Kristina Alexanderson Källkritik på...

Kristina Alexanderson

Källkritik på Internet

Organisationsnummer: 802405-0190Besöksadress: Ringvägen 100 A, 9 tr, StockholmBrevledes på .SE Box 7399, 103 91 StockholmTelefon: +46 8 452 35 00. Fax: +46 8 452 35 02E-post: [email protected] www.iis.se

Källkritik på Internet.SE:s Internetguide, nr 25Version 1.0 2012Kristina Alexanderson

Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhanda-hålls med licensen Creative Commons Erkännande 2.5 Sve-rige vars licensvillkor återfinns på http://creativecommons.org/, för närvarande på sidan http://creativecommons.org/licenses/by/2.5/se/legalcode.

Illustrationerna skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons Erkän-nande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar 2.5 Sverige vars licensvillkor återfinns på http://creativecommons.org/, för närvarande på sidan http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/2.5/se/legalcode.

Vid bearbetning av verket ska .SE:s logotyper och .SE:s gra-fiska element avlägsnas från den bearbetade versionen. De skyddas enligt lag och omfattas inte av Creative Commons-licensen enligt ovan.

.SE klimatkompenserar för sina koldioxidutsläpp och stöd-jer klimatinitiativet ZeroMission. Se http://www.uwab.se/ för mer information om ZeroMission.

Författare: Kristina AlexandersonRedaktör: Hans Erik NilssonProjektledare: Jessica BäckFormgivning: BedowOmslagsillustration: Camilla AtterbyFörsta upplagan, första tryckningen.Tryck: DanagårdsLiTHO, Ödeshög, 2012Tack till: Thord ErikssonISBN: 978-91-979411-3-6

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) ansvarar för Internets svenska toppdomän. .SE är en oberoende allmän-nyttig organisation som verkar för en positiv utveckling av Internet i Sverige.

Alla .SE:s InternetguiderDu hittar alla .SE:s utgivna Internetguider på www.iis.se/guider. Du kan beställa en prenumeration på nyutgivna guider genom att skicka namn och adress till [email protected].

Innehåll

förord 05 Vad är källkritik? 07 Bakgrund och historia 07 Vad är en källa? 09 Den källkritiska metoden 10varför källkritik på nätet? 13 Skaffa dig en egen uppfattning 13 Konsekvenser av brist på källkritik 15källkritik på nätet 17 Skillnader mot traditionella medier 17 Internets storlek 17 Nackdelar med källkritik på nätet 19 Fördelar med källkritik på nätet 20källkritik på nätet i praktiken 25källsortering på internet 27 Domäner och adresser 27 Söktjänster 29 Webbplatser 31 Uppslagsverkssajter och referenswebbplatser 34 Sociala medietjänster 34 Nätsamhällen och diskussionsforum 36 Bloggar 36 E-post 37källgranska medieformat 39 Text 39 Bild 39 Ljud 40 Video 40 Blandmedia 40teknisk granskning 43 Domäninnehav 43 Din och andras IP-adresser 43 Positioneringstjänster 44 Internettrafikens väg över nätet 44 Anonymiseringstjänster 45mer om källkritik på Internet 47

5

Förord

förord

slutsatser än någon någonsin haft tidi-gare. I den digitala kompetensen ingår att du bör kunna hantera Internet och förstå hur källor på Internet skapas och kan användas. Om inte annat för att du själv ska slippa bli lurad och sprida falsk information vidare. Min ambition är att du ska göra källkritik på Internet till en naturlig del av din digitala vardag. Efter-som jag är ansvarig för Webbstjärnan på .SE, en spännande och utvecklande täv-ling för grundskole- och gymnasieelever i Sverige, är Internetanvändning i skolan ett mycket viktigt ämne för mig. Därför åtföljs innehållet i guiden av komplet-terande övningsuppgifter och exempel som riktar sig särskilt till lärare, elever, studenter, pedagoger och bibliotekarier. Dessa finner du på Webbstjärnans webb-plats www.webbstjarnan.se

Kristina AlexandersonStockholm, februari 2012.

I den här Internetguiden vill jag ge dig en sammanfattande handledning i hur du kan använda källkritik för att värdera käl-lor på Internet. Guidens syfte är att be-skriva de grundläggande verktygen och metoderna för att du medvetet ska kun-na hantera och bedöma de källor som du tar del av på nätet. Eftersom alla som vill kan publicera information via Internet behöver vi ställa oss frågor som: är källan det som den utger sig för att vara? Vad vill avsändaren? Vad är syftet med den här webbplatsen? Du behöver med an-dra ord förhålla dig till hur rimligheten i informationen står i förhållande till den som har skapat den. Fakta kan med lätt-het förvrängas och misstolkas, både på Internet och i den verkliga världen. En av Internets många styrkor är att det finns enorma mängder med information och fakta. Du som har tillgång till en dator och uppkoppling till nätet har fler resur-ser för att skaffa fram fakta och dra egna

7

Vad är källkritik?01

Innan vi ger oss ut på Internet och prakti-serar källkritik kan du ha nytta av en kort orientering i vad källkritik är, hur metoden utvecklats och varför den är viktig. Den traditionella källkritiken fungerar i stora delar fortfarande utmärkt som utgångs-punkt vid granskning av information på Internet. Men perspektivet behöver bred-das och nya verktyg och handgrepp intro-duceras. När du kombinerar beprövade källkritiska metoder med nätets möjlighe-ter blir källkritik på Internet riktigt intres-sant och resultatrikt.

Bakgrund och historiaKällkritik är en metod för att värdera om information är trovärdig, sannolik och verklighetsförankrad. Det är även ett till-vägagångssätt för att i möjligaste mån skil-ja sant från falskt samt hitta ursprunget till informationen när den väl är spridd. Käll-kritiken har utvecklats ur historieforsk-ningen och vanligen anses den tyske his-

torikern Leopold von Ranke (1795–1886) vara den som formaliserade den analytiska kritiken av källor. Syftet med tillämpning-en av källkritik inom historieforskningen var, och är, att återskapa en så verklighets-trogen redogörelse som möjligt vad gäller historiska händelser. Eftersom informa-tion och fysiska bevis om skeenden långt tillbaka i tiden till sin natur är indirekta be-hövdes ett system för att sortera källor och bedöma deras trovärdighet. Som metod betraktad är källkritiken besläktad med discipliner som epistemologi (kunskapslä-ra), vetenskapsteori och journalistik. Även uppgifter som framkommer i vår egen tid, och därför kan vara enklare att granska, behöver värderas med ett kritiskt förhåll-ningssätt för att du ska kunna avgöra om informationen är förfalskad eller manipu-lerad och i sådana fall, i vilket syfte. Den källkritiska metoden är ett verktyg för att skaffa sig den bästa kunskapen om verklig-heten, både då och nu.

kapitel 1: vad är källkritik

8

Överkurs! Konstantin den stores donationEtt bra exempel på god källkritik inom den tidiga historieforsk-ningen rör den så kallade Konstantinska donationen, ett doku-ment som ansågs vara författat på 300-talet av den romerska kejsaren Konstantin. I dokumentet framgår att kejsar Konstan-tin överlämnade romarriket till den katolska kyrkan och inte till kommande kejsare, vilket hade varit brukligt. Dokumentet an-vändes sedan av påvedömet under medeltiden som ett bevis för deras rätt att styra Europa. Den italienska historikern Lorenzo Valla bevisade på 1400-talet att den Konstantinska donationen var upprättad på 700-talet och därmed ett falsifikat eftersom kejsaren hade varit avliden i över 400 år när dokumentet skrevs. Dialekten som innehållet i dokumentet var skrivet på avslöjade när det var författat.

Källa: Encyclopædia Britannica

kapitel 1: vad är källkritik?

9


Vad är en källa?En källa är platsen eller stället som du häm-tar uppgifter ifrån. Det är genom en källa som vi hämtar information om något. Med en källa för information menas ett material (text, bild eller liknande) eller en berättad framställning. Inom den traditionella käll-kritiken delar man in källor i tre typer:

→ Skriftliga. Text i alla dess former. → Muntliga. Intervjuer och vittnesmål. → Materiella. Fysiska ting som bär vittnes-börd om skeenden.

En källa kan alltså vara allt från ett kas-sakvitto till en inspelad intervju, ett upp-slagsverk eller ett arkeologiskt fynd. Note-ra gärna att de digitala informationsformat som vi använder idag inte var uppfunna när huvuddragen för källkritisk gransk-ning grundlades. På nätet kan ju en bild innehålla text som samtidigt länkar till en film där någon återger en ögonvittnes-skildring. Vi återkommer senare till hur sammanblandningen av medieformaten på Internet påverkar källkritiken.

Den klassiska källkritiken värderar käl-lor enligt följande ordning:

→ Primärkälla. Med primärkälla menas informationens ursprung, det kan vara

en intervjuad person likaväl som en för-fattad redogörelse eller ett publicerat forskningsrön. .SE är till exempel en primärkälla för information om Inter-netutvecklingen i Sverige. En primär-källa är den bästa formen av källa och den du förmodas använda om du ex-empelvis skriver en uppsats eller arbe-tar med informationsinhämtning eller omvärldsanalys. Det är viktigt att vara medveten om att även primärkällor be-höver granskas och att du bör förhålla dig kritisk till dem. → Sekundärkälla. Med sekundärkälla av-ses den informationsbärare som åter-ger något som den ursprungliga käl-lan förmedlat. En tidningsartikel om Internetutvecklingen i Sverige som är baserad på fakta från .SE är således en sekundärkälla. En sekundärkälla kan i vissa fall accepteras som källhänvis-ning och värdet på en sekundärkällas information ökar om den sammanstäl-ler information från olika källor i syfte att redovisa olika vinklar på samma fakta. → Tredjepartskälla. En tredjepartskälla återger det som en sekundärkälla har meddelat. Inom den akademiska värl-den kallas tredjepartskällor ofta för tertiärkällor. En blogg som citerar ur

10

en tidningsartikel om Internetutveck-ling baserad på fakta från .SE är med andra ord en tredjepartskälla. En tred-jepartskälla, hur intressant den än är, godkänns sällan eller aldrig som en fullvärdig källa i formella samman-hang inom utbildning och yrkesliv. Det kan dock vara en bra källa för att finna primärkällan och informationens ur-sprung.

Naturligtvis går det att ta sig ännu längre ned i källornas egen hierarki och tala om fjärdepartskällor, och så vidare, men det centrala här är att det inte är ovanligt att du först tar del av infor-mation från en sekundärkälla eller en tredjepartskälla, värderar informatio-nen, för att därefter börja leta efter in-formationens ursprung, om den går att uppbringa. Av samma skäl skiljer vi di-gitala källor från ”verkliga” eftersom de skapas under olika villkor och har skilda förutsättningar. I vardagen använder du redan, medvetet eller omedvetet, källor för att skapa dig uppfattningar om olika händelser och företeelser. Många av de källor som du använder dagligen är di-gitala och för att kunna utnyttja dem så effektivt som möjligt behövs källkritiska processer.

Den källkritiska metodenI korthet kan det källkritiska tillväga-gångssättet beskrivas som en serie frågor som du besvarar för att bilda dig en egen uppfattning om en källas trovärdighet.

Med en källkritisk metod kan du även försöka fastställa källornas syfte och ur-sprung.

I den traditionella källkritiken tillämpas fyra kriteriebegrepp när en källa granskas:

→ Äkthet. Är källan vad den utger sig för? Är källan ett original eller en kopia? Är den äkta eller falsk? → Tid. Är informationen aktuell eller kan det finnas nyare rön? Hur långt efter det som inträffat upprättades källan?


Det är viktigt att vara medveten om att även primärkällor behöver granskas och att du bör förhålla dig kritisk till dem.

11

Checklista!Undersök källanNär du hämtar information från en källa bör du besvara följande frågor för att värdera den.

Vem står bakom källan?Är det en myndighet?Är det en organisation?Är det ett företag? Är det en privatperson?Är det någon som behärskar ämnet?Är det någon du litar på?

Varför är källan skapad?Är det för att informera?Är det för att presentera fakta?Är det för övertyga dig om något?Är det för att påverka en opinion?Är det för att sälja dig en produkt eller tjänst?Är det för att underhålla dig?

Hur påverkar svaren på frågorna ovan ditt sätt att värdera källan?


Källor som skapats närmare i tiden i förhållande till det som de vittnar om anses vara mer trovärdiga. → Beroende. Är källan fristående eller hör den ihop med andra källor? Är informa-tionen från källan beroende av andra källor? På vilket eller vilka sätt?

→ Tendens. Finns det värderingar i infor-mationen från källan? Vems intressen företräder källan? Finns det motstridig information från andra källor? Hur tro-värdig är den motstridiga informationen?

Om du arbetar med informationsin-hämtning eller är verksam inom utbild-nings- och forskningsvärlden är den klas-siska källkritikens metoder inga nyheter. För alla oss andra är de bra att kunna ta till, men det mest väsentliga med att praktisera källkritik är att etablera en skeptisk inställning till all information som du tar del av i allmänhet och på In-ternet i synnerhet. Skillnaden är att du på nätet har möjligheter att göra egna efter-forskningar och dra slutsatser kring käl-lors trovärdighet och sanningshalt. Utan Internet hade det varit mycket besvärligt att ta reda på mer om nyheterna som du ser på tv, läser i tidningen eller ett rykte som du snappar upp, för att ta ett par tyd-liga exempel.

12

Tips!Oberoende källorInom journalistiken brukar man understryka vikten av att få en uppgift bekräftad från fl era av varandra oberoende källor. Det är ett utmärkt förhållningssätt även när det gäller källkritik på In-ternet. På så sätt kan du relativt säkert avgöra om information är sannolik eller bör betraktas som icke trovärdig. Ofta utgör detta en utmanande bedömningsfråga eftersom en primärkälla som en ögonvittnesuppgift i ett visst skede kan vara den enda källan som fi nns tillgänglig.


13

02 Varför källkritik på nätet?

Källkritik borde vara en naturlig del av en digital vardag. Anledningarna till detta är många. Nätet ger alla stora möjlighe-ter att publicera och sprida information. Det är en av Internets styrkor, men det innebär också att du på Internet möter många olika slags källor som ger sin bild av verkligheten. I takt med att informa-tionsmängden och antalet kommuni-kationskanaler på nätet vuxit och blivit oöverblickbart för den enskilde individen har även mängden falsk information och oseriösa affärsmetoder ökat. Många olika källor ger sin bild av verkligheten och det är viktigt att kunna avgöra om den bild som ges är sann, sannolik, eller rent på-hitt, maskerat som fakta.

Skaffa dig en egen uppfattningDet är viktigt att klargöra att källkritik på nätet inte bara handlar om att hitta den rätta och mest legitima källan. Det handlar även om att medvetet välja en

kapitel 2: varför källkritik på nätet?

källa som du bedömer som sannolik och trovärdig. I andra sammanhang kan det gälla att du vill veta mer om ett ämne el-ler en händelse och då möts av en stor informationsmängd som du snabbt be-höver sortera för att kunna avgöra vilka uppgifter som är mest verklighetstrogna. Källkritik i vardagen är att jämföra, titta på vem som står bakom informationen, vem som är avsändare, skribent, foto-graf, etcetera. Är informationen rimlig eller inte? Vilka källor används och var-för används dessa? Vilken är deras rela-tion och vilka värderingar förmedlar de? Varför vill du tro på informationen? Är det för att den stämmer överens med din världsbild, med dina värderingar? En god tumregel är att om något verkar vara för bra för att vara sant så är det ofta inte sant.

Om vi för en stund fokuserar på inne-hållet på Internet så framträder en stor variation när det gäller källor vars infor-mation och budskap kan ha en negativ inverkan på deras trovärdighet. Här är några exempel:

→ Vinklad information. Utan att bli för fi-losofisk går det att hävda att närapå all kommunikation i någon mån är vink-lad. Även råa data kan fås att förmedla

14

ett visst budskap beroende på hur de presenteras. Du behöver alltid ställa dig frågan om vem som står bakom infor-mationen och vad den som sänder med-delandet verkligen vill. Hur är informa-tionen vinklad? I vilket syfte? → Rykten och förtal. Nätet är en formida-bel kommunikationskanal för den el-ler de som vill sprida nedsättande ryk-ten om privatpersoner, organisationer och företag. Ofta startar ryktessprid-ningen med ett uns av sanning för att sedan ta fart och spridas mycket fort. När något hävdats tillräckligt många gånger kan lögn förväxlas med san-ning. Precis som i verkliga livet är det bra att förhålla sig neutral till utsagor som inte kan ledas i bevis samt även undersöka eventuella fakta som redo-visas för att kontrollera om de är sanna eller inte. → Politisk propaganda. Att nätet används för politiska kampanjer är naturligt-vis inte negativt i sig, tvärtom, men via sociala medier, diskussionsforum och tillfälliga kampanjwebbar är det inte ovanligt att gränserna för vad som är sant och bevisligen falskt tänjs. Efter-som oberoende källor ofta saknas gäller det till exempel att hitta de olika poli-tiska motståndarsidornas budskap för


Överkurs!Källkritik i skolanI utbildningsvärlden är källkritik en av de färdigheter som lyfts fram som centrala i läroplanen för både grundskolan och gym-nasieskolan. I grundskolans läroplan står det: ”Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informa-tionsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför vik-tiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konse-kvenserna av olika alternativ”.

Källa: Läroplanen, Lgr 11

15

att få en samlad och rättvis bild. En av många fördelar med ett öppet Internet är att du enkelt kan ställa frågor till de som hävdar en åsikt och sedan kontrol-lera svaren. → Vilseledande innehåll. Det som ser ut som en autentisk amatörfilm på en webbvideotjänst kan vara en del av en reklamkampanj. Falska nyheter plan-teras via självpublicering och sprids sedan av etablerade medier. En webb-plats som presenterar sig som ett al-ternativt webb-uppslagsverk sprider i själva verket främlingsfientliga åsikter. Äkthetsbegreppet ställs på sin yttersta spets på nätet och det är även en av de roliga och utmanade aspekterna av att göra egen källgranskning: att oriktiga uppgifter kan avslöjas. → Bedrägliga affärer. De flesta som an-vänder Internet regelbundet har stött på oseriösa kommersiella aktörer. Att en affärsjurist i ett fjärran land vill låna ditt bankkonto för en transaktion som kommer göra dig rik är synnerligen osannolikt. Du blir heller inte vinnare i ett lotteri som du aldrig medvetet del-tagit i. Listan på bedrägerivarianter kan göras väldigt lång. Ett kritiskt tänkande innebär inte att du är vaccinerad mot bedrägerier, men efterforskningar på

nätet kan betyda att du blir mer med-veten om vad det rör sig om och hur be-dragarna agerar. → Yttrandefrihet och censur. Det är vik-tigt att komma ihåg att i många delar av världen existerar inte press- och yttran-defrihet och medborgarna är förbjudna enligt lag (eller hot om repressalier) att publicera vilken information de vill. Att granska förekomsten av censur kan vara komplicerat eftersom det är omöjligt att värdera information som inte förmedlats. Här gäller det att vara extra källkritisk och vara uppmärksam på språkbruk. Exempelvis är en nyhets-förmedling som oemotsagd hyllar en sittande regim förmodligen inte en tro-värdig källa.

Konsekvenser av brist på källkritikOm vi summerar de olika versioner av vilseledande källor du finner på nätet blir det tydligt att det utan källkritik finns uppenbara risker att du blir lurad. Men det är inte allt. Eftersom Internet inte är ett envägsmedia som traditionella mass-medier kan du själv sprida vidare falsk information genom att publicera din egen tolkning på webben, skicka vidare som e-post, vidareposta något på Face-book och så vidare.


17

kapitel 3: källkritik på nätet

03 Källkritik på nätet

Förenklat uttryckt kan man beskriva Inter-net som ett nätverk av datorer som kopp-lats samman och bildat ett internationellt nätverk med datorer som kommunicerar med varandra. Internet som nätverk be-traktat består av otaliga mindre nätverk. Nätet har en decentraliserad teknisk in-frastruktur. Vi använder Internet för att skicka information från en dator till en annan och för att kommunicera med var-andra. Innehållet på Internet utgörs av en mängd olika informationsformat: text, ljud, bild, rörlig bild samt datorprogram och funktioner. Att värdera källor på In-ternet kan vara en omständlig process ef-tersom mängden informationskanaler är så enorm. Omvänt har du via din dator (el-ler mobila enhet) och nätuppkoppling ett mycket kraftfullt verktyg för informations-inhämtning bokstavligen i dina händer.

Skillnader mot traditionella medierBöcker är tidsmässigt linjära, det vill säga

att det som står i en faktabok från 1910 kommer att stå där för alltid utan att änd-ras. Tryckta medier är statiska. Referenser i form av fysiska bevis är också konstanta, även om tolkningen och betydelsen av dem kan komma att ändras över tid. En positiv aspekt av traditionella medier och fysiska bevis är att de ger oss en möjlighet att följa en utveckling från då till nu. På In-ternet råder ett motsatt förhållande. Allt innehåll är potentiellt föränderligt, källor dyker upp, etableras och försvinner. Infor-mation ändras för att ersättas av nya fakta. Källor på nätet, och informationen de för-medlar, är dynamiska. Den digitala föränd-ligheten tilltalar dig som är vetgirig efter-som du snabbt har tillgång till den senaste informationen när nya fakta presenteras eller befintliga sakförhållanden ändras.

Internets storlekNätet är stort. Riktigt stort. Du kanske tycker samlingarna i ett bibliotek är omfat-tande, men det är bara småpotatis jämfört med informationsmängden på Internet. På grund av Internets decentraliserade tekniska uppbyggnad är det extremt svårt, för att inte säga omöjligt, att med exakthet beräkna hur mycket information nätver-kens nätverk innehåller. Världens största innehållsindex, Google, har inte uttalat

18

Tips!Webbens tidsmaskinÄven om nätets innehåll är i ständig för-ändring finns det möjligheter för dig att gå tillbaka i tiden och kika på innehåll på webben som det var från 1996 och fram-åt. På sajten www.archive.org finns cirka 150 miljarder sidor sparade och sökbara. Sajten är inte bara en guldgruva vid ef-terforskningar av källor på nätet, det är även en mycket intressant tillbakablick på webbens jämförelsevis korta historia.

sig sedan i juli 2008 om hur stor del av In-ternet som söktjänsten gjort sökbart. Då uppskattade Google att det fanns över en biljon (1 000 000 000 000 eller en miljon miljoner) länkar på nätet, en siffra som många analytiker anser kan ha fördubblats sedan dess. Enligt ett forskningsprojekt på universitetet i Tilburg i Nederländerna in-dexerade söktjänsterna Yahoo, Bing och Google sammantaget 7,2 miljarder webb-sidor den 28 februari 2012, en bråkdel av den informationsmängd som beräknas finnas på nätet. Med andra ord finns det gigantiska mängder med information och data tillgängligt via Internet som inte dy-ker upp via söktjänsterna. Det är även vik-tigt att notera att när det gäller indexering av innehåll på Internet så talar vi om det som benämns som den ”ytliga” webben, de medieformat som söktjänsternas teknik stöder. Till det kan du addera den så kall-lade ”djupa” webben, till exempel webb-databaser vilkas innehåll söktjänsterna inte kommer åt samt webbplatser som Facebook och kommunikationstjänster som Twitter vars innehåll medvetet dolts från indexering. Slutsatsen är att det finns många källor på nätet som besvarar de frågor du har men som det kan ta tid att hitta, i synnerhet om få webbsidor länkar till källorna.

Källor: Google, Verisign, Web Foundation, Tilburg University.


19

Överkurs!Antalet svenska webbplatserNär det gäller omfattningen av Internet i Sverige så är även det en fråga som är vansklig att besvara. Webbsidor och annat innehåll kan ha svenskt upphovsmanna-skap, men finnas på webbtjänster fysiskt belägna utomlands och sajter som admi-nistreras i Sverige kan ha text på andra språk än svenska. Det finns i skrivande stund ingen kvalificerad uppfattning om hur stor den svenskspråkiga delen av innehållet på nätet är. I februari 2012 fanns det cirka 1,2 miljoner registrerade domännamn under den svenska toppdo-mänen .se, vilket kan ge en viss fingervis-ning om att det rör sig om flera hundra miljoner sidor.

Källa: Stiftelsen för Internetinfrastruktur, .SE

Nackdelar med källkritik på nätetSvårigheterna med kritisk värdering av källor på Internet ligger på många plan. Vi har redan berört den ofantliga mäng-den information som finns tillgänglig på nätet. Andra exempel på problem att ta i beaktande är:

→ Hypermedia. En webbplats kan bestå av många olika medieformat samtidigt och referera till många olika källor vil-ket gör det till en utmaning att enkelt bedöma dess trovärdighet. → Förvanskning. Digitalt innehåll kan lätt ändras utan att bearbetningen går att upptäcka. Sedan kan medieformat på nätet kopieras och spridas hur många gånger som helst utan att kopiorna skil-jer sig från originalet. Vidare kan mate-rial från traditionella medier överföras till ett digitalt innehåll för att sedan manipuleras. → Föränderlighet. Även stora etablerade sajter med användbar information kan försvinna från nätet över en natt. Dess-utom kan publicerat material när som helst ändras och i och med det öka eller minska i trovärdighet. → Anonymitet. Att alla som använder In-ternet kan utge sig för att vara någon annan än de själva verket är försvårar


20


för källkritikern. Det gäller givetvis även nättjänster eller webbplatser som kan vara helt anonymiserade vid en för-sta anblick. Uppgifter och påståendens ursprung blir svåra att härleda. → Självpublicering. I och med att vem som helst kan publicera vilken information som helst utan att den förhandsgran-skas skapas många ”oskyldiga” källor vars information och budskap inte är förankrade i verkligheten eller helt en-kelt bygger på missförstånd och dåligt underbyggda fakta. → Okunskap. När det gäller de nya medie-kanalerna saknas ofta kunskaper om hur innehållet skapas och därför kan det vara problematiskt att bedöma om informationen från en källa är trovär-dig eller inte. Det är dessutom proble-matiskt om föränderliga källor på nä-tet värderas på samma sätt. Ett fysiskt bevis är naturligtvis mer trovärdigt än en länk till information om ett fysiskt bevis.

Fördelar med källkritik på nätetDet är lätt att bli överväldigad när det gäl-ler svårigheterna med källkritik på Inter-net. Men sanningen är att möjligheterna för positiva resultat med nätbaserad käll-granskning är mycket stora.

→ Resurser. Internet innehåller ofantliga mängder med informationsmässigt brus men samtidigt är det den största ansam-lingen av information som mänsklighe-ten hittills producerat.

→ Effektivitet. Med en uppkopplad dator eller handhållen enhet kan du mycket snabbt ta del av stora mängder infor-

mation från många olika källor. Det gör qtt källgranskning via nätet ofta är mer tidsmässigt effektivt än att leta efter in-formation i den fysiska världen.

→ Interaktivitet. På nätet kan du fråga ex-perter och sakkunniga i ämnen du själv inte behärskar. I förekommande fall kan du även kommunicera med människor

Det är lätt att bli överväldigad när det gäller svårigheterna med källkritik på Internet. Men sanningen är att möjligheterna för positiva resultat med nätbaserad källgranskning är mycket stora.

21


Överkurs! Fejkade naturfotonDen prisbelönade naturfotografen Terje Hellesø avslöjades ha be-arbetat bilder på ett sådant sätt att de kunde bedömas som falska. Det var en bloggande jaktvårdskonsulent som först uppmärksam-made fusket varefter medlemmar på diskussionsforumet Flash-back kunde bevisa tekniskt att bilderna var manipulerade. Hellesø erkände sedan på webbplatsen Fotosidan efter ett så kallat medie-drev. Flashback fick i november 2011 kollektivt ta emot Sveriges Ra-dios nyinstiftade journalistpris, Årets Medieorm, för avslöjandet.

Källor: Fotosidan, Sveriges Radio

22


Tips!Bli en bra källaOm du publicerar dig på nätet, på egen hand eller tillsammans med andra, bör du inte glömma bort att följa de elementära källkritiska principerna när du startar en blogg, bygger en webbplats etcetera. Var tydlig med avsändarinformation och sajtens eller webbsidans syfte. Ange käll-hänvisning till fakta som redovisas och underbygg eventuell argumentation med bevis och information om sammanhang. Försök helt enkelt att skapa det webbin-nehåll du själv skulle vilja ta del av om du granskar det med en källkritisk blick.

som befinner sig i händelsernas centrum eller kan tipsa dig om trovärdiga källor.

→ Spårbarhet. Ofta är inte nätet så ano-nymt eller kaotiskt som det först kan förefalla. Många webbplatser har ansva-riga utgivare och ibland finns det teknis-ka möjligheter att ta reda vem som står bakom en källa på Internet.

→ Jämförbarhet. Eftersom du snabbt och smidigt kan kopiera och katalogisera in-formation från källor för eget bruk är det möjligt att överblicka och sammanställa uppgifter för att bilda dig en åsikt om i princip vad som helst. → Kreativitet. Internet är en teknikdriven innovation som inte på långa vägar är färdigställd och sannolikt aldrig kom-mer att bli det. Det innebär att du kan testa och utöka dina källkritiska verktyg och metoder när nya kommunikations-kanaler och funktioner introduceras.

23


Överkurs!Internets starka tillväxtI december 2011 fanns det 2,26 miljarder Internetanvändare totalt. Det motsvarar cirka 33 procent av jordens totala be-räknade befolkningsmängd. Den procentuella ökningen av nätanvändare från början av år 2000 till slutet av 2011 var hela 528 procent. I vissa delar av världen är Internetpenetrationen fortfarande förhållandevis låg. På den afrikanska kontinenten använder idag bara 13,2 procent Internet regelbundet. Det är ingen orimlig gissning att antalet informationskällor på nätet kommer att fortsätta öka de kommande åren i takt med att allt fler människor får till-gång till utrustning och uppkoppling. Källor: United States Census Bureau, Nielsen Measurements, International Telecoms Union (ITU). 528%

Procentökningen av nät-användare från början av år 2000 till slutet av 2011 var hela 528 procent.

25

kapitel 4: källkritik på nätet i praktiken

Källkritik på nätet i praktiken

Det är dags att summera vad vi gått ige-nom så här långt och beskriva ett förslag på tillvägagångssätt som du kan använda när du står i begrepp att omsätta källkri-tisk teori till praktik.

1. Syfte och sammanhangVid användning av källor, eller då du bara vill värdera källor, är det klokt att först reflektera över i vilket syfte och sammanhang källorna ska användas. Det gäller även de sammanhang käl-lorna redan förekommer och används. Vilken källa du kommer att använda be-ror på vilken uppgift du har att lösa och sammanhanget kommer att hjälpa dig att bedöma källans trovärdighet. I valet av källa är frågan om vad du söker svar på viktig.

2. Avgränsning och målMed tanke på att Internet är riktigt stort och information är sammanlän-

kad med annan information i stora komplicerade strukturer, är det förnuf-tigt att sätta upp avgränsade mål för din källgranskning. Avgör i förväg vad du vill åstadkomma med dina efterforsk-ningar och bestäm en tidpunkt då du behöver vara färdig. Det är annars lätt hänt att du samlar på dig för mycket överskottsinformation och lägger ned för lång tid på något som kunde varit klart för länge sedan.

3. Kritisk inställningSom tidigare nämnts är en skeptisk och objektiv hållning källgranska-rens främsta egenskaper. Ofta för-enklas källkritik till att söka svar på om källan är vad den utger sig för att vara. I ett gediget källkritiskt arbete ingår även analys och efterföljande slutsatser kring hur du värderat käl-lan i förhållande till på vilket sätt du använt den.

04

26

4. Kriterier och checklistorAnvänd de kriteriebegrepp och check-listor som finns i den här guiden. Ef-ter ett tag kommer du att kunna dem utantill. Då går det snabbt och enkelt för dig att dra slutsatser om vem eller vilka som står bakom källan, vad den eller de vill och om informationen är av bra eller dålig kvalitet.

5. Välj rätt sorts källaOm uppgiften är att ta reda på hur ung-domar i Sverige klädde sig i slutet av 2011 är modebloggar sannolikt den bästa käl-lan, men om du vill ta reda på vem som var statsminister i Grekland 1975 är inte bloggar korrekta källor, utan snarare en uppslagsverkstjänst på nätet. I arbetet med att lära sig värdera källor handlar det mycket om att kunna hitta och använda den mest relevanta källan oavsett vad du vill veta. Det finns bara ett sätt att lära sig den färdigheten – genom övning.

kapitel 4: källkritik på nätet i praktiken

Om uppgiften är att ta reda på hur ungdomar i Sverige klädde sig i slutet av 2011 är modebloggar sannolikt den bästa källan, men om du vill ta reda på vem som var stats-minister i Grekland 1975 är inte bloggar korrekta källor...

27

kapitel 5: källsortering på internet

Källsortering på Internet

För att hitta den källa på nätet som ger dig korrekt information behöver du kunna avgöra vilka tjänster som är bäst lämpade att hjälpa dig lösa en uppgift och ge svar på dina frågor. Här följer introduktioner till olika sorters tjänster på nätet och de egenskaper och funktioner som du kan dra nytta av alternativt bör se upp med.

Domäner och adresserEn grundläggande kunskap när det gäller att granska källor på nätet är att känna till lite om hur Internets adresseringssys-tem, det så kallade domännamnsystemet (DNS) fungerar. En webbadress kan inte sällan hjälpa dig att göra slutledningar om vem som står bakom källan och informa-tionen du tar del av på webben. Här har vi brutit ned en länk till den plats på webben där du finner information om .SE:s Inter-netguider i sina olika beståndsdelar.

http://www.iis.se/internet-for-alla/guider

05


Här har vi brutit ned en länk till den plats på webben där du finner information om .SE:s Internetguider i sina olika beståndsdelar.

28

Adressdel Vad betyder tecknen? …och vad betyder det?

http://Hypertext Transfer

Protocol

Den första delen av en webbadress (kallas även länk eller URL) talar om för ditt webbläsarprogram vilken sorts teknik för dataöverföring som av-ses. http är den i särklass vanligaste varianten. Även https, som indikerar en server vars kommunikation är krypterad och relativt säker för avlyss-ning, förekommer också.

www World wide web Anger att det är en serverdator med webbinnehåll.

.iisDomännamn /server adress

Domännamnet talar vanligen om vem som äger och/eller står som avsän-dare för innehållet som finns på adressen. I det här fallet är det Stiftelsen för Internetinfrastruktur, .SE

.se Toppdomän

Via en toppdomän kan du bedöma från vilket land innehållet på adres-sen kan ha sitt ursprung. Det finns emellertid toppdomäner som .com, .net och .org som inte avslöjar innehavarens geografiska hemvist. En fullständig lista över länder och deras toppdomäner finner du på www.iana.org/domains/root/db/

/internet-for-alla

Katalog eller avdelning

Nästa steg i just den här URL:en är en övergripande avdelning som heter ”Internet för alla” på .SE:s webbplats. Efter toppdomänen, åt höger räknat, kan en webbadress se ut nästan hursomhelst. Exempelvis ser adressen till filmer om .SE:s tävlingen för elever, Webbstjärnan, ut så här: http://www.youtube.com/playlist?list=PL52D188A6756F40CD&feature=plcp

/guiderUnderavdelning

/webbsida

Det som ligger sist i webbadressen är i de allra flesta fall det innehåll som du ser i din webbläsare, i det här exemplet avdelningen där alla Internetguider presenteras och kan läsas eller laddas ned från .SE:s sajt.

Om du studerar en webbadress enligt ovan har du en teoretisk möjlighet att bilda dig en uppfattning om var i världen avsändaren befinner sig samt dra slutsatser om vem eller vilka som skapat innehållet på webbplatsen. Det finns tekniska hjälpmedel för att kolla vem som står bakom exempelvis ett domännamn. Vi går in på det i mer detalj i kapitel sju.


29

Överkurs!Mer om DNS Vill du förkovra dig i ämnet domännamn finns det två Internetguider i samma serie som den här skriften som du kan ladda ned, läsa direkt på webben eller beställa på .SE:s sajt www.iis.se. De kostnadsfria guiderna heter ”DNS – Inter-nets vägvisare” och ”Domännamn – allt du vill veta om din adress på nätet”.

Tips!Vem länkar till vad? Med hjälp av kommandot link:www.iis.se följt av en webbadress (i det här exemplet, .SE:s webbplats) i sökfältet kan du med hjälp av Google ta reda på vilka sajter som länkar till adressen och hur många de är. Motsvarande kommando i söktjänsten Yahoo är site: www.iis.se

SöktjänsterEnligt undersökningen ”Svenskarna och Internet 2011” från .SE använder 96 pro-cent av de svenska Internetanvändarna Google som söktjänst. Andra söktjänster är Yahoo och Microsofts Bing. En söktjänst är en databas, ett index av webbsidor, bil-der, filmer och så vidare. Du bör förhålla dig kritisk även till verktygen som du an-vänder för att hitta källor på nätet. Företag som Google och de andra söktjänsterna agerar enligt en affärsidé som påverkar sökresultaten. Googles affärside är att sälja riktade annonser som är kopplade till ditt sökresultat. Resultatet av en sökning beror på hur väl sajtens innehåll svarar mot det

som sökalgoritmen söker på. På Google finns ingen redaktion som värderar träf-farna och tar ställning till om källorna är relevanta, ”bra” eller inte. Det kan vara bra att söka på samma sökord i flera olika söktjänster för att kunna jämföra sökresul-taten. Många gånger ger söktjänster som Google dig svaret på enkla faktafrågor och fungerar därmed som källan för svaret, men Google är inte en källa i sig, det är ett verktyg för att hitta rätt källa och korrekt information. Söktjänsternas extra-tjänster som översättningsfunktioner, kart-, bild- och videosök är utmärkta verktyg när du granskar innehåll som är skapat i specifika medieformat. Mer om det i nästa kaptitel.


30

Tips!Avancerat sökandeLär dig skriva söksträngar som med större träff säkerhet ger dig länkar till de webbsi-dor där informationen du söker fi nns. Ex-empelvis kan du sätta ord eller hela fraser inom citationstecken (”) för att söksvaret ska innehålla just det ordet eller en sär-skild fras. Plus- eller minustecken framför ett ord bestämmer om ordet visas i sök-svaret eller inte. Du kan även genomsöka en hel sajt, i det här exemplet .SE:s webb-plats, genom att skriva ett sökord följt av site:iis.se En sökning i en specifi k sajt förutsätter att webbplatsen är byggd med webbteknik som låter sig indexeras.


31

Överkurs!Lokala söktjänster Som vi tidigare avhandlat indexerar Google långt ifrån hela nätet. Det finns dessutom andra stora söktjänster på marknader där Google av olika anledningar inte domine-rar. Bland dessa är ryska Yandex och kine-siska Baidu de största lokala söktjänsterna i sina respektive geografiska områden.

WebbplatserI arbetet med att kritiskt granska en webbplats behöver du titta på flera saker. Webbplatser kan vara skapade för olika syften och det måste du vara medveten om när du ska granska dem kritiskt. Det är inledningsvis nödvändigt att av-göra vilken sorts webbplats och vilken sorts innehåll som du bedömer. Är det ett material som är statiskt eller är det dynamiskt? Det är vanligt att dela upp webbplatser utifrån genom vilken typ

av material som dominerar. Dynamiska webbplatser ändras dagligen medan statiska sajter uppdateras mer sällan. I diskussionen kring att bedöma olika webbplatser skiljer vi även på olika webb-platser utifrån vad som är webbplatsens huvudsakliga syfte. Till exempel har ett företags webbplats det primära syftet att kommunicera företagets verksamhet och erbjudanden till potentiella kunder, men även att ge dig en bild av vilken sorts fö-retag det är.


32

Tips!Korta ned åt vänster Om du har angett en länk i ditt webb-läsarprograms adressfält, men inte kan hitta någon information om vem som står bakom sajten kortar du ned länken från höger till vänster: http://www.iis.se/internet-for-alla/guider http://www.iis.se/internet-for-alla/ http://www.iis.se I sista steget hamnar du på den huvudsak-liga webbadressen där det kan finnas in-formation om vem som skapat innehållet på den längre adressen (länken, URL:en). Om sidan du först hamnar på finns på ett webbhotell eller liknande är metoden i stort sett verkningslös, men ofta räcker det med att flytta upp ett steg i inne-hållsstrukturen för att du ska hitta mer ledtrådar eller till och med användbar information. Detta fungerar endast om webbplatsen är producerad på ett sådant sätt att informationsstrukturen avspeglar sig i adresser och länkar.



http://www.iis.se/

http://www.iis.se/internet-for-alla/

33

Checklista!Utvärdera webbplatsenInnan du använder information från en webbplats bör du be-svara följande frågor för att värdera den.

→ Vad är det för sorts webbplats? Är det en statisk eller dynamisk sajt? En webbshop? Är det en blogg? Ett diskussionsforum? Är sajten re-klamfinansierad eller inte? Hur påverkar vilken sorts webbplats det är innehållet? Värdera och ta ställning. → Vem är avsändaren? Finns det en informations- eller kontaktsida som berättar vem eller vilka som står bakom sajten? Finns det andra indikatorer om vem som är informationens avsändare? Hur värde-rar du kunskaperna som du får om avsändaren? Hur påverkar det innehållet? Värdera och ta ställning. → Vem har skapat sajten? Är det en myndighet? En privatperson? Ett lärosäte? Är det en organisation? Är det ett företag? Vilken betydelse har det för hur du värderar innehållet? Värdera och ta ställning. → Vilket är syftet med webbplatsen? För att informera om något? För att presentera fakta? För att propagera för en åsikt? För att sälja nå-got? För att underhålla? Kan det finnas flera samtidiga syften? → Till vem vänder sig sajten eller den enskilda webbsidan? Vilken är målgruppen? Fungerar innehållet för dina syften? Är innehållet komplicerat eller lätt att förstå? Riktar sig webbplatsen till en sär-skild yrkeskategori eller en bred allmänhet? → Är sajten seriös? Är texterna välskrivna eller dåligt formulerade? Är innehållet objektivt eller vinklat? Stämmer angivna fakta? Hänvisas det till källor? Finns det något datum som visar när den uppdate-rades senast? Är innehållet omfattande eller kortfattat? Fungerar länkarna? → Kan du få informationen från andra ställen? Har du letat på andra ställen? Kan det finnas fler källor? Har du jämfört med andra webb-sidor? Vilka andra webbplatser eller webbsidor länkar till den sajt du undersöker? Vilken är den bästa källan?

34

Uppslagsverkssajter och referenswebbplatserHistoriskt sett har uppslagsverk varit auk-toriteter och utmärkta källor inom sina respektive kunskapsområden. Nationalen-cyklopedin, exempelvis, skapas av experter inom en lång rad områden och kvalitets-granskas av redaktörer innan innehållet pu-bliceras. Syftet med det traditionella upp-slagsverket är att presentera information som är objektiv, relevant och tillförlitlig. Men på Internet finns det många uppslags-verk som inte fungerar så. Uppslagsverk på nätet behöver inte baseras på samma förutsättningar som de traditionella upp-slagsverken. Det är bland andra Wikipedia ett tydligt exempel på. Wikipedia har am-bitionen, liksom ett traditionellt uppslags-verk, att sammanställa vår gemensamma kunskap, men till skillnad från National-encyklopedin skapas inte Wikipedias inne-håll av de som formellt anses vara experter, forskare, professorer utan genom att alla som vill får vara med och bidra med inne-håll, oavsett om man är expert eller inte. Wikipedia kallar sig den fria encyklopedin och har målsättningen att samla all värl-dens kunskap på ett ställe på Internet. Det finns flera användardrivna uppslagsverk på nätet som samlar kunskaper kring olika specialområden och de byggs ofta, i likhet

med Wikipedia, upp genom att vem som helst, även du, kan redigera vilken artikel som helst. Användardrivna uppslagsverk är en bra utgångspunkt, men du behöver ofta söka mer information från andra källor om du inte bara behöver basala fakta. Att an-vända uppslagsverk på nätet kräver att du tar reda på hur uppslagsverket skapats och vem eller vilka som ligger bakom det. Wiki-pedia och de andra referenswebbplatserna är bra på att hänvisa till källor, varför du snabbt kan hitta primärkällor via en upp-slagsverkssajt som då är en sekundärkälla.

Sociala medietjänsterNättjänster som Facebook och Twitter är väldigt olika sinsemellan, men grupperas ändå under samlingsnamnet sociala me-dier. Social medier är webbtjänster som do-mineras av användargenererat innehåll. Du möter i de sociala medierna mycket infor-mation som du behöver kunna värdera och fundera kring vilka källor som du tar del av och varför. Twitter, som är en kommuni-kationskanal på nätet där meddelandena endast kan vara 140 tecken långa, är från ett källkritiskt perspektiv bra för snabba nyhe-ter och spridning av intressanta länkar. Och du kan själv ställa frågor och be om hjälp av andra när det gäller specifika ämnen, vilket kan ge nog så intressanta uppslag. Face-


35

Tips!Leta källor med hashtaggar På Twitter (www.twitter.com) kan du ibland se tecknet #, följt av ett ord eller en fras. En så kallad hashtag är en metod för att skapa ett slags kanaler på Twitter som avhandlar ett ämne, en företeelse eller i princip vad som helst. Detta gör att det blir enk-lare att söka efter meddelanden och följa diskussioner i Twitter-flöden. En hashtag får inte innehålla skandinaviska vokaltecken, samt att fraser skrivs utan mellanslag. Det finns även en särskild söktjänst för hashtaggar på www.hashtags.org.


36

book är, som vi påtalat tidigare, inte sök-bart när det gäller det användarpublicerade innehållet, men intresse- och expertgrup-per kan dock ha en sida på Facebook där du kan hitta utförlig information och diskus-sioner om ett ämne. Eftersom Facebooks främsta syfte är att tillhandahålla en elek-tronisk plattform för umgänge mellan vän-ner och likasinnade är dess betydelse som resurs för att hitta objektiva källor ganska begränsad. Det vanliga är att externa källor, låt säga tidningsartiklar på webben, citeras och länkas på Facebook och Twitter och då räknas de sociala medietjänsterna som tredjepartskällor. En stor risk för oss som använder sociala medier i vardagen är att vi glömmer att förhålla oss kritiska, eftersom många av de sociala medierna bygger på att vi har relationer till dem vi delar informa-tion med och dem litar vi på. En påtaglig risk är att vi stänger av vårt kritiska tänkan-de eftersom den information som vi tar del av kommer från en av våra vänner, bekanta, eller har delats av många före oss. Även i so-ciala medier behöver vi förhålla oss kritiska mot den information som vi möter, även om den kommer från våra vänner. Vi behö-ver också fundera kring hur den tekniska plattformen styr vilken information som vi får tar del av. Liksom med sökmotorer, fungerar sociala medietjänster olika och

det bör vi tänka på när vi värderar informa-tion från sådana källor.

Nätsamhällen och diskussionsforumWebbaserade samtal har den fördelen att de finns bevarade efter att resonemangen avslutats och att diskussionerna ofta är sorterade efter ämne samt sökbara. Diskus-sionsforum som specialiserats på ett speci-fikt ämne är många gånger till stor hjälp när du efterforskar källor eller vill fördjupa dig i ett ämnesområde. Förutom att någon eller några redan kan ha avhandlat svaret på frå-gan du har, så kan du även själv ställa frågor till dem som är uppenbart mer insatta i äm-net än du själv. Vi påminner dock om att du givetvis ska tillämpa den källkritiska meto-den på vad som än skrivs i ett diskussions-forum på webben. Anonymiteten som är legio i de stora så kallade nätsamhällena, ex-empelvis svenska Flashback, innebär också att grundlösa påstående fyller diskussions-trådarna i lika hög grad som verifierbara fakta avhandlas. Det korta men kärnfriska uttrycket ”Källa på det?” har etablerats i dis-kussionsforum på svenska för att be någon redovisa fakta kring ett påstående.

BloggarMycket av innehållet på de webbplatser som du normalt sett förknippar med be-


37

greppet blogg är i form av privata digitala dagböcker. Men bloggar kommer i många olika former och bör hanteras därefter. Det finns bloggar som fokuserar på ett ämne, eller ett fåtal ämnen, och gör det mycket hängivet. Dessa bloggar kan vara använd-bara källor och kan med tiden sammanstäl-la omfattande resurser i form av länkar till källor och information. I en granskning av en blogg som källa är det viktigt att du går tillbaka till checklistan för webbplatser, och använder den för att värdera bloggen som webbplats. Vilket är syftet, vem är avsän-daren och hur speglas det i bloggens inne-håll? Det finns många olika sorters bloggar med olika syften och det bör du ta hänsyn till när du värderar källan. Utöver det finns företags- och organisationsbloggar som

mycket väl kan tjäna som primärkällor inom sitt särskilda expertområde. Exem-pel på det är .SE:s blogg som du hittar på www.iis.se. Bloggar har för det mesta kom-mentarsfält där du kan ställa frågor eller ge synpunkter på innehållet på bloggen, vilket kan ge utdelning i form av fördjupad infor-mation och hänvisning till andra källor.

E-postGlöm inte bort Internets mest grundläg-gande kommunikationsform, e-posten, när du källgranskar. Om du inte har bråt-tom, ställ en fråga eller be om hjälp via e-post från de som driver en webbplats eller nättjänst som du uppfattar borde kunna ge dig information som du inte funnit hur mycket du än har sökt.

Tips!Blogginläggpå svenska Bloggsöktjänsten Twingly (www.twingly.com) låter dig söka på inlägg och publicerade artiklar skrivna på ett specifikt språk. Därför använder många tjänsten som ett sätt att söka informa-tion i den svenska så kallade bloggosfären. Även större mediesaj-ter som Aftonbladet och DN är anslutna till Twingly.


39

06 Källgranska medieformat

När du vill bedöma källor och information med hjälp av de källkritiska kriterierna äkthet, tid, beroende och tendens (se kapi-tel 1) på Internet kan du ta till olika knep beroende på vilket medieformat som in-formationen är skapad i. Här har vi samlat några av våra favoriter.

Text → Klipp ur en rubrik eller hela fraser ur ett källmaterial på webben och sätt dem inom citat-tecken och gör en sökning i en söktjänst. På så sätt kan du kontrol-lera vilka sorters webbplatser som cite-rar texten du hittat och i bästa fall även avgöra dess ursprung. → Sök i diskussionsforum efter en ämnes-rubrik eller en exakt fras. Diskuteras det ämne du är intresserad av? Vad säger de-battörerna? → Om du misstänker att någon plagierat en hel webbsida och använt den utan källhänvisning kan du använda tjänsten

Copyscape (www.copyscape.com) som ger dig möjlighet att söka rätt på kopior av den sida du anger som original. Om-vänt kan du hitta originalet om du har webbadressen till en kopia.

Bild → Använd en söktjänstfunktion för att söka endast på bilder. Googles bildsök-ningsfunktion (images.google.com) är en utmärkt resurs om du vill ta reda på om det finns en bild på nätet som hjäl-per dig att lösa en uppgift. → Att avgöra om en digital bild är äkta eller har blivit manipulerad är många gånger ytterligt svårt. Ett smart trick är att använda det engelska ordet för bluff, hoax, i ditt sök-kommando. Då kan du finna information om tvivel angående en bilds äkthet. → Nätets användardrivna bildforum, som Flickr och Picasa, innehåller miljarder sökbara bilder och kan i vissa sam-manhang ge dig bilder på händelser via foton tagna av ögonvittnen och andra sorters primärkällor. Det är dock vik-tigt att du ber upphovsmannen om tillstånd för att få använda bilden som källa. Om du inte kan komma i kontakt med den som tagit bilden, kan du alltid länka.

kapitel 6: källgranska medieformat

40

→ Med hjälp av webbtjänsten TinEye (www.tineye.com) kan du ladda upp en digital bild, eller ange en exakt webbadress till en bild, för att däref-ter få reda på var på den indexerade webben som bilden använts. Detta är mycket användbart när du till exem-pel misstänker att en bild som visas ett sammanhang i själva verket har ett helt annat ursprung än vad som påstås.

Ljud → Att avgöra om en digital ljudupptag-ning på nätet är autentisk är så gott som omöjligt. Däremot kan sökningar på rubrik eller filnamn ge dig ledtrådar om någon publicerat tvivel om ljudupptag-ningens äkthet eller bevis på att inne-hållet är förfalskat. → Om du vill undersöka om det finns en ljudupptagning på Internet som inne-håller information du behöver så är ljudsöktjänsten Findsounds (www.find-sounds.com) en bra webbplats att börja leta på.

Video → De fundamentala kriterierna för källkri-tisk granskning gäller i allra högsta grad filmsekvenser via webben. Via video-tjänster på nätet som Youtube och Vi-

meo sprids medvetet filmsekvenser som ofta inte håller för en ingående gransk-ning. Vid en granskning av videomaterial på en tjänst som Youtube är det viktigt att du tittar på saker som teknisk kva-litet, ljudkvalitet, vem som står bakom uppladdningen och så vidare. Missa inte att läsa kommentarerna från användare på webbvideotjänster. Där kan det avslö-jas om en film är manipulerad eller om innehållet i sin helhet är en bluff. → Så kallade play-kanaler (strömmande webbfilm eller webb-tv) kan vara bra primärkällor i form av nyheter, presen-tationer, faktainslag eller dokumen-tärer. Vissa utgivare av play-kanaler raderar material efter en viss tid, så var uppmärksam på innehållets flyktighet.

Blandmedia → Presentationsmaterial skapade i pro-gram som Microsofts Powerpoint och Apples Keynote kan, precis som själva webben, bestå av ljud, bild, video och text. Presentationer från konferenser och mässor är exempel på källmate-rial som kan hålla hög kvalitet. Men på grund av behovet att i talstödsmaterial hålla informationen kortfattad slarvas det ofta med källhänvisning, ett förhål-lande att vara uppmärksam på.


41

Tips!Inte fritt att använda materialTänk på att du inte fritt får använda bilder (eller annat material) som du hittar på nätet, utan att du måste be om tillstånd av den som har upphovsrätten om inte bilden är licenserad under Crea-tive Commons. Läs mer om upphovsrätt och Creative Commons i Internetguiden ”Copyright-Copyleft”. Du kan ladda ned eller beställa skriften på www.iis.se


42

Tips!Sortera på storlekFlera söktjänster, däribland Google, låter dig sortera svaren från en bildsökning efter bildernas storlek (egentligen bildernas upplösning). Det fi nns en särskild fl ik där du kan successivt kan öka hur stor upp-lösning bilderna i söksvaret kan ha. På så sätt kan du leta dig fram till den bild eller de bilder som har den högsta upplösningen. Eftersom många som publicerar sig på nätet krymper bilder digitalt för att de ska laddas snabbare i webbläsarprogrammen är ett högupplöst foto teoretiskt sett närmare originalet än en lågupplöst bild.

AaaAAa


43

07 Teknisk granskning

Här följer en summarisk genomgång av de funktioner som finns på Internet som hjälper dig att spåra vem, vilka eller vad som står bakom en adress på nätet samt var en serverdator kan befinna sig geo-grafiskt. Du kan använda verktygen i de fall du behöver veta vem som äger ett do-männamn som i sin tur ingår i en webb-adress vars innehåll du vill källgranska, för att ta ett bland flera användningsom-råden.

DomäninnehavOm du vill veta vem som står som inne-havare och/eller teknisk administratör för ett domännamn använder du tjäns-ten Whois. Det är en globalt distribuerad databas över domänregistreringar som görs tillgängliga via webben.

Vid slagningar i Whois under utländ-ska toppdomäner finns det ett flertal att webbtjänster att välja mellan. Ett exempel finner du på www.allwhois.com

Vid slagningar i Whois under .se (alltså ett domännamn registrerat under den svenska toppdomänen) använd Stiftelsen för Internetinfrastrukturs Whois-tjänst som du hittar på www.iis.se.

Din och andras IP-adresserEn IP-adress är den tekniska adress som datorer (och enheter som skrivare, routrar, etcetera) använder för att kom-municera via nätverk. IP är en förkort-ning av Internet Protocol och i det här sammanhanget kommer vi endast berö-ra IP-adresser som är åtkomliga över det publika Internet, inte ett lokalt kontors-nätverk. Vanligen översätts en IP-adress på teknisk väg till ett mer hanterligt do-männamn via adresseringssystemet Do-main Name System (DNS). Exempelvis är Stiftelsen för Internetinfrastrukturs do-männamn egentligen en IP-adress som skriv ut som 212.247.7.229. Vill du ta reda på din egen dators IP-adress så är den bland privatanvändare ofta dynamisk, vilket betyder att du får en ny IP-adress varje gång du kopplar upp dig på nätet. Din temporära IP-adress talar dock om vilken Internetleverantör du använder, varifrån du kopplat upp dig och en del annan teknisk information. Det finns en uppsjö med webbtjänster som till-

kapitel 7: teknisk granskning

44

handahåller möjligheten att översätta ett domännamn till en IP-adress, eller tvärtom, och som även talar om vilken som är din IP-adress samt kan ge utökad information som när du översatt ett do-männamn till en IP-adress. Ett exempel på en sådan tjänst finns på www.ipnr.se där du även kan läsa mer om IP-adresser på svenska.

PositioneringstjänsterGenom att kombinera den tekniska infor-mation som kan fås fram via en IP-adress med en kartsöktjänst som Google Maps

går det med viss träffsäkerhet att visa var den serverdator som visar innehåll från en viss webbadress är geografiskt belägen. Observera att du först måste översätta ett domännamn till en IP-adress innan du kan kolla upp var webbplatsen har sitt ur-sprung på kartan. Ett exempel på en tjänst som positionerar IP-adresser på kartan är whatismyipaddress.com

Internettrafikens väg över nätetTraceroute är egentligen en teknisk me-tod för att diagnostisera och hitta fel i datornätverk. Men tekniken går även att

Tips!Hemliga webbplatserAtt kolla upp en IP-adress till en webbserver eller nättjänst på teknisk väg behöver inte ge någon korrekt information att dra slutsatser av. En skicklig datoranvändare eller system-adminis-tratör kan maskera sin egen dators adress, eller adressen till en server han eller hon kontrollerar. Följaktligen kan den som är tillräckligt kunnig, och som av olika anledningar är i behov av det, dölja en webbservers geografiska hemvist och även vem som står bakom den. Det är dock snarare ett undantag än en regel.


45

Överkurs!DatorprogramSamtliga webbtjänster och funktioner på nätet som nämns i det här kapitlet finns även som fristående program som du använder på din dator eller mobila enhet. Många tycker att det är smidiga-re att använda fristående applikationer framför webbtjänster för att de förstnämnda oftare har fler finesser. Sök på ditt operativ-systems namn följt av funktionen (exempelvis Mac Traceroute) och du kommer få nedladdningslänkar till mängder av program att testa.

använda för att spåra vägen som dator-trafiken tar på Internet till en slutdes-tination som du själv väljer. Detta kan hjälpa dig att avgöra om en webbserver och dess innehåll verkligen är beläget på den plats som du förväntat dig eller inte. På sajten www.traceroute.org får du till-gång till stort antal Traceroute-tjänster runt om i världen. När du får svaret på vilken väg datapaketen tagit kan du över-sätta IP-adresser nära slutdestinationen för att med verktygen ovan kolla vem som äger domännamnet och var servern finns rent geografiskt.

AnonymiseringstjänsterI den händelse du vill att din IP-adress inte ska gå att spåra när du granskar en källa på Internet kan du ta till så kallade anonymi-seringstjänster. Anledningarna till att du inte vill kunna bli identifierad kan vara många, men låt säga att du vill ställa frågor i ett diskussionsforum utan att din identi-tet ska röjas via den IP-adress du använder. Vissa användare föredrar betaltjänster som dold.se för att anonymisera sitt nätanvän-dande medan andra nyttjar kostnadsfria hjälpprogram (plugins) till webbläsare som Tor-button till Firefox, Anonym för Safari eller CPG i Chrome.


Vi vill påminna dig som är lärare, elev, student, pe-dagog eller bibliotekarie att det finns övningsuppgif-ter och exempel om källkritik på Internet som kom-pletterar innehållet i den här guiden. Dessa finner du på Webbstjärnans webbplats www.webbstjarnan.se

www.webbstjarnan.se

Skolverket har en utmärkt sajt, ”Kolla Källan”, som är särskilt inriktad på källkritik på nätet och som du finner på www.skolverket.se. Vidare har Göran Leth och Thorsten Thurén författat en omfattande rap-port, ”Källkritik för Internet”, utgiven av Styrelsen för psykologiskt försvar. Den kan du ladda ned från www.msb.se.

Mer om källkritik på Internet

www.skolverket.sewww.msb.se

Prenumerera på .SE:sInternetguider utan kostnad!

Läs på nätet redan idagPå Internetguidernas webbplats hittar du presentationer av alla publika-tionerna. Du kan läsa dem direkt på webben eller ladda ner pdf-versioner. Det finns guider för dig som vill läsa mer om webbpublicering, nätets infra-struktur, upphovsrätt, integritet, yttrandefrihet, e-handel, omvärldsbevak-ning, barn och unga på Internet, statistik och mycket mer.

Skriva för webbenEnkla handgrepp kan göra stor skillnad för dina texters läsbarhet. Den här Internetguiden ger dig de rätta verk-tygen för att få din målgrupp att fastna för just det du skriver. När du skriver för webben gäller det att använ-da bra rubriker, se till att texterna går att skumläsa och inte minst skriva kort och koncist. Guiden går också igenom hur du skriver för nätvideo och sociala medier.

Flöden, kvitter och statusuppdateringar – en guide om omvärldsbevakning på nätetGuiden förklarar på ett enkelt sätt nättjänster som RSS, Google Reader och Twingly. Med hjälp av de tips och gratisverktyg som presenteras i den här In-ternetguiden lär du dig att sammanställa och ta del av informationen på nätet som intresserar just dig.

Sökes: En teknisk lösning på ondskans problemSka Internetoperatörerna censurera nätet för an-vändarna? Filtrering är en form av bekämpande – en möjlighet att censurera Internet som redan har bör-jat användas. Den är dock inte demokratiskt beslutad och behöver granskas, diskuteras närmare och place-ras i ett större sammanhang. Målet med guiden är att bidra till att så sker.

Skaffa ett domännamn – Säkra din plats på nätet!Alla kan ha en egen .se-adress. Det gäller pri-vatpersoner likaväl som företag och organi-sationer. Det finns många fördelar med att skapa en egen adress på nätet, både av privata och yrkesmässiga skäl. Det personliga do-männamnet blir ditt fönster mot omvärlden där du exempelvis kan visa upp ditt CV för presumtiva arbetsgivare, skriva en blogg eller marknadsföra ditt företag.

Jag vill veta merFör dig som är intresserad av att registrera ditt eget domännamn och vill veta mer re-kommenderar vi guiden ”Domännamn – allt du vill veta om din adress på nätet”. Skrif-ten ger dig användbara tips om hur du kan använda .se-domäner i din verksamhet och vardag. Vi har även intervjuat sex domänin-nehavare om hur de använder sin identitet på nätet och vad adresserna under .se betyder för dem idag och i framtiden.

Jag vill ha ett domännamn!Besök http://www.iis.se. Där kan du söka ef-ter lediga domännamn och hitta handfasta råd för hur du namnger din domän. Vi listar även alla ackrediterad återförsäljare av .se-domäner. När du vill registrera ett domän-namn under .se-domänen gör det direkt via dem. Lycka till!

Varje ny .se-adress bidrar till utvecklingen av Internet.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) ansvarar för Internets svenska toppdomän och administrerar registreringen av domännamn under .se. Överskottet från registreringsavgifterna för domännamn inves-teras i Internetutveckling som gagnar alla Internetanvändare, bland annat den här Internetguiden!

Internetguiderna trycks i en begränsad upplaga. Vill du vara säker på att få ditt tryckta exemplar rekommenderar vi dig att bli prenumerant. Det blir du på Internet-guidernas webbplats www.iis.se/guider.

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur)Box 7399, 103 91 StockholmTel 08-452 35 00, Fax 08-452 35 02Org. nr 802405-0190, www.iis.se

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) vill på olika sätt främja en positiv utveckling av Internet i Sverige. En av våra viktigaste målsättningar är att alla ska kunna ta tillvara på nätets möjligheter. Därför publicerar vi lärorika Internetguider inom olika spännande ämnen. Det finns praktiska guider för dig som vill börja blogga, teknikguider för dig som undrar hur mejlen du skickar når fram till rätt mottagare och guider som förklarar vem som egentligen bestämmer på nätet. .SE:s Internetguider är gratis. Beställ eller läs dem on-line: www.iis.se/guider

Kristina Alexanderson Källkritik på...

Documents

Transcript of Kristina Alexanderson Källkritik på...