuRietz framfr uppfattningen att verk r abstrakta och immateriella, men ser ventexten som en abstraktion. Dock hller sig DuRietz med begreppet materiell text fratt frklara textens fysiska existens: blcket, tryckfrgen etc.23

Andra textkritiker har inte velat g med p den platonska och idealistiskaverkuppfattningen och dikotomin verk-text. Jerome J. McGann invnder mot Tanselleatt de bibliografiska koderna (rumsliga arrangemang, format, typografiska mjligheteretc.) ingr i definitionen av verket. Materialiteten r en del av verkets ontologi. Verketigenknns blott genom dess materiella existensstt.24

I Richard P. Smiraglias The Nature of A Workbehandlas verkproblematiken ur ett

tvrvetenskapligt perspektiv. Syftet r att frska reda ut den terminologiska frvirringsom prglar biblioteks- och informationsvetenskapens (ls: katalogisering och

bibliografisk kontroll) syn p verk. Smiraglia analyserar verk bibliografiskt, men ockslingvistiskt, filosofiskt och socialt. Verk r en dikotom och tvetydig kategori. Detta

betyder att verkbegreppet innefattar bde abstrakta och materiella egenskaper, vilket isin tur r en fljd av dess frnderliga natur och sociala roll i den mnskliga kulturen.Verk ger ett abstrakt idinnehll, men realiseras konkret i text. Text kan sin sidadefinieras som en sekvens av symboler som representerar och kommunicerar verket.25Ur kunskapsorganisationens perspektiv kan verk definieras som en bibliografisk entitet ien bibliografisk familj. Exempel p bibliografiska entiteter r romaner och

18Greetham, D.C. (1999). Theories of the Text. New York: Oxford University Press, s. 4419Ystad, Vigdis (1999). Den tidlige Ibsen en eller flere grunntekster? Ingr i Burman, Lars & SthleSjnell, Barbro, eds.Vid texternas vgskl. Textkritiska uppsatser.Bidrag till en konferens anordnad av

Nordiskt Ntverk fr Editionsfilologer 16-18 oktober 1998. Stockholm: Svenska Vitterhetssamfundet, s.48.20Dahlstrm, Mats (2000). Fejkat: verkfrfalskning och digitalisering.Ikoner, vol 3, s. 4f.http://www.adm.hb.se/personal/mad/fejkat.htm[2004-09-10]21Ridderstad, Per S. (2003). Hur dokumenteras ett dokument? Om kravspecifikationer fr materiell

bibliografi och immateriell textkritik. Ingr i Forssell, Pia & Knapas, ed. Rainer. Varianter ochbibliografisk beskrivning. Bidrag till en konferens anordnad av Nordsikt Ntverk fr Editionsfilologer 4-6

oktober 2002. Helsingfors: Svenska litteratursllskapet i Finland, s. 115-116.22Ibid., 116.

23DuRietz, Rolf E. (1999).Den tryckta skriften: Termer och begrepp. Uppsala: Dahlia Books, s. 53-54.24Greetham, s. 45f.25Smiraglia (2001). The Nature of A Work:Implicationsfor the Organization of Knowledge. London:Scarecrow Press, Inc, s. 38.


13/69

13

avhandlingar. En bibliografisk familj utgrs av relationen mellan verk som hrrr ur ettgemensamt frsta verk, men som i vissa avseenden skiljer sig frn fregngaren: []derivative bibliographic relationships exist between any new conception of a work andits original source (the progenitor).26Smiraglias grundtes r, vilket ppekades ovan, att

den bibliografiska entiteten verk r frnderlig, social och kulturspecifik. Verktenderar att genomg transformationer dr svl idinnehll som semantiskt innehllkan frndras. Smiraglia anvnder termerna derivat och mutation fr att

begreppsliggra verkens evolutionra sida.27Bibeln r ett exempel, bland mnga, p hurett inflytelserikt och hgt vrderat verk muteras i det ondliga. Generationer avmutationer kan enligt Smiraglia samexistera i ett bibliografiskt tervinningssystem. Tillmutationer rknas versttningar av verk, adaptioner och framfranden (pjser, filmeretc.) baserade p ett verk.28Tendensen att genomg omvandlingar ver tid kopplarSmiraglia till den omgivande kulturen. Nr verket blir publikt och populrt och tas upp ien akademisk kanon pbrjas dess frndringsprocess. Det r kulturen (receptionen ochinterpretationen) som ger verket dess mening och innehll och driver fram frndringen:

The more embraced the work is, the more likely it will change.29

S till termen version, vilken hnger samman med verkbegreppet. Ett verk r sllanstatiskt, det kan manifestera sig p flera olika stt. Detta resulterar i ett flertal versionerav ett verk. Version kan allts kortfattat definieras som varje tnkbar form som ett verkkan existera eller framfras i. Emellertid br inte smrre textvariationer rknas somversioner. Rolf du Rietz skriver att det bibliografiska versionsbegreppet krver enradikal textvariation: Termen br beteckna enbart stora och genomgripandevariationsformer av ett verk, ssom en versttning till ett annats sprk, [] ettsammandrag, eller ett innehllsligt genomgripande omarbetning, omredigering elleromskrivning.30

2.2 Ederingsprinciper

Textutgivaren str i en valsituation. Vilka principer skall han flja? Vilken text skallhan vlja? Det finns tv editionsfilologiska ideal, vilka har en lng historia, och omvilka det har sttt en hrd kamp. 31Mats Dahlstrm refererar till en distinktion hos D. C.Greetham. Valet str mellan Alexandrian och Pergamanian. De gamla antika

biblioteken i Alexandria och Pergamon gav ut texter, men metoderna och teorierna manfljde var olika. Skillnaden mellan de tv beskrivs s hr av Dahlstrm:

The former accepts and even presupposes intervention and corrections, laying the ground foreclectic editing, while to the latter interventions and corrections are theoretically awkward (andeven come close to heresy), making way for the school of facsimile and best-text editing.32

26Smiraglia, s. 75.27Ibid., s. 75-76, 106. Derivative, mutation.28Ibid., s. Smiraglia definierar en adaption (adaption) som ett modifierat verk, t.ex. ett libretto.29Ibid., s. 119.30DuRietz, Rolf E. (1999).Den tryckta skriften: Termer och begrepp. Uppsala: Dahlia Books, s.36.31 Den textkritiska terminologin varierar frn frfattare till frfattare. Jag anvnder uttrycketederingsprinciper, medan andra talar om utgivningprinciper eller redigeringsprinciper. Jag kan

dock inte se att den terminologiska mngfalden skulle motsvara ngon mngfald av betydelser.32Dahlstrm, Mats (2004). How Reproductive is a Scholarly Edition?Literary & Linguistic Computing,s. 9.http://www.adm.hb.se/personal/mad/llc.htm[2004-08-25]


14/69

14

Att intervenera eller inte intervenera det r frgan. Filologerna i Alexandriaaccepterade ingrepp, korrigeringar och sammanfrande av textvarianter och r sledesfregngare till den moderna eklektiska ederingen. Enligt Inge Jonsson fregriper ocks

den alexandrinska metoden konjekturalkritiken: Huvudsyftet med den framvxandetextkritiken var att upptcka interpoleringar och rensa ut dem, men ven att ersttasupponerade felaktigheter med vad utgivarna ansg vara den av frfattaren avseddaformuleringen. Det som senare kom att kallas konjekturalkritik har slunda ven sittursprung i lrdomens Alexandria.33Konjekturer r ingrepp i textversionen och bygger

p textutgivarens tolkningar eller gissningar. Inge Jonsson tar upp ett extremt fall avkonjukturalkritik, Richard Bentleys (1662-1742) textkritiska behandling av JohnMiltonsParadise Lost(1667). Milton var blind och drfr hade utgivare och skrivarekorrumperat hans text, antog Bentley. Filologens uppgift blev i den situationen attterstlla texten som frfattaren, i det hr fallet Milton, avsg att den skulle se ut.Bentley gjorde 800 ndringar i eposet, och flera av dessa var snarare omtolkningar n

vanlig textkritik.34

Pergamon-skolan motsatte sig dylika ingrepp och betraktade sdan textkritisk praktiksom en form av frrderi. I Pergamons bibliotek hll man p principen att

bokstavstroget flja en version av texten. Endast rttelser kunde tilltas.35En senavlggare till Pergamons filologer finner man i det Svenska Vitterhetssamfundetsederingsprinciper i brjan av 1900-talet: Den text som fljes vid utgivningen skallavtryckas bokstavstroget, med undantag av uppenbara skriv- eller tryckfel, som rttas,men i varje fall anmrkas i kommentaren.36Metoden bestod i att vlja en bsta text(best-text) som man sedan fljde rigorst. Barbro Sthle Sjnell beskriver skillnadenmellan ederingsprinciperna: Det var allts inte frgan om att skapa eklektiska eller

kontaminerade texter, dr varianter frn andra versioner infrs i en vald bastext.37Idnom en bsta-text kom att kopplas till positivismen och tron p att det var mjligt attrepresentera ett verk objektivt, utan inblandning och utan emendationer.

Inom eklektisk edering fick utgivaren en strre roll. Det var Walter Greg som sinbanbrytande uppsats The Rationale of Copy-Text (1950) utvecklade teorin om copy-text, vilken sent omsider kom till Sverige och versattes till bastext. Den text somlggs till grund fr editionen kallas i regel bastext (eller huvudtext). Svedjedalfrklarar begreppets innebrd: Bastext r den text i en viss version av verket somutgivaren i allmnhet fljer och vars varianter han eller hon vljer om inte starka skltalar fr annat.38Gregs teori fastslog inte vilken version som skulle vljas, den glldeval av varianter och gav rd om hur arbetet skulle g till nr valet vl var gjort.39Bastext-teorin ingr i den eklektiska ederingen. Detta betyder att man inte alltid fljer

33Jonsson, Inge (1991). Text och textkritik. Ingr i Ingr i Sthle Sjnell, Barbro, ed. Textkritik: Teorioch praktik vid edering av litterra texter. Fredrag vid Svenska Vitterhetssamfundets symposium 10-11

september 1990. Stockholm: Svenska Vitterhetssamfundet, s. 31.34Ibid., s. 38-39. Jonsson skriver att Bentleys konjekturer frndrar atmosfren i Miltons paradis, frntragik till hurtigt marscherande.35Sthle Sjnell, Barbro (1999). Svenska Vitterhetssamfundets grundregel och dess undantag. Ingr iBurman, Lars & Sthle Sjnell, Barbro, eds.Vid texternas vgskl. Textkritiska uppsatser.Bidrag till enkonferens anordnad av Nordiskt Ntverk fr Editionsfilologer 16-18 oktober 1998. Stockholm: SvenskaVitterhetssamfundet, s. 13-14.

36Citat efter Sthle Sjnell, s. 12.37Ibid., s. 13.38Svedjedal (1999) s. 31.39Greg infrde termerna accidentalier (stavning och interpunktion) och substantieller (ordval).


15/69

15

den utvalda versionen av verket, utan blandar olika texter, tar de bsta delarna ur olikavarianter och stter samman dessa till en idealtext, en bttre konstnrlig produkt nfrfattarens realtext. 40Dremot blandar man nstan aldrig olika versioner. I Almqvist-upplagan anvnds den eklektiska metoden, s ocks i Strindbergs-utgvan. Lars

Dahlbck skriver om arbetet med Strindbergs texter: Den text vi upprttar r allts enkonstruktion, en kombination av manus och tryck som aldrig existerat tidigare.41

Den eklektiska ederingen r enligt D.C. Greetham en ideologi som internaliserades avtextutgivare och lsare: Greg-Bowers idealist eclecticism was thus an almost perfectexample of Louis Althussers definition of ideology as the representation of theimaginary relationship of individuals to their real conditions of existence [] a livedrelation to the real []42Lnge var eklekticismens ideologiska status osynlig just

p grund av att den internaliserats och att dess ider delades av kulturen i stort. Ettideologiskt inslag var dess teleologi, tron p ett defintivt slutml: The eclecticists

produced definitive editions of works that would never have to be edited again; that is,

the editions stood outside or beyond the history of their own making, of their ownsocialization.43

2.3 Intentionalismen

Litteratursociologen Johan Svedjedal anvnder begreppen intentionalister ochtextsociologer fr att begreppsliggra och polarisera den moderna svenska ochanglosaxiska textkritiska diskussionen. 44Polariseringen representerar tv riktningareller skolbildningar inom den textkritiska vetenskapen. Svedjedal rknar upp de tvfalangernas mest prominenta fretrdare. Till intentionaliserna hr Walter Greg,Fredson Bowers och G. Thomas Tanselle. I det andra lgret terfinner vi DonaldMcKenzie, Philip Gaskell och Jerome J. McGann.

Intentionsbegreppet intar en central roll i textkritikens sjlvfrstelse. Intentionalisternabetonar frfattarens vilja och intention. Textutgivarens uppgift r att respekteraintentionen och vlja den text som bst uttrycker frfattarens nskeml. G. ThomasTanselle r den mest uppmrksammade anglosaxiske fretrdaren fr det intentionellasynsttet och frfattare till den inflytelserika artikeln The Editorial Problem of FinalAuthorial Intention (1976). Frfattarens intention r dock inte entydig, det finns enmngfald intentioner. Tanselle skiljer mellan tre olika intentioner: I)Programmatiska

intentioner (frfattarens strvan att skapa ett verk; II)Aktiva intentioner (avsikten att

40Begreppen idealtext och realtext terfinns hos DuRietz (1999) s. 41f.41Dahlbck, Lars (1991). Trrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrm! Rapportering om August Strinbergs Samlade Verkoch resonemang kring frgan: r det Strindbergs egen text som etableras i nationalupplagan? Ingr iSthle Sjnell, Barbro, ed. Textkritik: Teori och praktik vid edering av litterra texter. Fredrag vidSvenska Vitterhetssamfundets symposium 10-11 september 1990 . Stockholm: SvenskaVitterhetssamfundet, s. 110.42Greetham, s. 368.43Ibid., s. 372.

44Svedjedal, Johan (1991). Textkritisk litteraturteori. Ngra linjer i svensk och anglosaxisk textkritiskdebatt. Ingr i Sthle Sjnell, Barbro, ed. Textkritik: Teori och praktik vid edering av litterra texter.

Fredrag vid Svenska Vitterhetssamfundets symposium 10-11 september 1990. Stockholm: SvenskaVitterhetssamfundet, s. 44.


16/69

16

verket skall ha en viss betydelse och form; III)Finala intentioner (frfattarens ml attstadkomma saker med verket, exempelvis tjna pengar.45

Tanselle hvdar att intentionen inte kan jmstllas med explicita uttalanden hos

frfattaren, uttalanden dr denne frklarar sina motiv, ml och sin mening. Intentionengllande frfattarens nskeml om publicering eller ej r skild frn intentionen i verket.Intentionen fljer man i sjlva skrivakten, vad Tanselle kallar frfattarens aktivaintentioner. Drmed r inte saken avgjord. Skrivakten uppvisar flera intentioner. EnligtTanselle br textkritikern enbart flja frfattarens aktivaintentioner: Vilket ordval,interpunktion och stavning ville frfattaren ha? Hr mste man som textutgivare gra en

boskillnad mellan frfattarens ndringar (i manuskript o.dyl.) och de ndringar somandra gjort. I det frsta fallet r det auktoriserade ndringar, i det senare oaktoriserade. 46De enda externandringar (av frlggare, sttare och avskrivare) som kan godknnas rnr man rttat skriv- och stavfel. ndringar av den typen ndrar intefrfattarintentionen. Dock visar det sig att ven andra frndringar i texten kan

godknnas. Textutgivaren kan exempelvis acceptera ndringar av utomstende omfrfattaren givit sitt aktivasamtycke till dessa. Ett passivt accepterande av ingreppndrar dock inte de aktiva intentionerna.

2.4 Textsociologin

Trots att filologin frndrats och ersatts av modern nyfilologi lever nnu dess teoretiskagrundval kvar. Denna grundval r tron p frfattarens vilja. Principen omfrfattarintentionen r nnu synlig i editionsfilologin. Den intentionella textkritiken r

inte oproblematisk. Dess ambition att n fram till frfattarens verkliga intentioner ochatt skapa en ren och obesmittad text har mtt kritik frn postmodernt influeradfilologi, liksom frn sociologiskt inriktad textkritik. Den textsociologiska vndningensignalerade ett uppbrott frn en diskurs som lnge varit rdande i anglosaxisktextutgivning. I centrum stod W. Gregs ider kring copy-text.47Problemet medintentionalismen enligt textsociologin r att den inte tar hnsyn till under vilka villkormoderna frfattare arbetar. Man hll fast vid principer som tillmpats vid edering avldre frfattarskap, i frsta hand William Shakespeare och 1500- och 1600-talenselizabethanska dramatik. Renssanens textsituation var dock speciell, eftersommanuskript saknades. Greg m.fl utgick frn att texterna hade korrumperats av avskrivareoch sttare och detta krvde att man tergick till frfattarnas manuskript. Jerome J.

MacGann, med bakgrund i romantiken och edering av Byrons diktverk, utvecklade i ACritique of Modern Textual Criticism(1983) en historisk tolkningslra som involveradeen nytolkning av den litterra produktionen. Frfattaren ingr, tillsammans med en radandra aktrer, i en social process vars slutprodukt, det litterra verket, inte rkontaminerat: det r en social skapelse.48

McGanns ider har anammats av mnga textkritiker och litteraturvetare. Inomnyfilologin finns ider som starkt erinrar om den litteraturvetenskapliga textsociologin.

45Svedjedal (1991) s. 51. - De tre olika intentionerna r enligt Svedjedal hmtade frn Michael Hancher.46Ibid.

47Svedjedal, Johan (1999). ter till bastexten. Ingr i Burman, Lars & Sthle Sjnell, Barbro, eds. Vidtexternas vgskl. Textkritiska uppsatser. Bidrag till en konferens anordnad av Nordiskt Ntverk fr

Editionsfilologer 16-18 oktober 1998 . Stockholm: Svenska Vitterhetssamfundet, s. 26.48Svedjedal (1991) s. 59f. Social text r ett begrepp hos McGann.


17/69

17

Nyfilologen Johnny Kondrups uttalade syfte r att misstnkliggra intentionalismen.49Editionsfilologerna gr frn frstatrycket till manuskripten fr att finna en ren ochobesmittad intention. Det r ett chanslst fretag att frska finna frfattarensintention bakom frmmande ingrepp.

Generelt forgrener eller fortaber forfattarens intention sig i et net, ikke blot af manifestefremmende indgreb, men ogs af advarlser eller gode rd, henstillinger, forvetninger ogforfatterens foruddiskontering af alt dette i et uigennemskueligt dyb af selvcensur.50

Frfattarintentionen frlorar sig ett socialt nt, i ett samspel och ett samarbete medsekreterare, frlggare, korrekturlsare och sttare. Att i den komplicerade sociala ochlitterra processen isolera frfattarens egen text kan i undantagsfall gras, men i mngafall r det omjligt.51Man talar frn editionsfilologiskt (intentionalistiskt) hll om defrvanskningar som pbrjas vid tryckningen av verket, men glmmer att verket ofta

blir till i samarbete mellan frfattaren och ovan nmnda personer ur frfattarens litterrakrets. Ett deltagande och ingripande som frfattaren rknar med:

Samarbejdets produkt r den trykte tekst, som naturligtvis i det store og hele er bestemt af forfatterensintention, men denne intention har olseligt frbundit sig med et net af mere eller mindre krydsendehjelp-intentioner. 52

Kondrup illustrerar sitt resonemang med hnvisning till Sren KierkegaardsEnten-Eller(1843). Tillblivelsen av detta verk involverade frutom Kierkegaard sjlv ensekreterare, sttare och korrekturlsare. Svedjedal ger ett par exempel ur den svenskalitteraturhistorien p hur samarbetet och pverkan frn frlggare kan se ut. GustafFrdings debut som poet franleddes av en lek med olika titlar p diktsamlingen, bl.a.

LappskojsochDragspel och guitarr. Bonniers fastnade fr den senare titeln men

uppmanade Frding att frklara den. Drefter svarade Frding att han fljt frlagets rdoch ndrat titel till Guitarr och dragharmonika. Svedjedal kommenterar: En avFrdings mest knda dikter r med andra ord tillkommen som bestllningsverk.53Detvisar sig allts att frlagens bedmningar och inflytande pverkar frfattarnasskapandeprocess och ndrar de programmatiska, finala och aktiva intentionerna.54

Utifrn uppfattningen av den litterra tillblivelsen, frestllningen av den tryckta textensom en produkt av samarbete, och i frlngningen av flera intentioner, kantextsociologin (ven kallad social textkritik) avfrda intentionalismen som enromantisering av litteraturens tillblivelsevillkor. Jerome J. McGann lokaliserar

problemet i en konstnrsuppfattning som framhver frfattarens originalitet ochautonomi till den grad att den litterra skapandeprocessen vanstlls. Kondrup ser detromantiska synsttet som en produkt av 1800-talets hermeneutik, utformad av FriedrichSchleiermacher och Wilhelm Dilthey. Deras tanke var att uttolkaren kunde vervinnadet historiska avstndet och leva sig in i den frmmande vrld som var frfattarens. Med

49Kondrup, Johnny (1999). Hvem tillhrer teksten? Ingr i Burman, Lars & Sthle Sjnell, Barbro, eds.Vid texternas vgskl. Textkritiska uppsatser.Bidrag till en konferens anordnad av Nordiskt Ntverk fr

Editionsfilologer 16-18 oktober 1998 . Stockholm: Svenska Vitterhetssamfundet, s. 7050Ibid., s. 78.51Ibid. - Kondrup nmner, som ett slags undantag, avsljandet av frlggarens ingrepp i Strindbergs

Frken Julie . Se vidare Gunnar Olln Hur identifierades frlggarens ingrepp i Strindbergs manuskript

till Frken Julie? i Textkritik(1991).52Ibid., s. 79.53Svedjedal (1991) s. 56-57.54Ibid., s. 58.


18/69

18

hermeneutikens id korresponderar den filologiska idn att man bakom det trycktaverket kan finna frfattarens verkliga intention. Kondrup ser detta som illusoriska ider.

Redan den moderna 1900-talshermenutiken, med Hans-Georg Gadamer i spetsen,

ptalade att det inte gr att bortse frn verkningshistorien. Saker och ting frmedlasalltid, ocks litterra produkter. Nr de mter uttolkarna r de redan uttolkade. Tillverkningshistorien hr bokproduktionen och tryckningen:

For en forfatter p bogproduktionens vilkr er virkningshistorien altovervejende knyttet til detryckte vaerker. Det er dem, der inklusive alle modifikationer fra sekretaerer, saettere,korrekturlaesere, forlaeggere osv. baerer forfatterskabet ud til kritikere, laesere og fortolkere. 55

Frfattarskapet frmedlas till publiken via tryckningen. Det r i samspelet medomgivningen som litteratur blir till. Textsociologen McGann ser bok- ochfrlagsvrlden som medskapare av verket; det litterra verket skall drfr definieras

som socialt snarare n personligt-psykologiskt.

56

Textsociologerna vill terge texten s som den sg ut nr den mtte publiken. Dekommer drfr ofta att frorda den frsta editionen som bastext. Men det r ingen regelsom de formulerat. McGann kan ibland tnka sig att flja frfattarmanuskriptet.

Konflikten mellan intentionalister som Tanselle och textsociologer som MacGann rr istor utstrckning synen p frlggaringreppen. I sin bedmning av frlggarnas

bearbetning av frfattarnas manuskript fljer man tv olika principer:

Tanselles rttesnre r att en utgivare bara kan inkludera frlagsndringar om det r alldeles klartatt frfattaren helhjrtat godtagit dem. McGann tycks dock vnda p principen: en utgivare br iallmnhet inkludera frlagsndringar, bara med undantag fr de fall d man har klara belgg fr attfrfattaren motsatt sig dem. Fr Tanselle r frlaget skyldigt till frfattaren har friat det; frMcGann r frlaget oskyldigt tills frfattaren har fllt det.57

2.5 Textkritik, tolkning och ideologi

Textkritiken liknas av Johan Svedjedal vid ett teleskop som lter oss se historien. Dettainstrument frblir emellertid blint tills ett tolkande ga stts mot det. Filologin r entolkande verksamhet. Enligt den romantiske 1800-tals-filologen Friedrich Schlegel varkritik och hermeneutik en enhet: Hermeneutik och kritik r absolut oskiljaktiga till sittvsen, ven om de i utvande eller framstllning kan skiljas t.58Om man intefrstrden kta texten s r den inte till ngon hjlp. Fr Schlegel var drfr filologin en del avkonstlran. Den filologiska vetenskapen uppfattad som konst betydde just att man somfilolog gde en filosofisk och hermeneutisk medvetenhet. ven hos en moderntextkritiker som Tanselle mter man sikten att textkritiken rymmer tolkningsuppgifter,i det att textkritikern frsker begripa textens mening.

55Kondrup, s. 80.56Svedjedal (1991) s. 60.57Ibid, s. 61.

58Citat efter Henrikson, Paula (2002). Kampen om litteraturhistorien. Romantikerna som filologer. Ingr iBurman, Lars & Sjnell, Sthle, eds. Text och tradition: om textedering och kanonbildning: bidrag till enkonferens anordnad av Nordiskt ntverk fr editionsfilologer, 12 oktober 2001. Stockholm: SvenskaVitterhetssamfundet, s. 45.


19/69

19

I samtida svensk och internationell textkritisk och editionsfilologisk forskninguppmrksammas den filologiska och utgivningspraktiska verksamhetens kulturella,historiska och ideologiska bundenhet. Paula Henrikson driver tesen att all textkritik och

utgivning sammanhnger med tolkning, normer och vrderingar. Hon skriver att sidavid sida med textkritikens hedervrda och dmjuka uppdrag att lta texten sjlv tala,lper en litteraturideologisk och polemisk dra. Om filologin inte r en hjlpvetenskap,utan en vetenskap i egen rtt, innebr det ocks att den styrs av normer, vrderingar ochintressen, som frtjnar att formuleras.59Hon skriver att [] textutgivaren kan ochfr inte tro sig arbeta bortom tolkningen, i ett teorifritt reservat.60Redan sjlvafrekomsten av en utgva r en hermeneutisk handling. Varje ny utgva r resultatet avett brott i frstelsen. 61Utgivaren frsker aktualisera en text genom att verbryggagapet mellan publiken och den historiska texten. Utgvor r att betrakta somlitteraturideologiskt betingade och fungerar som ett slags polemiska debattinlgg,skriver Henrikson aprop de svenska romantikernas utgivningspraxis under tidigt 1800-

tal. Ofta r detta en tillgng, men det finns ocks avskrckande exempel p censur ochstyrning.

Den svenska sknlitterra editionshistorien ger prov p textutgivning dr normer,vrderingar och litteraturideologiska hnsyn spelat in. Mnga svenska editionsfilologeroch textutgivare har underskt detta. Henrikson visar hur romantikens textutgivningtjnade ndamlet att retroaktivt etablera den romantiska litteraturen. Syftet var attskapa klassiker av hittills oknda frfattare. De svenska romantikernas stora projektmed att ge ut samlade verk av frfattare som Erik Johan Stagnelius frde med sigdiskussioner med moraliska och religisa frtecken. Lorenzo Hammarskld var utgivaretill Stagnelius Samlade skriftersom kom ut 1826. Utgvan mtte kritik. Kritikerna

ansg att Hammarskld skulle ltit bli att ta med ofullbordade arbeten och moraliskttvivelaktigt material; som exempel p det senare pekade man p Bacchanterna och

Riddaretornet. Ett bttre alternativ hade varit en sovrad edition. Utgivarens uppgift var,enligt den gamla nationella kulturtraditionen, att framhva diktarens storhet, fortsttadennes vg mot parnassen, och d krvdes att man sovrade i materialet. Endast det bstaoch fullkomliga skulle med i editionen. Romantikerna hade ett annat synstt.Hammarskld fljde regeln att allt som geniet producerat skulle ges ut, inklusiveansttligt och ofullbordat material. 62

P senare r har det hjts kritiska rster mot vetenskapliga editioner baserade ptextkritik.63Mats Dahlstrm genomfr, i ljuset av nya medieteknologier och digitaledering, en omvrdering av den kritiska utgvans natur och funktion. Textutgivare

bakom vetenskapliga, historisk-kritiska utgvor har haft som ideal att utplna den egnanrvaron, de subjektiva inslagen i redigeringen. Den kritiska utgvan har kommit att

betraktas som ett neutralt instrument, blott ett bibliografiskt redskap syftande till attreproducera och representera ett originaldokument.64Den kritiska apparaten ochredogrelserna fr metoder och tekniker ger intryck av intersubjektivitet och distans.

59Ibid., s. 55.60Ibid., s. 42.61Ibid., s. 43.62Wret, s. 18-19.

63Dahlstrm (2004). Dahlstrm beskriver den vetenskapliga editionen (scholarly edition) som ettkomplext fenomen, ett samlingsbegrepp fr en rad utgvetyper: faksimil, diplomatisk, synoptisk,genetisk, kritisk m.fl. Se s. 3.64Ibid., s. 7.


20/69

20

Redaktren/utgivaren pverkar texten endast i ett avseende: han eller hon tvttar den renfrn korrupta ingrepp. Men ett dylikt resonemang vilar p en brcklig frestllningom editionen som ett genomskinligt medium, genom vilket verket ofrndrat ochopverkat kan fras vidare till lsarna.65Ngot original reproduceras emellertid inte. I

versttningen frn ett medium till ett annat, frn exempelvis manuskript tillvetenskaplig edition, sker frluster. En transkription som har som ml att vara textentrogen str infr svra vervganden och val av tolkning. Vad skall tas med och vadskall utlmnas? Finns det t.ex. plats fr de bibliografiska koderna?66

Dahlstrm anser att editionen inte bara r ett bibliografiskt och reproduktivt verktyg,den r ocks ett retoriskt instrument. Subjektiviteten finns alltjmt dr oavsett nrvaroneller den frmenta frnvaron hos utgivaren. Textkritiken, liksom vetenskapligtextedering, r hermeneutiska och retoriska aktiviteter, grundade i tid, rum och kultur.Den r bestmd av vrden, kunskapsteorier och intressen. Den vetenskapliga utgvan

producerar nya retoriska dokument, nya tolkningar, och placerar dem i en samtida

litterr diskurs.67

Men det r inte bara moraliska, religisa och retoriska problem som textutgivarenstlls infr. Johan Wrede, professor emeritus i svensk litteratur, ger en inblick i vad hankallar ideologins betydelse fr textederingen.68Wrede skriver att utgivning av textersammanhnger med kollektiva frvntningar och gruppbundna vrderingar. 69Enspeciell ideologisk laddning fr ederingen om det rr sig om ett hgt vrderatintellektuellt arv. Wrede skriver:

Att edera ett verk ven ett sknlitterrt kan mycket vl vara en ideologisk handling.Textedering r ocks ofta en medveten ideologisk handling, srskilt om ederingsobjektet har eller

har haft en stark inverkan p lsekretsens etiska, estetiska, politiska eller andra brandevrderingar.70

Det Wrede talar om r de kanoniserade verken. Dit hr Platons Statenoch AristotelesPoetik. Men ven moderna frfattare r ideologiskt brnnbara. Dessa verk r ettsjlvklart objekt fr filologin, eftersom de utgr referenspunkter fr samtiden.Textkritiken rymmer flera moment dr ideologiska problem gr sig pminda. Allratydligast visar sig det ideologiska innehllet i kommentaren. I kommentardelen tillKarl

Marx Friedrich Engels Gesamtausgabe, 1975-1992, finner Wrede profetiskaformuleringar om marxismens vetenskapliga styrka, vrderingar som kan tyckasundergrva lsarens frtroende fr utgvan. 71

Valet av bastext r ett specialproblem inom textkritiken, men kan ocks vara ettideologiskt. Wrede exemplifierar med den finlandssvenske frfattaren Arvid Mrne(1876-1946). Denne Mrne var en ideologiskt sammansatt frfattare. I ungdomen varhan socialist, men samtidigt anhngare av finlandssvensk nationalism och aktiv i

65Ibid.66Ibid., s. 11.67Ibid., s. 9.68Wrede, Johan (1999). Fr vem vljer vi? Frvntningar, ideologi och val av grundtext. Ingr i Burman,Lars & Sjnell Sthle, Barbro., eds. Texternas vgskl: Textkritiska uppsatser. Bidrag till en konferensanordnad av Nordiskt Ntverk fr Editionsfilologer 16-18 oktober 1998. Stockholm: Svenska

Vitterhetssamfundet, s. 51.69Ibid., s. 52.70Ibid., s. 53-54.71Ibid., s. 56.


21/69

21

Finlands frigrelse frn Ryssland. Ungdomens litterra uttryck var heroiska ochvikingaromantiska dikter. Nazisterna fastnade fr dessa och publicerade dem. Mrne,som inte fll fr nazismen, reviderade d sina dikter. Senare i livet orienterade han sigmot socialliberalismen. Vilken av de olika textversionerna skall man vlja? Vilken

princip textutgivaren n vljer tidig version eller sen version s blir valet ideologisktstyrt (antingen t hgerradikalt eller socialliberalt hll) eftersom grundtexten har enkanoniserande verkan som varianterna i variantapparaten saknar.72Wrede menar attman hr mste vlja tv grundtexter: Nr tv versioner av en text i frga om ideologiskfunktion skiljer sig frn varandra s klart att de konstituerar tv olikahandlingskontexter r det rimligt att frse vardera kontexten med en grundtext.73Detvalet r neutralt skriver Wrede.

72Ibid., s. 62.73Ibid., s. 63.


22/69

22

3. NIETZSCHE-ARKIVET

Friedrich Nietzsche (1844-1900) frde under 1880-talet en kringflackande tillvaro,pendlande mellan olika orter i Frankrike, Schweiz och Italien. Hsten och vintern 1888bodde han i Turin och drifrn snde han ett antal frvirrade brev till vnner ochbekanta, brev som varslade om att allt inte stod rtt till med hans mentala tillstnd.Franz Overbeck (1837-1905) skte i januari 1889 upp sin vn p hans rum och fann atthan blivit sinnessjuk. Overbeck tog med Nietzsche hem frn Turin.74Han frdesamtidigt med sig delar av det opublicerade materialet, i frsta hand brev. Detresterande materialet, bestende av 116 kilo bcker och manuskript, forslades ver i en

bokkista ngra dagar senare. Det material som ptrffats i Turin, men ocks i Sils-Maria, dr Nietzsche tidigare levt, versnde Overbeck 1891 till Naumburg, Nietzschesfdelsestad och den plats dr han efter kollapsen kom att framleva sina dagar i moderns,

Franziska Nietzsches, hem.

Under ren 1889-1893 var Overbeck och Heinrich Kselitz (1854-1918)kvarltenskapens frvaltare, frvisso inofficiellt, d Franziska Nietzsche var sonensfrmyndare och legale arvinge.75Eftersom Nietzsches moder knappast knde till vadsonen skrivit och heller inte var engagerad i frvaltandet av dennes kvarltenskap, sfll den lotten p Nietzsches gamla vnner. Overbeck tog ver frhandlingarna med

Nietzsches frlggare, Gustav Naumann. De tv vnnerna frdelade arbetet med dekvarlmnade skrifterna mellan sig. Overbeck gjorde en avskrift pAntichristsom hanfunnit bland papperen i Turin. Kselitz framstllde en avskrift p tryckmanuskriptet till

Ecce Homosom han erhllit frn frlaget. Huruvida dessa postuma verk skulle

publiceras eller ej var oskert, eftersom de innehll kontroversiella passager.

1893 tervnde Elisabeth Frster-Nietzsche (1846-1935) frn Paraguay till modern ochden sjuke brodern i Naumburg. 76Hennes intresse fr Nietzsche och dennes verk hadekat betydligt p kort tid. Nietzsche-frlggaren Naumann kunde bertta att det fanns enstor efterfrgan p Nietzsches bcker. Man planerade drfr att ge ut hans samlade verkunder Kselitz redaktrskap, och drtill en biografi frfattad av samme man. Planenupprrde Frster-Nietzsche. Ingen hade rtt att ge ut Nietzsches samlade verk utanhennes tilltelse. Hon invnde ocks mot Kselitz biografi. Bara hon sjlv kunde teckna

Nietzsches liv.77

Elisabeths Frster-Nietzsches ambition var att skapa ett arkiv och ge ut Nietzschesskrifter. Fr att n detta ml krvdes att hon erhll rttigheterna till Nietzsches verk.Franziska Nietzsche var nmligen den som efter Nietzsches kollaps hade hand om svl

74Franz Overbeck, kyrkohistoriker, var Nietzsches kanske nrmaste vn och professorskollega i Basel.75Love, Frederick R. (1981).Nietzsches Saint Peter. Genesis and Cultivation of an Illusion . Berlin/NewYork: Walter de Gruyter, s. 241.76Elisabeth Frster-Nietzsche gifte sig 1885 med den vlknde anti-semiten Bernhard Frster.Tillsammans frskte de driva en germansk och arisk koloni i Sydamerika, Paraguay, Nueva Germania.Projektet slog inte vl ut. 1889 begick Bernhard Frster sjlvmord. Elisabeth Frster-Nietzsche frskte

p egen hand driva kolonin. Men bristen p pengar och hrd kritik i pressen gjorde att hon tervnde till

Tyskland fr gott. Fr biografiska framstllningar se H.F. Peters (1977) och Carol Diethe (2003). Omprojektet Nueva Germania, se Ben Macintyre (1993).77Hoffmann, David Marc (1991). Zur Geschichte des Nietzsche-Archivs: Chronik, Studien und

Dokumente . Berlin/New York: Walter de Gruyter. (Supplementa Nietzscheana. Band 2) s. 13.


23/69

23

vrdnad som utgivningsrtt. Vad Frster-Nietzsche gjorde var att hon erbjd modern enstor summa pengar, 30.000 Mark, i utbyte mot rtten till Nietzsches skrifter. Franziska

Nietzsche var inte villig att sknka bort kvarltenskapen. Frster-Nietzsche gav sig inteutan fortsatte att utva ptryckningar, och slutligen skrev modern den 18 december

1895 under ett dokument som gav dottern den fullstndiga rtten till samtliga skrifter,inklusive hela kvarltenskapen.78

3.1 Nietzsche-arkivets fdelse

Under 1893 vcktes hos Frster-Nietzsche tanken p att grunda ett arkiv. Hon besktedrfr i brjan av 1894 det nyligen startade Goethe- och Schillerarkivet i Weimar fr attknyta kontakter med fackmn. Hon lrde knna Eduard von der Hellen (1863-1927) ochRudolf Steiner (1861-1925). Heller och Steiner arbetade p en utgva av Goethes verk.

Arkivet grundades officiellt 2/2 1894, das Nietzsche-archiv. Till en brjan bestodarkivet blott av ett arkivrum p bottenvningen i moderns vning.79Mer utrymmekrvdes emellertid, och det av flera anledningar. Nietzsches kvarltenskap inkluderadedennes ganska volyminsa boksamling. Det planerade arbetet med handskrifterna somskulle resultera i en ny utgva lg ocks bakom byte av arkiv. Materialet forslades vertill en ny vning i staden.

Akivet skulle ta sig an fljande uppgifter: (I) att vrda Friedrich Nietzsches litterrakvarltenskap; (II) katalogisera korrespondens och bibliotek; (III) samla allt somskrivits av och om filosofen; (IV) ge ut opublicerat material; (V) sprida kunskap om

frfattarens liv och verk; (VI) skapa ett kulturellt centrum fr Nietzsche-forskningen.Man kan sga att Elisabeth Frster-Nietzsche sjlv tog p sig tre olika roller: rollen somPR-kvinna, arkivarie och biograf. Fr jobbet som arkivarie saknade hon kunskaper, mendetta problem lstes genom att anvnda andra personers expertkunskaper, i frst fasen

Nietzsches vnner, drefter filologiskt skolade vetenskapsmn frn Goethe- ochSchillerarkivet i Weimar.

Grunden fr arkivet var inte bara Nietzsches sena manuskript och bcker. Hr fannsocks tidigt material. Sedan ungdomen frvarade Frster-Nietzsche broderns papper iskert frvar. Skolhften, dikter och brev sparades. Vi har drfr ett stort material av

barn- och ungdomsskrifter. Hon fortsatte ocks att spara och vrda material sedan

Nietzsche blivit professor i Basel. Utkast frn Basel-tiden80

rddades undanfrstrelsen. tskilliga av broderns brev och manuskript saknades emellertid nnu. Fratt kunna skriva sin Nietzsche-biografi behvde Frster-Nietzsche tillgng till allkorrespondens; alla brev som Nietzsche skickat mste samlas in. Ett insamlingsarbete

pbrjades.81Somliga sknkte sina brev medan annat fick kpas. Merparten av brevenkunde infogas i arkivet.82Dock fanns ngra undantag. Nietzsches korrespondens medAugust Strindberg befann sig utom hennes kontroll. Franz och Ida Overbeck vgrade

78Peters, s. 148.79 Hoffmann (1991) s. 13.80Nietzsche var professor i klassisk filologi i Basel.

81Elisabeth Frster-Nietzsche skrev en rad bcker om Nietzsche, dribland flera biografier, t.ex.DasLeben Friedrich Nietzsches(1895).82Korrespondensen inkluderar brev frn och till Nietzsche. Bland korrespondenterna finns bl.a. vnnernaPaul Deussen, Carl von Gersdorff och Erwin Rohde.


24/69

24

verlmna sina brev, Lou Salom och Cosima Wagner likas. Overbeck, som fram tillsin dd 1905 frhll sig kallsinnig till Frster-Nietzsche och Nietzsche-arkivet,testamenterade Nietzsches brev till universitetet i Basel.

Redan innan Frster-Nietzsche bosatte sig fr gott i Tyskland hade Heinrich Kselitzbrjat dechiffrera kvarltenskapen.83Kselitz var nmligen ensam om att kunna tydaNietzsches handstil. Han hade under mnga r fungerat som ett slags sekreterare ochredaktr t filosofen. Genom frhandlingar 1892 mellan Frster-Nietzsche, Kselitz och

Naumann pbrjas den frsta utgvan av Nietzsches samlade skrifter. Frster-Nietzscheengagerade Kselitz som redaktr fr Nietzsches samlade verk, vilket pbrjades.1893/94 utgavs de frsta fem banden av Kselitz-utgvan. 84Denne fick emellertid intefortstta sitt arbete med kvarltenskapen och verkutgvan. I oktober 1893 lter Elisabethmeddela Kselitz: The guardianship has requested that I prepare a complete inventoryof all existing manuscripts and establish a register and archives.85Frster-Nietzschevar vid denna tidpunkt inte, som brevet antyder, inte i besittning av rttigheterna, men

lyckades likvl driva igenom sin vilja. Kselitz avlgsnades frn sin uppgift ochtvingades verlmna manuskript som han hade i sin go. Arbetet med den frsta

Nietzsche-utgvan avbrts, banden terkallades och makulerades. 5 band han utkomma.

Ngot fullstndigt ordnande och frtecknande av materialet hade inte gt rum, bortsettfrn Kselitz frsk att tyda Nietzsches handstil. I mars 1894 anstlldes Max Zerbst frordningsarbete i arkivet. Syftet var att ordna det omfngsrika materialet innan den andrasamlingsutgvan kunde ges ut. Den tidigaste inventeringen, frteckningen ochklassificeringen av det handskrivna materialet gjordes i november 1895 av Kselitzersttare, reservofficeren och akademikern Fritz Koegel (1860-1904). Fritz Koegel hadearbetat i Goethe-Schiller-arkivet och var dessutom disputerad filosof och Nietzsche-

knnare. Tillsammans med assistenten Max Zerbst skapade manhandskriftsbeteckningar fr anteckningsbcker och mappar med lsa blad. 86Resultatet

blev en plan till utgvan. Vad gller indelningen av Nietzsches skrifter s fljde deKselitz schema bestende av 4 grupper: ( I) Fullbordade verk; (II) Filosofisk Nachlass;(III) Filologiska studier; (IV) Universitetsfrelsningar.87

Till ordnandet hr vidare Goethe-forskaren Rudolf Steiners (sedermera vlkndantroposof) frsta uppgift, 1896, att organisera Nietzsches bibliotek. Steinerorganiserade 1077 bcker och pamfletter i 19 kategorier. Han framstllde ocks enkatalog p 227 sidor.88Det var den frsta katalogen i sitt slag och blev mnsterbildandefr senare kataloger. Men den publicerades inte under Frster-Nietzsches livstid.Steiners andra uppgift i arkivet var att undervisa Elisabeth Frster-Nietzsche i

Nietzsches filosofi. Om man fr tro Steiner var arkivfrestndarinnan ofrmgen attfrst broders tnkande.

83Heinrich Kselitz, kompositr, r ocks knd under pseudonymen Peter Gast, ett namn som Nietzschegav honom, och som han, efter Nietzsches dd, komatt anvnda fr got t.84Gast, Peter, ed. (1892-1894).Nietzsches Werke. Leipzig: Naumann. (5 Bnde in 7 Teilbnden).85Mette, Hans Joachim (1932).Der handschriftliche Nachlass Friedrich Nietzsches. s. 31.http: //www.hypernietzsche.org/files/hjmette-3,1/hjmette.html [2004-05-04]86

Mette, s. 25, Agell, s. 394.87Hoffmann (1991) s. 154.

88Ibid., s. 30, 182-184. Fr en avbildning av Steiners katalog ver Nietzsches bibliotek, se Hoffman, s.752-753.


25/69

25

Denna procedur, dessa inre stridigheter i arkivet, kom att stta sin prgel pverksamheten. 1894 utgavs tta band, 1895 tv band. Dessa inkluderade verk som

Nietzsche sjlv frdigstllt, granskat och korrekturlst strax innan sammanbrottet 1889,tryckmanuskript som var avsedda fr publicering. Till denna kategori som kallats

sammanbrottets verk hrAntichrist,Nietzsche contra Wagneroch Der FallWagner. Verkutgvan gick allts snabbt framt, men bara s lnge det handlade ompublicering av verk. Nr det kom till arbetet med de kvarlmnade fragmenten suppstod betydande svrigheter och arbetet gick lngsamt framt. Volym 11 och 12

pbrjades 1896 men tycktes aldrig bli frdiga. Volym 12 i Koegels utgva innehll denfrsta tematiska sammanstllningen av Nietzsches kvarlmnade anteckningar: bokengavs titeln Die Wiederkunft des Gleichen.89

Elisabeth Frster-Nietzsche ville pskynda arbetet. Fritz Koegel fick lmna sitt uppdrag1897. Han lmnade, som sin fregngare, sin post i besvikelse och vredesmod. Med sighade han ett antal excerpter frn tiden i arkivet. I Nietzsches anteckningsbcker fann

han passager dr Nietzsche i mycket hrda ordalag angrep sin syster. Koegel skrev avdessa utan att meddela arkivfrestndaren. 90Precis som i fallet med Kselitzsamlingsutgva (GAG) s drogs Koegels utgva (GAK) in och makulerades.91Bda

blev sledes oavslutade.

3.2 Weimar

Tiden i Naumburg blev kortvarig. Franziska Nietzsche avled 1897 och samma rflyttades arkivet till Weimar. Valet av stad krver sin frklaring. Att det blev just

Weimar har att gra med dess status som den tyska litteraturens huvudstad. Dr verkadestorheter som Johan Wolfgang Goethe och Friedrich Schiller. Weimar hyste vidareTysklands ldsta litteraturarkiv, det 1885 grundade Goethe- och Schillerarkivet, varsfilologer och redaktrer redan erbjudit Frster-Nietzsche sina tjnster under Naumburg-ren. Mlet var att stadkomma ett tredje Weimar. Nietzsches skulle bli den nye storegiganten i tysk kultur. Tanken var vidare att uppn ngot av det kulturella inflytandesom Cosima Wagner utvade i Bayreuth. 92

En villa i stadens utkanter, Villa Silberblick, kptes. Bottenvningen reserverades frarkiv-material, medan den sjuke Nietzsche fick bo p ovanvningen. Denne var bortomallt frstnd och icke kommunicerbar. Den 25 augusti 1900 avled Nietzsche efter mer

n tio r av sjukdom.

Elisabeth Frster-Nietzsche skte nyo efter en ny redaktr och arkivarie. Frstanstlldes Dr Arthur Seidel. Denne var utgivare fr de frsta 8 verk-banden i den 1899

pbrjade, tredje samlingsutgvan av Nietzsches verk: Grossoktavausgabe. Samtidigtinledde brderna Ernst och August Horneffer det svra arbetet med Nietzschesanteckningsbcker och frdigstllde, tillsammans med en rad andra utgivare, dribland

89Hoffmann, David Marc (2000). Zur Geistes- und Kulturgeschichte des Nietzsche-Archivs. Ingr iEmmrich, Angelika & Fhl, Thomas, eds.Das Nietzsche-Archiv in Weimar. Mnchen/Wien: Carl HanserVerlag, s. 16.

90Peters, s. 141. De hemliga avskrifterna r i forskningen knda som Koegel-excerpterna.91Nietzsches Werke(1885-1897). Leipzig: Naumann. Koegels samlingsutgva innehll 8 verkoch 4Nachlass-volymer.92Cosima Wagner frvaltade Richard Wagners kvarltenskap.


26/69

26

Frster-Nietzsche sjlv och Kselitz som terkom1899,Nachlass-volymerna 9-16. Degavs ut 1901-1911. Det tionde bandet var ytterligare en tematiskt organiseradsammanstllning ur Nietzsches kvarlmnade anteckningar, utgiven under titeln

Philosophenbuch.93

Jag har i korthet skisserat uppbyggnaden och konstituerandet av Nietzsche-arkivet. Detframkom att arkivets grundlggande uppgift var att samla, edera och ge ut Nietzschesverk och anteckningar. Nietzsche-arkivets publikations- och utgivningsverksamhetmanifesterade sig i tv samlingsutgvor av Nietzsches verk, vilka inte avslutades. Dentredje samlingsutgvan, Grossoktavausgabe , kom att lpa nda till 1930-talet ochavslutades ocks. Anledningen till att GOA r hgkommen beror till inte ringa del pvolym 15 i utgvan: Der Wille zur Macht. DennaNachlass-edition kom, till skillnadfrn sina fregngare, att omedelbart att hamna i skottlinjen.

93Ibid.


27/69

27

4. DER WILLE ZUR MACHT

Den vetenskapliga diskussionen om ederandet av Friedrich Nietzsches sena,ofullbordade verk och den stora massan av kvarlmnade anteckningar har frts sedan1890-talet. Inte sllan har det, med Walter Kaufmanns ord, varit frgan om bitter

polemik.94I centrum fr diskussionen har hela tiden sttt Der Wille zur Macht,publicerad ret efter Nietzsches dd. Frn frsta brjan, det vill 1900-talets frsta r,ifrgasattes dess vetenskaplighet och trovrdighet. Under efterkrigstiden, p 1950-talet,d Nietzsche-arkivet frde en tynande tillvaro i DDR, terupptogs diskussionen.Sekelskiftets strider om utgvan togs upp i ny och, enligt mnga, frdjupad form. ITyskland (BRD) var det Karl Schlechta, redaktr, filosof och fre detta frestndare i

Nietzsche-arkivet under 1930-talet, som under efterkrigsren kom att genomfra enomvrdering av Nietzsche-arkivets frehavanden. Schlechta var som redaktr

involverad i den frsta kritiska samlingsutgvan p 1930-talet,Historisch-KritischeGesamtausgabe, vilken emellertid avbrts vid krigsutbrottet. Resultatet av sina studierbeskrev han inte frrn p 1950-talet. Hans d publicerade Nietzsche-utgva i tre band,och hans filologiska kommentarer i vetenskaplig och populr form, betraktas ofta somen vattendelare.95

Efter Schlechta fljde fler frsk att tillmpa en kritisk apparat p arkivets arkivalier.Dessa befann sig i Weimar som sedan efter kriget lg i DDR och var svra att f tillgngtill. Schlechta hade inte studerat originalmanuskripten av den anledningen. Grvandet iarkivet och studierna i originalmanuskripten ledde till upptckter som tycktes kasta enmrk skugga ver Nietzsche-arkivet och dess arkivfrestndarinna. P 1960-talet

pbrjades fr frsta gngen en historisk-kritisk samlingsutgva (verkoch brevutgva)som tillfredsstllt Nietzsche-forskningens behov av tillfrlitlighet och trohet motoriginalmanuskripten. 96Textutgivare var tv italienska forskare, germanisten MazzinoMontinari och filosofiprofessorn Giorgio Colli; dessa bidrog ocks, medan arbetet med

Nietzsches samlade verk fortskred, till att ytterligare belysa problemen medDer Willezur Macht.

Nedan fljer en analys av striden omDer Wille zur Macht. Den vetenskapligakontroversen r strukturerad efter olika problem och teman. Kapitelrubrikernaterspeglar vilket problem som avhandlas. Ett par frklarande ord om kapitlets innehlloch disposition: Frst ges en bild av stridens objekt: verket och dess versioner och

editioner; drefter fljer en diskussionen vars centrum r verkbegreppet(verk/huvudverk); efter det rekapituleras en texthistorik, vilket syftar p Nietzscheskvarlmnade litterra planer och anteckningar. Sedan kommer vi in p omrdetederingsprinciper, dr systematisk ordning stlls mot manuskripttrogenhet och dr detlitterra och filosofiska urvalet i Der Wille zur Machtdiskuteras. Frgan om en politisktstyrd ederingsprincip och politiskt betingade textingrepp behandlas i efterfljandeavsnitt.

94Kaufmann (1964). Nietzsche in the Light of his Surpressed Manuscripts, s. 20595Schlechta, Karl, ed. (1954-1956).Friedrich Nietzsche: Werke in drei Bnden. Mnchen: Hanser.96Colli, Giorgio & Montinari, Mazzino eds. (1967ff).Nietzsches Werke:Kritische Gesamtausgabe.Berlin: de Gruyter.


28/69

28

4.1 Tre editioner

Der Wille zur Macht finns i tre editioner och tillika tre olika versioner.97Detta betyderfljande:Der Wille zur Machtexisterar i tre trycktatexter, vilka br samma titel, men

som inbrdes skiljer sig t. Den frsta gavs ut 1901 och innehll 483 aforismer, tagna urNietzsches anteckningsbcker. Dess fullstndiga titel varDer Wille zur Macht: Versucheiner Umwertung aller Werte(Studien und Fragmente). Redaktrer fr 1901-rs utgvavar arkivmedarbetarna Heinrich Kselitz och August och Ernst Horneffer. ElisabethFrster-Nietzsche betecknade sig sjlv som blott medarbetare. Volymen ingick som

band 15 i samlingsutgvan Grossoktavausgabe (GOA).98

1906 kom en ny, reviderad och betydligt utkad utgva. Denna inkluderades iTaschenausgabe(en samlingsutgva som lpte parallellt med GOA) och inplaceradessom band 9 och 10 i denna pocketutgva. Nu lt man trycka 1067 aforismer, alltsmer n dubbelt s mnga som i den frsta editionen. 99Utgvan bar samma titel som den

frn 1901. Den nya version som kom ut 1906 redigerades av Frster-Nietzsche sjlv isamarbete med Kselitz. Det r denna utgva som sedan, enligt mngen forskare, fttkanonisk status (och det r ocks den som det refereras till i det fljande, om inteannat anges).100I 1911 rs tredje utgva gjordes blott mindre ndringar, den r i stortsett identisk med utgvan frn 1906. Denna tredje utgva, som ocks beskrivits som entredje version, kom att erstta 1901-rs utgva som band 15 och 16 i GOA. Redaktrvar Otto Weiss och denne stod ocks fr den vetenskapliga apparaten.

4.2 Huvudverk eller fragment?

Ett av de stora problemen fr Nietzsche-forskarna under 1900-talet r pstendet att DerWille zur Machtr Nietzsches huvudverk. I frordet till den frsta upplagan beskrevFrster-Nietzsche boken som Nietzsches teoretisk-filosofiska huvudverk (theoretisch-

philosophisches Hauptwerk).101Hos forskarna finns en relativt entydig bild av hurfrestllningen om det stora verket vxte fram under 1890-talet, och d som en reaktion

p Nietzsches rykte som diktarfilosof. I litteraturen frfktas idn av de tyskafilosoferna Wolfgang Mller-Lauter och David Marc Hoffmann, och p svensk bottenav Fredrik Agell. Som std fr uppfattningen pekar man bl.a. p ett brev som Frster-

Nietzsche avsnde 1895. Av brevets innehll drar man slutsatsen att systern inte vartillfreds med Nietzsches rykte ssom icke varande en filosofisk systembyggare i

Immanuel Kants och G. F.W. Hegels anda. Frster-Nietzsche fresatte sig att bemtavanfrestllningen att [] min bror endast har levererat osammanhngande

97Nr jag refererar till boken/verketDer Wille zur Machtr titeln kursiverad; nr det rr sig om denfilosofiska teorin och/eller Nietzsches litterra projekt Der Wille zur Macht s anvnds citattecken.98

Grossoktavausgabe(1899-1926). Leipzig: Naumann/Krner. Utgvan innefattade 19 band och r denfrsta avslutade samlingsutgvan av Nietzsches verk. Grossoktav str fr sjlva bokformatet: storoktav.99Det r en omstridd frga hur Nietzsches efterlmnades texter (Nachlass) skall karaktriseras. Jag talar,fr begriplighetens skull, om aforismer d det gllerDer Wille zur Macht, och fragment och anteckningard manuskripten frs p tal. Dessa kategorier (inte minst aforismerna) br naturligtvis problematiseras,

vilket ocks sker i uppsatsen.100 Montinari, Mazzino (2003a). Nietzsches Unpublished Writings from 1885 to 1888; or, TextualCriticism and the Will to Power. Ingr i Reading Nietzsche, s. 81.101 Klein, s. 183.


29/69

29

brottstycken av en filosofi.102Nietzsche hade i sjlva verket i slutet av sitt liv arbetat pett systematiskt huvudverk, ett arbete som sinnessjukdomen pltsligt avbrt.

Dagens forskare ppekar att kritiken av editionen r sekelgammal och obruten. Att Der

Wille zur Machtskulle vara ett verk av Nietzsche, hans magnum opus, ifrgasattes kortefter publiceringen av den frsta utgvan. Kring 1900 fanns flera skeptiskt sinnademnniskor som skrev recensioner och skrifter riktade mot arkivets stt att redigera. Mananfr en rad namn och skrifter. Mazzino Montinari: That the epoch-makingcompilation Will to Power was untenable as Nietzsches main philosophical workwas proven in 1906-7 by Ernst and August Horneffers []103Med andra ord var dettextutgivarna sjlva som var de frsta kritikerna. Medredaktrerna Heinrich Kselitzoch brderna Ernst och August Horneffer motsatte sig idn att Nietzsche skulle skriviten sista monumental bok. Sjlva freslog de titeln Opublicerat material frnomvrderingens period (Unverffentliches aus der Jahren (Umwethungszeit). Dentiteln skulle harmoniera bttre med de andraNachlass-banden i GOA. 104De hade ocks

frberett en introduktion som skulle redogra fr Nietzsches arbetsmetoder. Frster-Nietzsche refuserade bde titelfrslaget och introduktionen. Samlingen av aforismerskulle hetaDer Wille zur Machtoch ingen

Der Wille zur Macht - an essay

Documents

Transcript of Der Wille zur Macht - an essay